Definition

Ett företag där marknadsvärdet på likvida tillgångar överstiger halva köpeskillingen för företaget.

Lagrum

25 a kap. 9-18 §§ och 49 a kap. IL

Kommentar

Bestämmelserna om skalbolag finns för att motverka handel med företag som främst består av likvida tillgångar som ännu inte beskattats. En oseriös köpare av företag med obeskattade vinster kan ta ut dessa och låta företaget gå i konkurs. De oseriösa köparna betalar ett pris där man inte beaktat den skatt som företaget kommer att få att betala. Från början omfattades bara fysiska personer och dödsbon som säljare, när man införde reglerna om skattefri försäljning av näringsbetingade andelar utökade man skalbolagsreglerna till att omfatta även företag som säljare.

Under vissa förutsättningar blir säljaren av skalbolaget beskattad, skalbolagsbeskattning. En fysisk person beskattas som för överskott av passiv näringsverksamhet utan möjlighet att kvitta underskott från annan verksamhet. En juridisk person tar upp ersättningen som kapitalvinst, ersättningen kan kvittas mot både underskott i näringsverksamheten och fållade kapitalförluster.

Följande förutsättningar gäller för skalbolagsbeskattning:

Säljaren

Säljaren ska vara något av följande subjekt:

  1. en fysisk person eller ett dödsbo,

  2. ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening som inte är ett investmentföretag,

  3. en sådan svensk stiftelse eller ideell förening som inte omfattas av bestämmelserna om undantag från skattskyldighet i 7 kap. IL,

  4. en svensk sparbank,

  5. ett svenskt ömsesidigt försäkringsföretag, eller

  6. ett utländskt bolag som hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och som motsvarar något sådant svenskt företag som anges ovan i punkterna 2-5.

Säljaren ska göra en kapitalvinst vid försäljningen.

Det avyttrade företaget (skalbolaget)

För att avgöra om ett företag är ett skalbolag måste man fastställa hur mycket likvida tillgångar som finns och jämföra dessa med köpeskillingen för andelarna. Likvida tillgångar är kontanter, värdepapper och liknande, men inte andelar i företag som är i intressegemenskap. För företag i intressegemenskap ska man i stället beräkna hur mycket likvida tillgångar dessa har och lägga ihop med ägarföretagets likvida tillgångar utifrån ägarandel.

Följande tillgångar anses också vara likvida tillgångar:

  • tillgångar anskaffade tidigast två år före avyttringen,

  • tillgångar som saknar affärsmässigt samband med verksamheten sådan den bedrevs intill två år före avyttringen, och för vilka det inte framgår att anskaffningen skett i annat syfte än att tillgångarna lätt skulle kunna avyttras efter avyttringen av andelen.

Dessa bestämmelser syftar till att man inte ska kunna kringgå bestämmelserna genom att omsätta de likvida tillgångarna till en kapitaltillgång inför en avyttring av företaget.

Om företaget är marknadsnoterat ska det inte ske någon skalbolagsbeskattning.

När ett företag försätts i likvidation eller konkurs anses andelarna avyttrade. Om företaget per definition är ett skalbolag ska det ändå inte ske en skalbolagsbeskattning i dessa fall.

Andelar i utländska juridiska personer kan skalbolagsbeskattas bara om de är skattskyldiga i Sverige eller om inkomsterna ska beskattas hos delägarna.

Ett företag är ett skalbolag om de likvida tillgångarna överstiger halva köpeskillingen. Om endast delar av företaget säljs proportioneras köpeskillingen utifrån såld andel. De likvida tillgångarna proportioneras inte vid försäljning av delar av företaget.

Förändringar i köpeskillingen genom nedsättning eller tillägg gör att bedömningen av om det är ett skalbolag ändras. Om beskattning skett går det att i så fall begära omprövning.

Effekter vid skalbolagsbeskattning

För en fysisk person eller ett dödsbo tar man upp kapitalvinsten som passiv näringsverksamhet. Det går inte att kvitta en sådan inkomst mot underskott i näringsverksamhet. På inkomsten ska man betala särskild löneskatt.

En juridisk person tar upp ersättningen som en kapitalvinst, utan avdrag för omkostnadsbelopp eller försäljningsomkostnader. Vinsten går att kvitta både mot fållade kapitalvinster och underskott.

Återköp av tillgångar

Om man säljer ett företag och sedan köper tillbaka tillgångar kan avyttringen bli skalbolagsbeskattad. Bestämmelsen finns för att man inte ska kunna kringgå skalbolagsreglerna. Om säljande företag förvärvar andra tillgångar än de likvida medlen inom en tvåårsperiod från avyttringen kan skalbolagsbeskattning ske.

Även om återköpet görs av ett företag i intressegemenskap eller av en fysisk person, som har direkt eller indirekt ägande, ska skalbolagsbeskattning ske.

Ventilen

Även om man inte har lämnat en skalbolagsdeklaration går det att slippa skalbolagsbeskattning om den s.k. ventilen är tillämplig. Ventilen finns för att undvika att beskattningen blir oskälig. Om den skattskyldige kan visa att det finns särskilda skäl ska det inte ske någon skalbolagsbeskattning. Enligt lagtexten ska man beakta vad som föranlett avyttringen eller återköpet och hur ersättningen bestämts. Dessa omständigheter är inte uttömmande, utan det går att hänvisa till andra skäl. Följande skäl skulle exempelvis kunna vara särskilda skäl:

  1. Det finns koncernbidragsrätt mellan köpare och säljare.

  2. Skatten i skalbolaget är betald.

  3. Skalbolaget köps av företag som har som affärsidé att avveckla företag.

  4. Skalbolaget har skulder som betalas efter avyttringen.

Tänk på

Säljaren är betalningsansvarig för skalbolagets eventuella obetalda slutskatt.

Deklaration

Det finns en särskild skalbolagsdeklaration som lämnas när man avyttrat ett skalbolag. Blanketten heter SKV 2010.

Rättspraxis

RÅ 2003 ref. 68

En intern aktieöverlåtelse, där en fysisk person sålde sitt företag till ett av denne helägt företag, omfattades av ventilen.