Skogsavdrag

Anskaffningsvärde

Huvudregeln vid beräkning av skogens anskaffningsvärde när fastigheten förvärvats genom köp, byte eller liknande är att man gör en proportionering utifrån fastighetens taxeringsvärde vid förvärvstillfället.

Skogens anskaffningsvärde uppgår då till:

köpeskillingen x fastighetens skogsbruksvärde/fastighetens totala taxeringsvärde.

I köpeskillingen får inte lagfart och andra förvärvskostnader medräknas. Om förvärvet är ett rationaliseringsförvärv får dock även övriga förvärvskostnader som inte ska dras av direkt räknas med i beloppet som ska fördelas.

Om det är uppenbart att proportionering ger ett felaktigt anskaffningsvärde för skogen får anskaffningsvärdet beräknas till vad som kan anses vara det verkliga värdet.

Vid förvärv genom arv, gåva, bodelning eller liknande (s.k. benefika förvärv) tar förvärvaren över den tidigare ägarens anskaffningsvärde, dvs. kontinuitet råder.

Avdragsutrymmet

Avdragsutrymmet talar om hur stora skogsavdrag ägaren kan göra under hela innehavstiden. För fysiska personer är avdragsutrymmet 50 procent och för handelsbolag och övriga juridiska personer 25 procent av skogens anskaffningsvärde. Även för dödsbon som förvärvar fastighet efter dödsfallet är avdragsutrymmet 25 procent av skogens anskaffningsvärde. När ägaren har gjort så stora avdrag att avdragsutrymmet är förbrukat kan inga ytterligare skogsavdrag göras.

Vid förvärv genom arv, gåva, bodelning eller liknande råder kontinuitet. Förvärvaren tar då över den tidigare ägarens anskaffningsvärde och anses även ha gjort skogsavdrag med samma belopp som den tidigare ägaren.

Vid delavyttringar av produktiv skogsmark minskar ägarens anskaffningsvärde och avdragsutrymme proportionellt. Detsamma gäller om fastighetens skog och produktiva skogsmark minskar genom fastighetsreglering eller klyvning. Om avyttringen avser mindre än 20 procent av skogen och den produktiva skogsmarken - och inte avser en ideell andel av fastigheten - minskas inte ägarens anskaffningsvärde eller avdragsutrymme. Delavyttringsreglerna gäller också om ägaren får en engångsersättning för skog och skogsprodukter pga. allframtidsupplåtelse.

Avdragsgrundande skogsintäkt

Avdragsgrundande skogsintäkt är summan av beskattningsårets intäkt pga. upplåtelse av avverkningsrätt och 60 procent av beskattningsårets intäkt pga. avyttring eller uttag av skogsprodukter. Även försäkringsersättning för skog och skogsprodukter räknas som skogsintäkt.

För varje enskilt beskattningsår får skogsägaren maximalt göra avdrag med 50 procent av den avdragsgrundande skogsintäkten. Det innebär att avdrag medges med 50 procent av beskattningsårets intäkt pga. avverkningsrätt och med 30 procent av intäkter för avyttrade skogsprodukter. Skogsavdrag kan medföra att det uppkommer underskott i näringsverksamheten.

Exempel:

Under beskattningsåret har en skogsägare sålt en avverkningsrätt för 200 000 kr och avverkade skogsprodukter för 100 000 kr.

Den avdragsgrundande skogsintäkten uppgår till 260 000 kr (200 000 kr + 60 % av 100 000 kr). Det maximala skogsavdraget för beskattningsåret uppgår till 130 000 kr (50 % av 260 000 kr).

Det maximala skogsavdraget kan också beräknas ”direkt” enligt ovan:

50 % x 200 000 + 30 % x 100 000 = 130 000 kr

Har en fastighet förvärvats genom rationaliseringsförvärv får ett förhöjt skogsavdrag göras det beskattningsår som förvärvet sker och de fem därpå följande beskattningsåren. Skogsavdrag får under dessa år göras med hela den avdragsgrundande skogsintäkten. Avdragsutrymmet ändras dock inte.

Skogsavdrag får inte göras med lägre belopp än 15 000 kr och med helt hundratal kronor. Är hela det återstående avdragsutrymmet lägre än 15 000 kr får avdrag dock göras med resterande utrymme.

I de fall skogsbruket drivs under samäganderätt eller i enkelt bolag ska det totala skogsavdraget uppgå till minst 15 000 kr och avdraget per delägare till minst 3 000 kr.