Borgen är en form av lämnad säkerhet för att ett lån eller annan skuld kommer att återbetalas. Ägarna kan gå i borgen för företagets lån/krediter. Företag kan också lämna borgen för kunders eller anställdas lån hos olika kreditinstitut. Om inte gäldenären/låntagaren kan betala sin skuld, kan den som gått i borgen utkrävas på beloppet. Den som går i borgen kallas borgensman.
Det finns två huvudtyper av borgen; enkel borgen och proprieborgen som regleras av 10 kap. 8-9 §§ handelsbalken (1736:0123 2). Enkel borgen innebär att borgensmannen blir betalningsskyldig först om det kan fastställas att gäldenären inte kan betala (”…det gäldenär själv ej gälda gitter.”). Borgenären måste därför kunna visa att huvudgäldenärens inte kan betala. Detta görs normalt antingen genom misslyckade indrivnings- och/eller utmätningsförsök, genom konkurs eller liknande.
Proprieborgen innebär att borgensmannen påtar sig betalningsansvar för gäldenärens förpliktelse såsom för egen skuld (”…sig åtagit annan mans gäld, som sin egen…”). Här har borgensmannen tagit på sig ett direkt ansvar för någon annans skuld. Borgenären kan därför välja vem av gäldenären och borgensmannen som borgenären väljer att kräva.
Av 10 kap. 11 § i samma lag ska borgensmän som ingått borgen med delat ansvar svara för sin förbindelse var för sig.
Bokslut
Borgensåtaganden bokförs inte. Däremot ska det belopp för vilket borgensförbindelsen gäller i bokslutet redovisas i not som en eventualförpliktelse. Detta gäller även svenska juridiska personer som redovisar enligt RFR 2, se 5 kap. 15 § ÅRL.
K3-regler
Enligt punkt 21.17A ska upplysning alltid lämnas om företaget har tecknat ett borgensåtagande eller liknande även om sannolikheten för en reglering är ytterst liten.
K2-regler
Enligt punkt 18.16 ska upplysning alltid lämnas om företaget har tecknat ett borgensåtagande eller liknande.