Bokslut

Finansiella anläggningstillgångar ska enligt 4 kap. 3 § ÅRL tas upp till belopp som motsvarar utgifterna för tillgångens förvärv (anskaffningsvärdet), om inte annat följer av bestämmelserna i 5 § (nedskrivning) och 6 § (uppskrivning).

I anskaffningsvärdet för en förvärvad tillgång ska enligt 4 kap. 3 § ÅRL räknas in, utöver inköpspriset, utgifter som är direkt hänförliga till förvärvet, exempelvis courtage.

Finansiella instrument klassificeras ofta finansiella tillgångar och utgör därmed finansiella instrument som enligt 4 kap. 14 a § ÅRL får värderas till verkligt värde. Enligt 4 kap. 14 b § ÅRL får följande finansiella anläggningstillgångar inte löpande värderas till verkligt värde:

  1. finansiella instrument som hålls till förfall och som inte utgör derivatinstrument,

  2. lånefordringar och andra fordringar som härrör från företaget och som inte innehas för handelsändamål,

  3. andelar i dotterföretag, intresseföretag eller gemensamt styrda företag,

  4. avtal om villkorad ersättning i samband med förvärv och samgåenden.

  5. avtal om villkorad ersättning i samband med förvärv och samgåenden,

  6. skulder, med undantag för skulder som ingår som en del i en handelsportfölj eller som utgör derivatinstrument, samt

  7. andra finansiella instrument, som är av sådan särskild karaktär att de enligt vad som är allmänt accepterat bör redovisas på annat sätt.

I punkten 7 i förteckningen i lagtexten över poster som inte får värderas till verkligt värde anges även att inte heller andra finansiella instrument som är av sådan särskild karaktär att de enligt vad som är allmänt accepterat bör redovisas på annat sätt. Även dessa finansiella instrument kan utgöra finansiell anläggningstillgång.

Om företaget väljer att löpande värdera till verkligt värde ska samtliga finansiella tillgångar som får värderas till verkligt värde också värderas till verkligt värde, dvs. med undantag från de som anges i punkterna 1-7 ovan.

K3-regler

Företag redovisas finansiella anläggningstillgångar och andra finansiella tillgångar i balansräkningen när företaget blir part i det finansiella instrumentets avtalsmässiga villkor, se punkterna 11.13 och 12.15.

Långfristiga fordringar ska enligt punkt 11.16 vid det första redovisningstillfället värderas till upplupet anskaffningsvärde när företaget värderar finansiella instrument utifrån anskaffningsvärdet.

Derivatinstrument som klassificerats som finansiell anläggningstillgång ska enligt punkt 11.22 värderas enligt 4 kap. 9 § ÅRL, dvs. enligt lägsta värdets princip.

Ett företag som värderar finansiella instrument till verkligt värde ska enligt punkt 12.19 värdera finansiella tillgångar vid det första redovisningstillfället till verkligt värde med tillägg för transaktionsutgifter. Transaktionsutgifterna får dock inte inkluderas i anskaffningsvärdet om de finansiella tillgångarna värderas till verkligt värde, dvs. har klassificerats i kategorierna Finansiella tillgångar som innehas för handel och Finansiella tillgångar som kan säljas.

K2-regler

Ett företag ska enligt punkt 9.2 redovisa tillgångar som det äger.

Finansiella anläggningstillgångar som betalas med likvida medel ska enligt punkt 9.8 som utgångspunkt för beräkningen av anskaffningsvärdet ha det inköpspris som anges i en faktura, ett avtal eller liknande handling. Vid beräkning av detta anskaffningsvärde ska inte onormalt fördelaktiga betalningsvillkor beaktas. Med likvidtransaktion jämställs förvärv mot lånerevers eller övertagande av skulder.

Endast belopp som ges ut för företagets räkning ska enligt punkt 9.9 ingå i anskaffningsvärdet. Belopp som ges ut för någon annans räkning, t.ex. mervärdesskatt, ska inte räknas in i anskaffningsvärdet.

Vid beräkning av anskaffningsvärdet för en tillgång som anskaffas med försäkringsersättning är utgångspunkten det enligt punkt 9.10 belopp som anges i punkterna 9.8 (betalning med likvida medel) och 9.9 (endast belopp som ges ut för företagets räkning) samt 2.7 och 2.8 (redovisning av byten av tillgångar).

Förvärv genom testamente och gåva framgår av punkt 9.11. Förvärv genom tillskott eller insättning framgår av punkt 9.13. Förvärv genom offentliga stöd framgår av punkterna 9.14 och 9.15. Förvärv genom bidrag framgår av punkterna 9.17 (stiftelser) och 9.19 (ideella föreningar).

En långfristig fordran i utländsk valuta ska värderas till balansdagens kurs, se punkt 11.8. Den del av en fordran i utländsk valuta som är säkrad med ett terminskontrakt ska därmed värderas till terminskursen.

Sådana utgifter som är direkt hänförliga till förvärvet enligt 4 kap. 3 § ÅRL andra stycket och som enligt punkt 11.9 ska räknas in i anskaffningsvärdet för en finansiell anläggningstillgång, kan vara utgifter för

  1. courtage

  2. omsättningsavgift, och

  3. andra liknande avgifter.

Förvaltningsavgifter är enligt samma punkt inte en sådan utgift som ska räknas in i anskaffningsvärdet.

Enligt punkt 11.10 ska upplupen avkastning som ingår i inköpspriset för en finansiell anläggningstillgång minska tillgångens anskaffningsvärde. I kommentaren till punkten ges som exempel att punkten är tillämplig vid köp av statsobligationer där avtalad ränta som inte är utbetald ingår i inköpspriset. Den upplupna räntan redovisas som övrig kortfristig fordran och periodiseras linjärt i enlighet med reglerna i kapitel 8.

Aktieutdelning som ingår i inköpspriset behöver dock inte, enligt samma punkt, minska tillgångens anskaffningsvärde.

En erhållen insatsemission ska enligt punkt 11.11 öka det redovisade värdet på andelen när behörigt organ har fattat beslut om insatsemission.

I punkten 11.12 regleras aktieägartillskott. Ett aktieägartillskott som ett företag lämnar ska öka det redovisade värdet på aktierna när utfästelsen lämnas. Lämnas utfästelsen efter räkenskapsårets utgång men innan årsredovisningen är upprättad får tillskottet redovisas per balansdagen. Erhållna aktieägartillskott redovisas enligt kommentaren till punkten inom fritt eget kapital. När behörigt organ har fattat beslut om återbetalning av ett villkorat aktieägartillskott ska det redovisade värdet på aktierna minskas.

När företaget äger andelar i handelsbolag ska det redovisade värdet på dessa andelar årligen ändras dels med ett belopp som motsvarar det ägande företagets av handelsbolagets resultat enligt beskattningen, dels med de uttag och tillskott som företaget har gjort under året. Ett negativt belopp ska redovisas som en skuld till handelsbolaget. Se punkt 11.13.

Har en delpost av aktier av samma slag och sort avyttrats ska anskaffningsvärdet enligt punkt 11.14 beräknas enligt genomsnittsmetoden.

Har Skatteverket gett ut allmänna råd om anskaffningsutgift för aktie ska anskaffningsvärdet enligt punkt 11.15 justeras till den av Skatteverket rekommenderade anskaffningsutgiften.

K-årsbokslut

K ÅB baseras på K2-regelverket och reglerna är lika. Eftersom K ÅB har ett val mellan att följa regelverket i sin helhet eller om reglerna i kapitel 2-16 eller 18 i K ÅB innebär begränsningar för företaget vid tillämpning av de bestämmelser i ÅRL som anges i 6 kap. 4 § andra stycket BFL, får företaget tillämpa reglerna i K3, vilket innebär att reglerna i K3 avseende detta ord ska följas. Dock är det värt att notera att det finns specialregler för de olika associationsformerna om företaget väljer att följa K ÅB. Se K-årsbokslut.

Ett företag ska enligt punkt 8.2 redovisa tillgångar som det äger.

Finansiella anläggningstillgångar som betalas med likvida medel ska enligt punkt 8.8 som utgångspunkt för beräkningen av anskaffningsvärdet ha det inköpspris som anges i en faktura, ett avtal eller liknande handling. Vid beräkning av detta anskaffningsvärde ska inte onormalt fördelaktiga betalningsvillkor beaktas. Med likvidtransaktion jämställs förvärv mot lånerevers eller övertagande av skulder.

Av punkten 8.9 framgår att enbart belopp som ges ut för företagets räkning ska ingå i anskaffningsvärdet. Belopp som ges ut för någon annans räkning, exempelvis moms, ska inte räknas in i anskaffningsvärdet.

Vid beräkning av anskaffningsvärdet för en tillgång som anskaffas med försäkringsersättning är utgångspunkten det enligt punkt 8.10 belopp som anges i punkterna 8.8 (betalning med likvida medel) och 8.9 (endast belopp som ges ut för företagets räkning) samt 2.7 och 2.8 (redovisning av byten av tillgångar).

Förvärv genom testamente och gåva framgår av punkt 8.11. Förvärv genom tillskott eller insättning framgår av punkt 8.13. Förvärv genom offentliga stöd framgår av punkterna 8.14 och 8.15. Förvärv genom bidrag framgår av punkt 8.29 (ideella föreningar) och 8.31 (stiftelser).

En långfristig fordran i utländsk valuta ska värderas till balansdagens kurs, se punkt 10.7. Den del av en fordran i utländsk valuta som är säkrad med ett terminskontrakt ska därmed värderas till terminskursen.

Sådana utgifter som är direkt hänförliga till förvärvet enligt 4 kap. 3 § ÅRL och som enligt punkt 10.8 ska räknas in i anskaffningsvärdet för en finansiell anläggningstillgång, kan vara utgifter för

  1. courtage

  2. omsättningsavgift, och

  3. andra liknande avgifter.

Förvaltningsavgifter är enligt samma punkt inte en sådan utgift som ska räknas in i anskaffningsvärdet.

Enligt punkt 10.9 ska upplupen avkastning som ingår i inköpspriset för en finansiell anläggningstillgång minska tillgångens anskaffningsvärde. I kommentaren till punkten ges som exempel att punkten är tillämplig vid köp av statsobligationer där avtalad ränta som inte är utbetald ingår i inköpspriset. Den upplupna räntan redovisas som övrig kortfristig fordran och periodiseras linjärt i enlighet med reglerna i kapitel 7.

Aktieutdelning som ingår i inköpspriset behöver dock inte, enligt samma punkt, minska tillgångens anskaffningsvärde.

En erhållen insatsemission ska enligt punkt 10.10 öka det redovisade värdet på andelen när behörigt organ har fattat beslut om insatsemission.

I punkten 10.11 regleras aktieägartillskott. Ett aktieägartillskott som ett företag lämnar ska öka det redovisade värdet på aktierna när utfästelsen lämnas. Lämnas utfästelsen efter räkenskapsårets utgång men innan årsredovisningen är upprättad får tillskottet redovisas per balansdagen. Erhållna aktieägartillskott redovisas enligt kommentaren till punkten om fritt eget kapital. När behörigt organ har fattat beslut om återbetalning av ett villkorat aktieägartillskott ska det redovisade värdet på aktierna minskas.

När företaget äger andelar i handelsbolag ska det redovisade värdet på dessa andelar årligen ändras dels med ett belopp som motsvarar det ägande företagets av handelsbolagets resultat enligt beskattningen, dels med de uttag och tillskott som företaget har gjort under året. Ett negativt belopp ska redovisas som en skuld till handelsbolaget. Se punkt 10.12.

Har en delpost av aktier av samma slag och sort avyttrats ska anskaffningsvärdet enligt punkt 10.13 beräknas enligt genomsnittsmetoden.

Har Skatteverket gett ut allmänna råd om anskaffningsutgift för aktie ska anskaffningsvärdet enligt punkt 10.14 justeras till den av Skatteverket rekommenderade anskaffningsutgiften.