Två eller flera fastigheter (eller delar av) kan sammanföras till ett fiskevårdsområde i syfte att samordna fisket och fiskevården och främja fiskerättsägarnas gemensamma intressen. För att genomföra en sådan samordning ska ägarna till fastigheterna som ingår i området bilda en fiskevårdsområdesförening. Med fiskevård avses åtgärder till skydd och stöd för fisk samt vattenlevande blöt- och kräftdjur.
Den som äger fiske som ingår i fiskevårdsområdet är medlem i fiskevårdsområdesföreningen. Den som innehar en fiskerätt på minst ett år på en fastighet i fiskevårdsområdet ska (som huvudregel) antas som medlem i fiskevårdsområdesförening under upplåtelsetiden.
För att en fiskevårdsområdesförening ska få bildas krävs att bildandet är lämpligt med hänsyn till vattenområdets och fiskets beskaffenhet och omfattning samt övriga förhållanden.
Ansökan om bildande görs till länsstyrelsen av den som äger fiske som avses ingå i fiskevårdsområdet eller av kommunen.
I fiskevårdsområdesföreningens stadgar ska följande anges:
Grunderna för hur fisket ska utnyttjas och fiskevården bedrivas samt, om föreningens verksamhet ska vara begränsad till fiske med vissa redskap eller fiske efter vissa arter, uppgift om dessa.
Om uttaxering från medlemmarna av bidrag till föreningens verksamhet ska kunna ske och, om så är fallet, grunderna för uttaxering.
De riktlinjer i övrigt som ska gälla för föreningens verksamhet.
Fiskevårdsföreningen ska ha en styrelse. Medlemmarnas rätt att delta i fiskevårdsområdesföreningens angelägenheter utövas på fiskestämman (föreningsstämman).
För mer information, se lag (1981:533) om fiskevårdsområden.
Löpande bokföring
En fiskevårdsområdesförening är enligt 2 kap. 2 § första stycket 5 BFL bokföringsskyldig om tillgångarnas värde enligt 2 kap. 4 § BFL överstiger 1,5 mkr, om föreningen bedriver näringsverksamhet eller om föreningen är moderföretag i en koncern.
Bokslut
Om föreningen är ett större företag enligt BFL ska den löpande bokföringen avslutas med en årsredovisning. Övriga föreningar kan avsluta den löpande bokföringen med ett årsbokslut eller förenklat årsbokslut.
K2-regler
I en samfällighetsförening får enligt punkt 3.14 benämningen av rubriker och summeringsrader i uppställningsformerna anpassas om det bättre beskriver innehållet. Detta innebär bl.a. att rubriken Rörelseintäkter, lagerförändring m.m. i resultaträkningen kan benämnas Föreningens intäkter och rubriken Rörelsekostnader kan benämnas Föreningens kostnader. Respektive summeringsrad kan anpassas på motsvarande sätt. Årets resultat kan benämnas Årets överskott eller Årets underskott. I balansräkningen bör enligt K2 tillgångar och skulder normalt kunna tas upp under allmänt vedertagna rubriker utan anpassning.
I förvaltningsberättelsen ska föreningens säte, verksamhet, byte av namn och övriga förhållanden som särskilt berör föreningen anges under rubriken Allmänt om verksamheten. Dessutom ska väsentliga händelser under räkenskapsåret och flerårsöversikten finnas med, se punkt 4.34. I flerårsöversikten används begreppet Huvudintäkter i stället för Nettoomsättning för att beteckna föreningens huvudintäkter, se punkt 5.18.
I resultaträkningen får tillägg göras för posterna Uttaxerade bidrag och Övriga bidrag enligt punkt 4.35.
Eget kapital ska enligt punkt 4.36 bestå av posterna Eget kapital vid räkenskapsårets början, Utdelning, Årets resultat och Eget kapital vid räkenskapsårets slut. I eget kapital ingår underhålls- och förnyelsefond. Här gäller speciella regler för häradsallmänning.
Enligt punkt 6.42 intäktsredovisas uttaxerade bidrag fördelat över den period som bidraget avser. Andra bidrag än uttaxerade bidrag intäktsredovisas enligt punkt 6.43 i posten Övriga bidrag.