Löpande bokföring

Immateriella anläggningstillgångar redovisas normalt i kontogrupp 10. Här återfinns följande huvudkonton:

1010 Utvecklingsutgifter (ej K2)

1020 Koncessioner m.m.

1030 Patent

1040 Licenser

1050 Varumärken

1060 Hyresrätter, tomträtter och liknande

1070 Goodwill

1080 Pågående projekt och förskott för immateriella anläggningstillgångar

Bokslut

Enligt 4 kap. 2 § ÅRL får utgifter för koncessioner, patent, licenser, varumärken, hyresrätter och liknande rättigheter och tillgångar som är av betydande värde för rörelsen under kommande år tas upp som immateriell anläggningstillgång. Detsamma gäller goodwill och eget utvecklingsarbete. Aktiebolag och ekonomiska föreningar som aktiverar eget utvecklingsarbete ska enligt 4 kap. 2 § ÅRL överföra motsvarande belopp som det som aktiveras från fritt eget kapital till fond utvecklingsutgifter.

Utgifter för företagsbildning, ökning av aktiekapitalet eller motsvarande eller utgifter för företagets förvaltning får enligt 4 kap. 2 § ÅRL inte tas upp som tillgång.

K3-regler

En immateriell tillgång är enligt punkt 18.2 en icke-monetär tillgång utan fysisk form.

En tillgång är identifierbar enligt punkt 18.3 om den

  1. är avskiljbar, dvs. det går att avskilja eller dela av den från företaget och sälja, överlåta, licensiera, hyra ut eller byta den, antingen enskilt eller tillsammans med tillhörande avtal, tillgång eller skuld, eller

  2. uppkommer ur avtalsenliga eller andra juridiska rättigheter oavsett om dessa rättigheter är överlåtbara eller avskiljbara från företaget eller från andra rättigheter och förpliktelser.

I kommentaren till punkt 18.3 klargörs att goodwill inte är en immateriell tillgång eftersom den inte är identifierbar.

Enligt punkt 2.18 ska ett företag redovisa en tillgång endast om

  • de ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången sannolikt kommer att tillfalla företaget i framtiden, och

  • tillgångens anskaffningsvärde eller värde kan mätas på ett tillförlitligt sätt.

Bedömningen av förväntade framtida ekonomiska fördelar ska göras med utgångspunkt i den information som är tillgänglig vid det första redovisningstillfället och utifrån rimliga och verifierbara antaganden. Bedömningen ska vara företagsledningens bästa uppskattning av de ekonomiska förhållanden som beräknas råda under tillgångens återstående nyttjandeperiod, varvid stor vikt ska ges externa faktorer. Detta framgår av punkt 18.4.

Utgifter som inte får tas upp som tillgång och som alltid ska redovisas som kostnader är enligt punkt 18.5 utgifter för

  1. internt upparbetade varumärken, utgivningsrätter för tidningar och publikationer, kundregister och liknande poster,

  2. etablering av verksamheter inklusive utgifter för advokatarvoden och utgifter för att bilda en juridisk person, utgifter för att etablera en ny affärs- eller företagsenhet eller utgifter för att inleda nya verksamheter eller lansera nya produkter eller processer,

  3. utbildning,

  4. reklam och säljfrämjande åtgärder,

  5. omlokalisering eller omorganisation av delar av ett företag eller hela företaget, eller

  6. internt upparbetad goodwill.

En betalning för framtida leverans av varor eller utförande av tjänster ska enligt punkt 18.6 normalt redovisas som en tillgång i balansräkningen.

Ett företag ska enligt punkt 18.7 välja att tillämpa kostnadsföringsmodellen eller aktiveringsmodellen för utgifter som avser framtagande av internt upparbetade immateriella anläggningstillgångar. Den valda modellen ska tillämpas konsekvent och på samtliga internt upparbetade immateriella anläggningstillgångar. I juridisk person får företaget enligt punkt 18.30 välja att tillämpa kostnadsföringsmodellen trots att aktiveringsmodellen valts i koncernredovisningen vid aktivering av utvecklingsutgifter. Se även immateriell anläggningstillgång, utvecklingsfond.

Ett företag som tillämpar aktiveringsmodellen ska enligt punkt 18.9 dela upp arbetet med att ta fram en internt upparbetad immateriell anläggningstillgång i en forskningsfas och en utvecklingsfas. Kan inte forskningsfasen särskiljas från utvecklingsfasen ska arbetet anses tillhöra enbart forskningsfasen.

Forskning är planerat och systematiskt sökande i syfte att erhålla ny vetenskaplig eller teknisk kunskap och insikt, se punkt 18.10. Enligt punkt 18.11 ska samtliga utgifter som uppkommer under forskningsfasen redovisas som kostnader när de uppkommer, dvs. kan inte aktiveras (enligt aktiveringsmodellen).

Utveckling är att tillämpa forskningsresultat eller annan kunskap för att åstadkomma nya eller väsentligt förbättrade material, konstruktioner, produkter, processer, system eller tjänster innan kommersiell produktion eller användning påbörjas, se punkt 18.10. Enligt aktiveringsmodellen ska samtliga utgifter för utveckling, eller i utvecklingsfasen i ett internt projekt, redovisas som en tillgång (se punkt 18.12) endast när ett företag kan påvisa att samtliga följande förutsättningar är uppfyllda:

  1. Det är tekniskt möjligt för företaget att färdigställa den immateriella anläggningstillgången så att den kan användas eller säljas.

  2. Företagets avsikt är att färdigställa den immateriella anläggningstillgången och att använda eller sälja den.

  3. Företaget har förutsättningar att använda eller sälja den immateriella anläggningstillgången.

  4. Det är sannolikt att den immateriella anläggningstillgången kommer att generera framtida ekonomiska fördelar.

  5. Det finns erforderliga och adekvata tekniska, ekonomiska och andra resurser för att fullfölja utvecklingen och för att använda eller sälja den immateriella anläggningstillgången.

  6. Företaget kan på ett tillförlitligt sätt beräkna de utgifter som är hänförliga till den immateriella anläggningstillgången under dess utveckling.

K2-regler

Enligt punkt 9.2 ska ett företag redovisa tillgång som det äger. Tidpunkten för när tillgången ska redovisas är enligt punkt 9.3 när väsentliga risker och förmåner som är förknippade med ägandet av tillgången har övertagits av företaget. I punkt 9.3 finns ett antal exempel på när risker och förmåner övergår.

Delar av en enhet utgör enligt punkt 10.2 tillsammans en anläggningstillgång om varje del är nödvändig för att enheten ska kunna fungera i enlighet med sin grundläggande funktion. Även delar som har ett naturligt inbördes samband och förvärvas för att användas som en enhet utgör en anläggningstillgång.

En anläggningstillgång som består av både immateriella och materiella delar ska enligt punkt 10.3 anses vara materiell om den materiella delen utgör 50 % eller mer av det sammanlagda anskaffningsvärdet vid investeringstidpunkten. I annat fall ska tillgången anses vara en immateriell anläggningstillgång.

En egenupparbetad immateriell anläggningstillgång får enligt punkt 10.4 inte redovisas som tillgång trots att 4 kap. 2 § ÅRL ger viss möjlighet till det. Utgifter som kan hänföras till en sådan tillgång ska kostnadsföras.

Med egenupparbetad immateriell anläggningstillgång avses enligt punkt 10.4 även en tillgång som består av både en förvärvad och en egenupparbetad immateriell del, om syftet vid förvärvet av den förvärvade delen är att den, genom eget utvecklingsarbete, ska utgör en del av en ny unik tillgång.

K-årsbokslut

K ÅB baseras på K2-regelverket och reglerna är lika. Eftersom K ÅB har ett val mellan att följa regelverket i sin helhet eller om reglerna i kapitel 2-16 eller 18 i K ÅB innebär begränsningar för företaget vid tillämpning av de bestämmelser i ÅRL som anges i 6 kap. 4 § andra stycket BFL, får företaget tillämpa reglerna i K3, vilket innebär att reglerna i K3 avseende detta ord ska följas. Dock är det värt att notera att det finns specialregler för de olika associationsformerna om företaget väljer att följa K ÅB. Se K-årsbokslut.

Enligt K ÅB kapitel 8-9 gäller samma bestämmelser som enligt K2 ovan.