Redovisa Rätt 2022 – Eva Törning

Immateriell anläggningstillgång, anskaffningsvärde

Bokslut

Immateriella anläggningstillgångar ska enligt 4 kap. 3 § ÅRL tas upp till belopp som motsvarar utgifterna för tillgångens förvärv eller tillverkning (anskaffningsvärdet), om inte annat följer av 4 § (avskrivning), 5 § (nedskrivning) och 6 § (uppskrivning).

I anskaffningsvärdet för en förvärvad tillgång ska enligt 4 kap. 3 § ÅRL räknas in, utöver inköpspriset, utgifter som är direkt hänförliga till förvärvet. I anskaffningsvärdet för en tillverkad tillgång får räknas in, utöver sådana kostnader som direkt kan hänföras till produktionen av tillgången, en skälig andel av indirekta tillverkningskostnader.

Ränta på kapital som har lånats för att finansiera tillverkningen av en tillgång får räknas in i anskaffningsvärdet till den del räntan hänför sig till tillverkningsperioden. Om ränta har räknats in i anskaffningsvärdet, ska en upplysning om detta lämnas av större företag i en not.

Utgifter för värdehöjande förbättringar av en tillgång får räknas in i anskaffningsvärdet, om de har lagts ned under räkenskapsåret eller balanserats från tidigare år.

K3-regler

I punkt 18.13 förtydligas lagtexten genom att BFN skriver att indirekta tillverkningskostnader som utgör mer än en oväsentlig del av den sammanlagda utgiften för internt upparbetade immateriella anläggningstillgångar eller uppgår till mer än ett obetydligt belopp för företaget ska räknas in i anskaffningsvärdet för den immateriella anläggningstillgången.

I kommentaren till punkt 18.13 anges att anskaffningsvärdet för en immateriell tillgång som förvärvats separat utgörs av dess inköpspris ökat med tullavgifter och punktskatter, efter avdrag för handelsrabatter och liknande, och eventuella direkt hänförbara utgifter för att färdigställa tillgången för dess avsedda användning.

I samma kommentar anges också att anskaffningsvärdet för en immateriell tillgång som förvärvats i samband med ett rörelseförvärv fastställs enligt punkt 19.10, dvs. i en förvärvsanalys.

I anskaffningsvärdet för en internt upparbetad immateriell anläggningstillgång ska enligt punkt 18.13A utgifter för en förvärvad immateriell tillgång ingå om syftet vid förvärvet är att den förvärvade delen genom eget utvecklingsarbete ska utgöra en del av en ny unik tillgång.

I anskaffningsvärdet för en internt upparbetad immateriell anläggningstillgång får enligt punkt 18.14 inte ingå

  1. försäljningsomkostnader, administrationsomkostnader och andra allmänna omkostnader, om inte dessa direkt kan hänföras till arbetet med att färdigställa tillgången för användning,

  2. identifierade ineffektiviteter och rörelseförluster som företaget ådragit sig innan tillgången uppnår planerad prestanda, och

  3. utgifter för att utbilda personal för att använda tillgången.

Utgifter för en immateriell tillgång som har kostnadsförts tidigare räkenskapsår får enligt punkt 18.15 inte därefter ingå i anskaffningsvärdet för en tillgång. Detta gäller även vid byte av redovisningsprincip från kostnadsföringsmodellen till aktiveringsmodellen

Anskaffningsvärdet för en immateriell anläggningstillgång som förvärvats genom testamente eller gåva är enligt punkt 18.16 tillgångens verkliga värde. I juridisk person får dock enligt punkt 18.29 ett sådant anskaffningsvärde bestämmas till det värde som används vid beskattningen.

Ett offentligt bidrag som härför sig till förvärv av anläggningstillgång ska enligt punkt 24.5 minska tillgångens anskaffningsvärde eller redovisas som en förutbetald intäkt.

Anskaffningsvärdet för en immateriell anläggningstillgång som förvärvats genom byte ska enligt punkt 18.17, om transaktionen har kommersiell innebörd, bestämmas till verkligt värde på den tillgång som erhållits, justerat för eventuella överförda likvida medel. Kan verkligt värde på det som erhållits inte bestämmas på ett tillförlitligt sätt ska anskaffningsvärdet bestämmas till verkligt värde på det som lämnats, justerat för eventuella överförda likvida medel. Kan verkligt värde på varken det som erhållits eller lämnats bestämmas på ett tillförlitligt sätt, eller om transaktionen saknar kommersiell innebörd, ska anskaffningsvärdet bestämmas till det redovisade värdet på det som lämnats, justerat för eventuella överförda likvida medel.

K2-regler

När en tillgång betalas med likvida medel är utgångspunkten vid beräkningen av anskaffningsvärdet enligt punkt 9.8 det inköpspris som anges i en faktura, ett avtal eller liknande handling.

Endast belopp som ges ut för företagets räkning ska enligt punkt 9.9 ingå i anskaffningsvärdet. Belopp som ges ut för någon annans räkning, t.ex. mervärdesskatt, ska inte räknas in i anskaffningsvärdet.

Vid beräkning av anskaffningsvärdet för en tillgång som anskaffas med försäkringsersättning är utgångspunkten det enligt punkt 9.10 belopp som anges i punkterna 9.8 (betalning med likvida medel) och 9.9 (endast belopp som ges ut för företagets räkning) samt 2.7 och 2.8 (redovisning av byten av tillgångar).

Förvärv genom testamente och gåva framgår av punkt 9.11. Förvärv genom tillskott eller insättning framgår av punkt 9.13. Förvärv genom offentliga stöd framgår av punkterna 9.14 och 9.15. Förvärv genom bidrag framgår av punkterna 9.17 (stiftelser) och 9.19 (ideella föreningar).

Sådana utgifter som är direkt hänförliga till förvärvet enligt 4 kap. 3 § ÅRL andra stycket och som enligt punkt 10.9 ska räknas in i anskaffningsvärdet för en immateriell och materiell anläggningstillgång, kan vara utgifter för

  1. frakt

  2. tull och import

  3. lagfart

  4. installation

  5. konsulttjänster.

Avdrag ska göras för varurabatter, bonus och andra liknande prisavdrag. Beräknade utgifter för nedmontering, bortforsling eller återställande av plats ska inte räknas in i anskaffningsvärdet för en förvärvad anläggningstillgång.

K-årsbokslut

K ÅB baseras på K2-regelverket och reglerna är lika. Eftersom K ÅB har ett val mellan att följa regelverket i sin helhet eller om reglerna i kapitel 2-16 eller 18 i K ÅB innebär begränsningar för företaget vid tillämpning av de bestämmelser i ÅRL som anges i 6 kap. 4 § andra stycket BFL, får företaget tillämpa reglerna i K3, vilket innebär att reglerna i K3 avseende detta ord ska följas. Dock är det värt att notera att det finns specialregler för de olika associationsformerna om företaget väljer att följa K ÅB. Se K-årsbokslut.

Enligt K ÅB kapitel 8 gäller samma bestämmelser som enligt K2 ovan.