Begreppet kortfristiga placeringar är ett samlingsbegrepp för finansiella tillgångar som inte är anläggningstillgångar eller lager. Avsikten med förvärvet är att dessa innehav ska vara kortsiktiga. Vanligtvis anskaffas exempelvis aktier eller fonder när ett företag vill placera överskottslikvitet.

Löpande bokföring

I BAS 2024 återfinns följande konton för kortfristiga placeringar:

  • 1810 Andelar i börsnoterade företag

  • 1820 Obligationer

  • 1830 Konvertibla skuldebrev

  • 1860 Andelar i koncernföretag, kortfristigt

  • 1880 Andra kortfristiga placeringar

  • 1886 Derivat

  • 1889 Andelar i övriga företag

  • 1890 Nedskrivning av kortfristiga placeringar

Det är ovanligt att andelar i koncernföretag redovisas som kortfristiga, i princip används detta konto enbart om ett företag förvärvat flera andra företag och ett av dessa ska omedelbart säljas och inte ingå i koncernen (och därmed inte heller i koncernredovisningen).

Bokslut

Kortfristiga placeringen är en egen rubrik i ÅRL:s uppställningsform för balansräkningen.

Anskaffningsvärdet beräknas som enligt andra tillgångar enligt 4 kap. 3 § ÅRL, dvs. till inköpspris och med tillägg för utgifter som är direkt hänförliga till förvärvet för en förvärvad tillgång. Exempel på sådana utgifter är normalt (vilket även anges i K2) courtage, omsättningsavgift och andra likande utgifter.

Kortfristiga placeringar ska i bokslutet värderas till det lägsta av anskaffningsvärde eller nettoförsäljningsvärde i enlighet med 4 kap. 9 § ÅRL. Värderingen ska göras post för post som huvudregel. Dock tillåter både K3 och K2 samt K ÅB att ett företag värderar dessa som en värdepappersportfölj.

Egna aktier får enligt 4 kap. 14 § ÅRL inte tas upp som tillgång (utan ska minska eget kapital).

K3-regler

Kortfristiga placeringar ska redovisas antingen i enlighet med kapitel 11 Finansiella tillgångar värderade utifrån anskaffningsvärde eller kapitel 12 Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde.

Vid tillämpning av 4 kap. 9 § ÅRL om värdering av omsättningstillgång får en värdepappersportfölj utgöra en post om företaget har utformat och dokumenterat en riskspridningsstrategi och de finansiella instrumenten i värdepappersportföljen klart kan identifieras. Denna värdering ska tillämpa konsekvent, se punkt 11.18.

Ett företag ska enligt punkt 11.13 redovisa en finansiell tillgång eller en finansiell skuld i balansräkningen när företaget blir part i det finansiella instrumentets avtalsmässiga villkor.

Räntebärande finansiella instrument som är fordringar och som redovisas som omsättningstillgångar får enligt punkt 11.16 vid det första redovisningstillfället värderas till upplupet anskaffningsvärde.

Ett företag som vid det första redovisningstillfället har valt att värdera räntebärande finansiella instrument som är fordringar respektive skulder och som redovisas som omsättningstillgångar respektive kortfristiga skulder till upplupet anskaffningsvärde, ska enligt punkt 11.19 även fortsättningsvis värdera dessa till upplupet anskaffningsvärde.

Nettoförsäljningsvärdet för ett finansiellt instrument som är omsättningstillgång och som har ett fastställt lägsta inlösenvärde får enligt punkt 11.20 bestämmas till detta inlösenvärde, om företaget avser att behålla instrumentet till förfall och det är sannolikt att motparten kommer att infria sitt åtagande.

Värdering enligt kapitel 12 styrs av till vilken värderingskategori som de kortfristiga placeringarna hänförts till.

K2-regler

Utgångspunkten för beräkning av anskaffningsvärdet är det inköpspris som anges i en faktura eller liknande, se punkt 9.8. En placering som förfaller eller som företaget avser avyttra inom 12 månader efter balansdagen är en kortfristig placering, se punkt 14.2. Flera överlåtbara värdepapper och fondandelar som innehas för riskspridning (en värdepappersportfölj) ska klassificeras som en kortfristig placering om hela portföljen är avsedd att avyttras inom 12 månader efter balansdagen, se värdepappersportfölj.

Värdepappersportfölj är enligt punkt 14.3 en kortfristig placering även om förändringar inom portföljen görs under året.

Företag som tillämpar K2 får enligt punkt 14.4 inte värdera kortfristiga placeringar till verkligt värde trots att ÅRL ger viss möjlighet till det.

En värdepappersportfölj som klassificerats som omsättningstillgång värderas enligt punkt 14.5 i sin helhet till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet, dvs. enligt lägsta värdets princip. Övriga kortfristiga placeringar värderas individuellt enligt lägsta värdets princip.

Sådana utgifter som är direkt hänförliga till förvärvet och enligt ÅRL ska räknas in i anskaffningsvärdet för en kortfristig placering är enligt punkt 14.7

  1. courtage,

  2. omsättningsavgift, och

  3. andra liknande utgifter.

Förvaltningsavgifter är däremot inte en direkt hänförlig utgift.

Har en delpost av aktier av samma slag och sort avyttrats ska anskaffningsvärdet beräknas enligt genomsnittsmetoden, se punkt 14.8

Har Skatteverket gett ut allmänna råd om anskaffningsutgift för aktie ska anskaffningsvärdet enligt punkt 14.9 justeras till den av Skatteverket rekommenderade anskaffningsutgiften.

Kortfristiga placeringar ska enligt ÅRL redovisas till det lägsta av anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärde. Nettoförsäljningsvärdet för en kortfristig placering med noterad kurs är enligt punkt 14.10 balansdagens senast noterade betalkurs med avdrag för courtage och andra direkta försäljningskostnader. Nettoförsäljningsvärdet för kortfristiga placeringar som saknar noterad kurs ska enligt punkt 14.11 beräknas enligt de metoder som används på marknaden för att värdera respektive typ av tillgång.

BFN ger här följande kommentar om ekonomiska föreningar; ”Kortfristiga placeringar består oftast av värdepapper, men kan även omfatta andra tillgångar. Exempel på en kortfristig placering är när en bostadsrättsförening innehar en lägenhet med bostadsrätt i den egna föreningen. Ett sådant innehav är en kortfristig placering eftersom föreningen enligt BRL är skyldig att överlåta bostadsrätten så snart det kan ske.”

Andra liknande utgifter vid förvärv av andra tillgångar än värdepapper är enligt BFN:s kommentar för ekonomiska föreningar t.ex. konsultarvode när en bostadsrättsförening återköper en bostadsrätt i den egna föreningen.

K-årsbokslut

K ÅB baseras på K2-regelverket och reglerna är lika. Eftersom K ÅB har ett val mellan att följa regelverket i sin helhet eller om reglerna i kapitel 2-16 eller 18 i K ÅB innebär begränsningar för företaget vid tillämpning av de bestämmelser i ÅRL som anges i 6 kap. 4 § andra stycket BFL, får företaget tillämpa reglerna i K3, vilket innebär att reglerna i K3 avseende detta ord ska följas. Dock är det värt att notera att det finns specialregler för de olika associationsformerna om företaget väljer att följa K ÅB. Se K-årsbokslut.

Eftersom 6 kap. 4 § BFL inte hänvisar till 4 kap. 14 a § ÅRL om värdering av finansiella instrument till verkligt värde eller 4 kap. 14 e § ÅRL om värdering av säkrade poster kan ett företag som upprättar ett årsbokslut inte värdera kortfristiga placeringar till verkligt värde. Värdering ska ske till det lägsta av anskaffningsvärde eller nettoförsäljningsvärde. Dock har K ÅB regler om värdepappersportföljer.

En placering som förfaller eller som företaget avser avyttra inom 12 månader efter balansdagen är en kortfristig placering, se punkt 13.2. Flera överlåtbara värdepapper och fondandelar som innehas för riskspridning (en värdepappersportfölj) ska klassificeras som en kortfristig placering om hela portföljen är avsedd att avyttras inom 12 månader efter balansdagen, se värdepappersportfölj.

Värdepappersportfölj är enligt punkt 13.3 en kortfristig placering även om förändringar inom portföljen görs under året.

En värdepappersportfölj som klassificerats som omsättningstillgång värderas enligt punkt 13.4 i sin helhet till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet, dvs. enligt lägsta värdets princip. Övriga kortfristiga placeringar värderas individuellt enligt lägsta värdets princip.

Sådana utgifter som är direkt hänförliga till förvärvet och enligt ÅRL ska räknas in i anskaffningsvärdet för en kortfristig placering är enligt punkt 13.6

  1. courtage,

  2. omsättningsavgift, och

  3. andra liknande utgifter.

Förvaltningsavgifter är däremot inte en direkt hänförlig utgift.

Har en delpost av aktier av samma slag och sort avyttrats ska anskaffningsvärdet beräknas enligt genomsnittsmetoden, se punkt 13.7.

Har Skatteverket gett ut allmänna råd om anskaffningsutgift för aktie ska anskaffningsvärdet enligt punkt 13.8 justeras till den av Skatteverket rekommenderade anskaffningsutgiften.

Kortfristiga placeringar ska enligt ÅRL redovisas till det lägsta av anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärde. Nettoförsäljningsvärdet för en kortfristig placering med noterad kurs är enligt punkt 13.9 balansdagens senast noterade betalkurs med avdrag för courtage och andra direkta försäljningskostnader. Nettoförsäljningsvärdet för kortfristiga placeringar som saknar noterad kurs ska enligt punkt 13.10 beräknas enligt de metoder som används på marknaden för att värdera respektive typ av tillgång.