Innehåll

Redovisa Rätt 2020 – Eva Törning & Caisa Drefeldt

Ställda säkerheter

 

Ställda säkerheter är de säkerheter ett företag ställer för annan för egen eller annans skuld. De vanligaste är företagsinteckningar och fastighetsinteckningar. Upplysning om dessa ska lämnas i not till årsredovisningen, se 5 kap. 14 § ÅRL för samtliga företag och tillägget i 5 kap. 46 § ÅRL för större företag.

K3-regler

I RedR 3 Redovisning av ställda panter finns mer information om ställda säkerhet. Rekommendationen anges här som K3-regler eftersom det framgår av rekommendationen att den är avsedd att tillämpas av företag som tillämpar K3.

Här återfinns följande exempel på ställda panter i punkt 2.2: säkerheter är sådana som ställts för eventualförpliktelser eller för terminsaffärer, swappar och liknande åtaganden utanför balansräkningen i den mån dessa ej redovisats i balansräkningen, liksom också en pant som ställts för någon annans skuld.

När företaget intecknar fast egendom, tomträtt, skepp eller egendom som omfattas av företagshypotek, utfärdas ett pantbrev respektive ett företagshypoteksbrev, som utgör säkerhetshandling vid belåning. När säkerheten inte utgörs av inteckningar utan av en tillgång, som specifikt ställts som pant (exempelvis pantsatta bankmedel, aktier), anges redovisat värde på den ställda säkerheten, de punkt 2.3.

För inteckningar ska beloppet för ställda säkerheter avse det nominella beloppet av de överlämnade säkerheterna. Undantag bör endast göras för en sådan del av en pant (viss eller vissa av flera pantbrev respektive inteckningar) som gäldenären enligt särskild överenskommelse har rätt att när som helst få tillbaka eller som ännu ej återlämnats till gäldenären. För andra säkerheter än inteckningar anges det redovisade värdet för den tillgång som utgör säkerhet. Se punkt 2.4.

Om ett moderföretag ställt aktier i dotterföretag som pant, ska enligt punkt 2.8 upplysning om detta ges i moderföretagets noter i noten ställda säkerheter med uppgift om aktiernas redovisade värde. Upplysning om en sådan pant ska också lämnas i koncernens noter i noten ställda säkerheter, förslagsvis med följande formulering: ”Aktier i dotterföretag X kr”. Det belopp som då ska redovisas är inte aktiernas redovisade värde i moderföretaget utan det koncernmässiga värdet. Det koncernmässiga värdet utgörs av det redovisade värdet av dotterföretagets nettotillgångar i koncernbalansräkningen justerade för koncernmässiga över- och undervärden i dotterföretaget. I det fall en underkoncern inte upprättar koncernredovisning (i enlighet med 7 kap. ÅRL) krävs ändå att underkoncernens koncernmässiga värde beräknas och anges för denna underkoncern i koncernredovisningen för det eller de överordnade företag som upprättar koncernredovisning.

K2-regler

De upplysningar som ska lämnas enligt 5 kap. 14 § ÅRL om arten och formen för säkerheten är (se under Upplysningar nedan) om säkerheten är enligt punkt 18.13 följande ställda säkerheter med angivande av vilket belopp som ska anges enligt punkt 18.14:

Typ av säkerhet

Belopp

Företagsinteckning

Inteckningens belopp

Fastighetsinteckning

Inteckningens belopp

Tillgång med äganderättsförbehåll

Tillgångens redovisade värde

Belånad fordran

Tillgångens redovisade värde

Annan ställd säkerhet

Tillgångens redovisade värde

Upplysningar

Samtliga företag som har ställt säkerheter, ska det enligt 5 kap. 14 § ÅRL lämna upplysningar om säkerheternas omfattning, art och form.

Samtliga företag som har ställda säkerheter, garantiåtaganden eller ekonomiska åtaganden till förmån för ett koncernföretag, ett intresseföretag eller ett gemensamt styrt företag som företaget samäger, ska det enligt 5 kap. 16 § ÅRL lämnas särskilda upplysningar om det, detta upplysningskrav gäller större och mindre företag.

Större företag ska dessutom ska ange vilka poster i balansräkningen eller i noter, enligt 3 kap. 4 § fjärde stycket 2 ÅRL, som säkerheterna avser. I fråga om säkerheter som inte motsvaras av en skuld- eller avsättningspost i balansräkningen ska det vidare anges om säkerheten har ställts till förmån för företaget självt eller till förmån för någon annan.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%