Systemet med utsläppsrätter är ett resultat av Kyotoavtalet och administreras i Europa av EU. Det introducerades 2005. Syftet med utsläppsrätter är att minska utsläppen av växthusgaser på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt, vilket görs genom att en övre gräns sätts för hur stora de totala utsläppen för ett företag i systemet får vara. Denna högsta tillåtna gräns benämns utsläppstak. Utsläppstaket kommer att sänkas successivt för att på så sätt minska utsläppen och det är i EU:s utsläppshandelsdirektiv som de årliga sänkningarna av utsläppstaket bestäms. De närmare villkoren för anläggningarna som omfattas av utsläppshandeln regleras i bestämda handelsperioder. Den nuvarande handelsperioden löper mellan 2021-2030. Den nuvarande handelsperioden är indelad i två tilldelningsperioder, 2021-2025 respektive 2026-2030, inför vilka det fastställs villkor för fri tilldelning av utsläppsrätter för respektive anläggning. Den fria tilldelningen bestäms utifrån verksamhetsberoende riktmärken, t.ex. värmeriktmärket för fjärrvärmeverk, som ses över inför varje handelsperiod.

Den som driver verksamhet som släpper ut koldioxid måste ha giltigt tillstånd med tillhörande övervakningsplan samt utsläppsrätter. Varje utsläppsrätt ger rätt att släppa ut 1 ton koldioxidekvivalenter. Den som behöver släppa ut mer koldioxid än utsläppsrätterna tillåter, kan förvärva ytterligare utsläppsrätter av dem som vill sälja sådana.

Innehav av utsläppsrätter finns på konton i det EU-gemensamma Unionsregistret.

Företag som omfattas av utsläppshandel är bland annat skyldig att:

  1. Inneha tillstånd till utsläpp av växthusgaser och/eller en godkänd övervakningsplan. Utan tillstånd får en anläggning som omfattas inte bedriva verksamhet. Flygoperatörer behöver inte inneha sådant tillstånd (däremot krävs en godkänd övervakningsplan för utsläppen).

  2. Övervaka sina utsläpp av växthusgaser. Övervakning ska ske i enlighet med en godkänd övervakningsplan (som anges i punkt 1) och utgå ifrån kraven från EU-kommissionen.

  3. Senast den 31 mars varje år rapportera utsläppen för föregående kalenderår. Rapporten ska vara verifierad av en ackrediterad kontrollör.

  4. Senast den 31 mars varje år meddela årsutsläppet i Unionsregistret.

  5. Senast den 30 april varje år överlämna utsläppsrätter motsvarande utsläppen under föregående år. Överlämnandet ska göras i Unionsregistret. Utsläppsrätterna annulleras.

I Sverige är det Naturvårdsverket som fattar beslut om tilldelning av utsläppsrätter, är tillsynsmyndighet och ansvarar för uppföljning av företagens årliga rapportering av utsläpp av växthusgaser. Energimyndigheten administrerar den svenska delen av Unionsregistret där företagen som ingår i systemet har ett utsläppsrättskonto. Olika sanktioner finns.

Följande datum är viktiga ur ett redovisningsperspektiv vad gäller utsläppsrätter (ingår även i punkterna ovan):

28 februari

Utsläppsrätter för året finns på företagets konto i Unionsregistret.

31 mars

Verifierad utsläppsrapport för det föregående kalenderåret ska vara inlämnad till Naturvårdsverket.

31 mars

Utsläppssiffran ska vara noterad i Unionsregistret och godkänd av kontrollören.

30 april

Överlämnande av utsläppsrätter i Unionsregistret ska vara klart.

Se även hemsidanwww.utslappshandel.se.

Källa: Erik Thornström, Energiföretagen

Utsläppsrätter utgör ur ett redovisningsperspektiv immateriella tillgångar och kan jämställas med en slags valuta som ska användas för att släcka ut en skuld. Dessa kan vara anläggningstillgång eller omsättningstillgång beroende på om syftet med innehavet är att reglering ska ske under efterföljande räkenskapsåret eller vid ett senare tillfälle.

Tidpunkten för redovisning av utsläppsrätter i balansräkningen infaller vanligtvis den 28 februari när utsläppsrätterna finns på kontot i Unionsregistret. Utsläppsrätterna kan också redovisas den 1 januari eftersom företaget redan då vet hur många utsläppsrätter som ska erhållas den 28 februari. Utsläppsrätterna intäktsredovisas dock normalt inte periodiserat över året eftersom intjäningen redan är gjord.

Värdering görs normalt enligt det verkliga värdet vid tilldelningen på kontot i Unionsregistret, se nedan under K3-regler, K2-regler och K4-regler.

Tilldelning av dessa rättigheter resulterar normalt i en intäkt som är ett offentligt bidrag i det företag som fått tilldelning av utsläppsrätter. Dessa kan antingen redovisas i någon av posterna Nettoomsättning eller Övriga rörelseintäkter.

Förvärvade utsläppsrätter redovisas till inköpspris och normalt den dag som utsläppsrätten överförts till kontot i Unionsregistret.

Utsläppsrätter som köps in på termin redovisas vanligtvis vid leveranstillfället och till avtalat pris.

Innehav av utsläppsrätter och skuld för gjorda utsläpp kvittas inte eftersom det inte är en fordran och skuld (se K3 punkt 2.6) utan en immateriell tillgång och en skuld.

Löpande bokföring

Utsläppsrätter tilldelas företagen årligen vid ett tillfälle, senast 28 februari, och intäktsredovisas vanligen vid detta tillfälle eftersom företaget inte har några ytterligare skyldigheter. Beslut om tilldelning erhålls normalt över en treårsperiod. Eftersom kommande års tilldelning kan ändras intäktsredovisas normalt endast den erhållna tilldelningen för året. Utsläppsrätterna kan också redovisas den 1 januari eftersom företaget redan då vet hur många utsläppsrätter som ska erhållas den 28 februari.

Transaktionerna hos ett företag som omfattas av utsläppsrätter åskådliggörs enklast med ett exempel:

Antag en tilldelning av utsläppsrätter på 100 och en skuld för utsläppsrätter på 80. Överskjutande utsläppsrätter säljs för 25.

Händelse

Konto

Debet

Kredit

Tilldelning av utsläppsrätter 28/2

30xx/3980

 

100

Utsläppsrättstillgång

1693

100

 

Kostnaden för utsläpp bokas upp successivt under året

4xxx

80

 

Skuld bokas upp successivt under året

2893

 

80

Försäljning överskjutande utsläppsrätter

1680

 

20

Försäljning, inbetalning

1930

25

 

Försäljning, realisationsvinst

3970

 

5

Skulden regleras påföljande år

1693

 

80

Skulden regleras påföljande år

2893

80

 

Konto 1693 benämns Utsläppsrätter i Energi-BAS 2016. Konto 2893 benämns Skuld utsläppsrätter.

Om företaget väljer att värdera till noll (K3 punkt 24.9), skattemässigt värde (se K2-regler nedan) eller symboliskt belopp (IAS 20 punkt 23) uppstår endast en transaktion och det är en intäkt på 25 när utsläppsrätterna säljs.

Bokslut

Utsläppsrätter som klassificerats som immateriell anläggningstillgång värderas enligt 4 kap. 3 § ÅRL till anskaffningsvärde minskat med nedskrivning enligt 4 kap. 5 § ÅRL. Utsläppsrätter har inte en begränsad nyttjandeperiod och minskas därför inte med avskrivningar enligt 4 kap. 4 § ÅRL.

Utsläppsrätter som klassificerats som varulager eller kortfristig fordran ska enligt 4 kap. 9 § ÅRL värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen.

Om utsläppsrätter köps eller säljs på termin, dvs. till ett förutbestämt pris, värderas de normalt till detta pris.

Om utsläppsrätter och skuld för utsläppsrätter kvittas i balansräkningen i årsredovisningen lämnas normalt upplysning om bruttobeloppen i not eftersom det är en avvikelse från kvittningsförbudet, se 5 kap. 5 § ÅRL. (Ovan beskrivs att kvittning inte är tillåten enligt K3 eftersom det inte är en fordran och en skuld som redovisas utan en immateriell tillgång och en skuld.)

K3-regler

Huvudregeln i punkt 24.6 innebär att alla offentliga bidrag värderas till verkligt värde av den tillgång som företaget fått eller kommer att få. Detta gäller även för utsläppsrätter. I juridisk person får dock offentliga bidrag som hänför sig till förvärv av en omsättningstillgång minska tillgångens anskaffningsvärde (punkt 24.8). Det innebär att företag som klassificerar sina utsläppsrätter som omsättningstillgångar i juridisk person kan värdera dessa till noll. I koncernredovisningen måste de dock alltid värderas till verkligt värde.

Förvärvade utsläppsrätter värderas enligt kapitel 18. Tilldelade utsläppsrätter värderas enligt kapitel 18 efter den första redovisningen.

K2-regler

Ett bidrag ska enligt punkt 6.27 redovisas som intäkt, om företaget senast på balansdagen uppfyller villkoren för att ta emot bidraget. Ett bidrag får dock enligt punkt 6.28 inte redovisas som intäkt om bidraget ska minska anskaffningsvärdet vid förvärv av en tillgång (se punkt 9.14) eller redovisas som skuld (se punkt 17.4). Ett bidrag som redovisats som skuld och som efterskänks eller av annan anledning inte ska återbetalas ska redovisas som intäkt.

De flesta offentliga bidrag erhålls i form av likvida medel och då värderas intäkten enligt punkt 6.4 till det belopp anges i avtalet/beslutet (vilket också är det belopp som i de flesta fall betalats in till företaget). Vad gäller utsläppsrätter så erhålls bidraget genom att företaget tilldelas en tillgång som inte är likvida medel och då är inte punkten 6.4 tillämplig. K2 har därmed ingen vägledning alls vad gäller den här typen av bidrag. En analogitolkning av punkt 6.5 om intäkter som erhålls genom gåva och testamente skulle innebära värdering får göras till verkligt värde eller till det skattemässiga värdet. I fallet med utsläppsrätter skulle det innebära ett val mellan det noterade priset vid tilldelning och det skattemässiga värdet vilket är noll. Det förefaller således som att det skulle gå att värdera till såväl verkligt värde som skattemässigt värde. Med tanke på att K2 ska innebära så få justeringar som möjligt i deklarationen måste värdering till skattemässigt värde, det vill säga noll, anses som en huvudregel.

Förvärvade utsläppsrätter värderas enligt punkt 9.8 till det inköpspris som anges i en faktura, ett avtal eller liknande.

K4-regler

Statliga bidrag värderas enligt IAS 20 punkt 7 som huvudregel till verkligt värde. En utsläppsrätt är ett icke-monetärt bidrag och enligt punkt 23 är det tillåtet att redovisa tillgången och bidraget till ett symboliskt belopp i stället för till verkligt värde.

Förvärvade utsläppsrätter värderas enligt IAS 38. Tilldelade utsläppsrätter värderas enligt IAS 38 efter det första redovisningstillfället.

Se även uppslagsordet Utsläppsrätter i Rätt Skatt samt Utsläppsrätt i Rätt Moms.