Enligt våra EU-gemensamma regler som finns införda i momslagen undantas beskattningsbara transaktioner av vissa interna tjänster från moms. Problemet i Sverige har sedan EU-inträdet varit att reglerna har fått en sådan strikt tillämpning att de i princip inte går att tillämpa. Syftet med bestämmelsen är att tjänster ska kunna tillhandahållas momsfritt när man samarbetar med andra och försöker skapa en gemensam organisation som övertar den verksamhet som är nödvändig för att tillhandahålla interna tjänster. I och med praxis från EU-domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen under 2025-2026 är det nu klarlagt att undantaget för interna tjänster under vissa förutsättningar även kan användas i Sverige för mer allmänna tjänster som t.ex. redovisning, IT och HR.
Inom den ideella sektorn kan därför t.ex. föreningar dela kanslipersonal och utföra administrativa tjänster mellan sig utan momskonsekvenser.
Lagrum
10 kap. 19 § mervärdesskattelagen (2023:200) i kraft fr.o.m. 1 juli 2023
3 kap. 23 a § mervärdesskattelagen (1994:200) i kraft t.o.m. 30 juni 2023
Beskattning
Reglerna omfattar tjänster som tillhandahålls inom fristående grupper av fysiska eller juridiska personer. För momsfrihet krävs att:
verksamheten i övrigt inte medför betalningsskyldighet hos gruppen eller hos de fysiska eller juridiska personerna
tjänsterna är direkt nödvändiga för utövandet av verksamheten
ersättningen för tjänsterna exakt motsvarar den fysiska eller juridiska personens andel av de gemensamma kostnaderna för tjänsternas tillhandahållande
förutsatt att undantaget inte kan befaras vålla snedvridning av konkurrensen.
Observera att inköpta tjänster med moms från leverantör utanför gruppen, och som skulle kunna delas mellan föreningar, fortfarande innebär att föreningen får bära momsen som en kostnad. Det är endast de interna tjänsterna som kan undantas och därigenom undviks ytterligare administration och momskostnad.
Skatteverket uttalade redan 2019 i ställningstagande (191206, dnr: 202 498532-19/111) att reglerna för interna tjänster mellan t.ex. två föreningar endast får tillämpas under speciella förhållanden och konkurrensfördelar får inte uppstå. Efter Högsta förvaltningsdomstolens dom den 11 maj 2026, mål nr 1863-24, anger Skatteverket på Rättsliga vägledning under ”Fristående grupper” att domen innebär ”en ändring i sak vad gäller när tjänster kan vara direkt nödvändiga och när det kan vara snedvridning av konkurrensen.”
Vidare anger Skatteverket att följande fem rekvisit ska vara uppfyllda för att momsfrihet ska gälla:
Det ska vara fråga om en fristående grupp.
Medlemmarna ska bedriva verksamhet som undantas från mervärdesskatt med hänsyn till allmänintresset.
Tjänsterna som tillhandahålls medlemmarna ska vara direkt nödvändiga för den undantagna verksamheten.
Tjänsterna ska tillhandahållas till självkostnadspris.
Undantaget från skatteplikt får inte i sig medföra snedvridning av konkurrensen.
Högsta förvaltningsdomstolens dom (260511, mål nr 1863-24) avsåg ett förhandsbesked där Skatterättsnämnden kom fram till att det kan uppstå konkurrensnackdelar om tjänsten som utförs mellan de två föreningarna, t.ex. administration, finns att köpa på öppna marknaden (240327, dnr: 82-23/I). Att mer allmänna tjänster som t.ex. administration generellt medför konkurrenssnedvridning är nu överspelad av domstolen. Däremot återförvisade domstolen till Skatterättsnämnden frågan om hur den fristående gruppen påverkas av att vissa medlemmar i gruppen är momsregistrerade för viss verksamhet. Det finns därför fortfarande vissa öppna frågor när interna tjänster inom fristående grupper ska bedömas i momshänseende. För t.ex. ideella organisationer som inte omfattas av dessa begränsningar så finns redan nu möjlighet att se över hur momsen har hanterats historiskt. Ytterligare uppdatering kommer att ske allt efter den fortsatta handläggningen av de utestående frågorna i det aktuella målet från Högsta förvaltningsdomstolen.
Se även
Beskattningsbar transaktion
Momsgrupp