Enligt prop. 2021/22:171 om tryggare bostadsrätt skriver lagstiftaren följande under rubriken Utökad upplysningsskyldighet vid negativt resultat:

En bostadsrättsförening ska i princip fungera enligt självkostnadsprincipen. Detta innebär att avgifter och eventuella hyror normalt ska täcka föreningens kostnader (jfr 1 kap. 1 § bostadsrättslagen). Det förekommer dock att bostadsrättsföreningar, precis som andra företag, redovisar ett underskott i årsredovisningen. Ett underskott kan bero på att det under året har gjorts större investeringar eller att det inträffat någon extraordinär händelse. Det behöver inte betyda att föreningens ekonomi inte är i balans. Det förekommer emellertid att föreningar drivs med ett negativt resultat under en längre period. I föreningar som har bildats från 1990-talet och senare är detta, på grund av redovisningsmässiga val som många sådana föreningar har gjort, mycket vanligt. Det väcker frågor om hur framtida underhåll och andra ekonomiska åtaganden ska finansieras. Utredningen pekar också på att styrelseledamöterna i en sådan förening kan anses agera i strid med sin vårdplikt och det allmänna kravet på sundhet i föreningens ekonomi. För en privatperson utan särskild vana att läsa årsredovisningar kan det vara svårt att bilda sig en uppfattning om hur en bostadsrättsförening mår och hur avgiften kan komma att utvecklas när föreningen upp visar ett negativt resultat.

K3-regler

Om verksamhetens resultat innebär en förlust ska bostadsrättsföreningen lämna en upplysning om vad förlusten innebär för föreningens möjlighet att finansiera sina framtida ekonomiska åtaganden, se 6 kap. 3 a § andra stycket ÅRL. I denna upplysning ska föreningen enligt punkt 38.12 på vilket sätt föreningens framtida ekonomiska åtaganden ska finansieras.

Se även

Nyckeltal bostadsrättsföreningar