HFD 2021 ref. 38 – Sjöinkomst och innebörden av ”EES-handelsfartyg”

I HFD 2021 ref. 38 prövade Högsta förvaltningsdomstolen sjöinkomst och innebörden av uttrycket ”EES-handelsfartyg” enligt 64 kap. 3 § och 5 § IL (överklagat förhandsbesked).1 Sjömannen A.J. var anställd på ett fartyg registrerat i det svenska fartygsregistret. Huvudfrågan var om detta fartyg utgjorde ett ”EES-handelsfartyg”. Detta var nämligen ett krav för att A.J. skulle omfattas av den skattelättnad som gäller för sjöinkomst, 64 kap. 2–3 §§ IL. Innebörden av EES-handelsfartyg framgår av 64 kap. 5 § IL. Det krävs för detta att fartyget är registrerat i ett fartygsregister i en stat inom EES, vilket i detta fall var Sverige. Ett sådant fartyg ska användas till handelssjöfart eller befordran av passagerare eller till något annat ändamål som har samband med handelssjöfarten. Det ifrågavarande fartygets uppgift var att lägga ut, ta upp och reparera sjökabel, och det var specialanpassat för denna uppgift. Det medförde att fartyget transporterade stora volymer av sjökabel. Följaktligen var det fråga om ett EES-handelsförtyg, och A.J. omfattades av reglerna för sjöinkomst. Skatteverkets invändning att transporten av sjökabel var underordnad de övriga uppgifterna (lägga ut, ta upp och reparera sjökabel), fick inte stöd av Högsta förvaltningsdomstolen.

Se även HFD 2017 ref. 69 och HFD 2018 ref. 83.

HFD 2021 ref. 60 – Expertskatten och frågan om vem som ska betala ut lönen

Det framgår 11 kap. 22–23 a §§ IL att utländska experter, forskare och andra nyckelpersoner under vissa förutsättningar kan erhålla skattelättnader avseende löneinkomster och annan ersättning för arbete i Sverige. I korthet innebär lättnaden att 25 procent av lönen inte ska tas upp till beskattning, vilket förstås medför en betydande lättnad i den progressiva beskattning som gäller i inkomstslaget tjänst. Vem som omfattas av expertskatten bestäms i enlighet med någon av två metoder. Den ena metoden avser en prövning av de arbetsuppgifter som personen utför och om de anses vara tillräckligt kvalificerade för att omfattas skattelättnaden. Den andra metoden är betydligt enklare och utgörs enbart av en lönetröskel. Den innebär att skattelättnaden ska tillämpas om den utländska personen har en månadslön som överstiger två prisbasbelopp (ett prisbasbelopp år 2022 är 48 300 kronor, vilket ger en minsta månadslön om strax under 100 000 kronor). Det var denna förenklingsregel som prövades i det ifrågavarande fallet.

Den fysiska personen P.R. var anställd hos ett tyskt bolag, MAN Truck & Bus AG. År 2017 började han arbeta hos ett svenskt bolag inom samma koncern, Traton AB. En del av hans ersättning skulle dock alltjämt komma att utbetalas av MAN Truck & Bus AG, men en del utbetalades också av Traton AB. Det var endast om lönen från båda bolagen till P.R. sammanräknades, som hans månadslön översteg två prisbasbelopp. Av utredningen i målet framgick att ersättningen som P.R. erhöll, till sin helhet avsåg hans arbete i Sverige och som utfördes för Traton AB. Av den anledningen skulle också lönen från MAN Truck & Bus AG medräknas, enligt Högsta förvaltningsdomstolen. Följden blev att P.R:s månadslön översteg två prisbasbelopp, och han skulle omfattas av den förmånliga beskattningen enligt 11 kap. 22–23 a §§ IL.

Av betydelse för utgången i målet var att P.R. var tjänstledig från anställningen i MAN Truck & Bus AG. Det framgick också att en del av den lön som detta tyska bolag betalade till P.R., ingick i de lönekostnader som Traton AB hade för P.R. Slutsatsen borde därför vara att det tyska bolaget avlönade P.R. för hans arbete hos det svenska bolaget.