Förord nr 3

Redaktören har ordet

Bästa läsare!

I en tid då det politiska läget i såväl när som i fjärran stundtals ter sig så omtumlande att även den mest luttrade nyhetskonsumenten bävar inför att slå upp sitt husorgan vid morgonkaffet, är undertecknad mycket lättad att i egenskap av redaktör för Sveriges främsta skatterättsliga tidskrift bjuda in till lite lättsammare läsning. Här bjuds varken nattsvarta rubriker om världsläget eller beklämmande bilder från vår omvärld – nej, här uppehåller vi oss vid dem systemtekniska pekuniära frågor som följer av alltifrån kapitalvinster, avdragsrätt, statsstöd till mer svåröverskådliga vindlingar rörande mervärdesskattedirektivets tolkning och tillämpning. Det är med lika delar ödmjukhet och högtidlighet vi för trettiofemte gången kan presentera Skattenytts rättsfallskommentarshäfte för den läsare som söker finna ordning bland prejudikatens ymniga växtlighet i kunskapens trädgård.

Syftet med rättsfallskommentarshäfte är att göra innehållet i rättspraxis ytterligare åtkomligt genom ämnesmässigt systematiserade kommentarer. Kommentarerna innefattar i varierande omfattning förklaringar, tolkningar och synpunkter på praxis. Häftet kan med fördel tjäna som en först utgångspunkt för den rådville läsare som står handfallen inför domstolarnas omfattande produktion.

Under rättsfallsåret 2025 har Högsta förvaltningsdomstolen fortsatt att i stillsam men trägen ordning förse oss med välbehövlig vägledning i vårt föränderliga rättsliv. Även om måltillströmningen numer ligger kring den bekanta nivån om cirka 8.000 mål per år, kan vi på skatteområdet gladeligen (för den som hyser en för vissa svårförklarlig men i denna läsekrets fullt förståelig förkärlek för skatterättsliga prejudikat) notera en ökning av just skattemål. Under året har Högsta förvaltningsdomstolen bjudit på ett tämligen brett urval av skatterättsliga avgöranden, där frågorna om carried interest (se avsnitt A3), förutsättningarna för inkomst- och mervärdesbeskattning av brottslig verksamhet (se avsnitt A4), samt tjänstebeskattning vid underprisöverlåtelse och sidovederlag i form av arbete (se avsnitt A6) kan nämnas bland några.

Vid sidan av utarbetandet av prejudikat har det även skett vissa förändringar i sammansättningen på Riddarholmen. Helena Jäderblom har efter sju år som ordförande lämnat över taktpinnen till Linda Haggren som nu tar över Sveriges viktigaste domstol. Därtill har flera nya justitieråd tagit plats i domstolen, när en stark kvartett bestående av Mikael Westberg, Karin Attorps, Johanna Mihaic och Mathias Säfsten alla fick hänga upp sina porträtt på Birger Jarls torg. Givet de nya justitierådens bakgrund så är liknelsen med just en körkvartett inte helt obefogad eftersom de likt fyra olika stämmor tillför fyra olika kompetenser till sammansättningen. Westberg kommer med lång erfarenhet av socialförsäkringsområdet och myndighetsledande arbete, men har själv framhållit lockelsen i att lämna de strategiska frågorna för att i en mer renodlad roll döma och bidra till praxisbildningen i högsta instans. Attorps tar med sig sin gedigna skatterättsliga och affärsjuridiska erfarenhet från advokatrollen och har, med en formulering som möjligen redan förtjänar en plats i domstolens interna citatsamling, beskrivit uppdraget som ”juridikens motsvarighet till att ingå i Real Madrids startelva”.1 Mihaic har i sin tur en bakgrund i lagstiftningsarbete på flera rättsområden, bland annat inkomstskatt och tvångsvård och ser enligt uppgift fram emot möjligheten till eftertanke, domskrivning och kollegial fördjupning. Säfsten kommer också från lagstiftningsvärlden, med mångårig erfarenhet från bland annat grundlagsområdet och allmän förvaltningsrätt. Det ska bli mycket intressant att få se vad våra nya justitieråd kommer att bidra med under de kommande åren.

På unionsrättens område har även domstolen i Luxemburg bjudit på ett antal spännande avgöranden. I årets häfte kan ni bland annat läsa om hur ett grundavdrag kopplat till Erasmus-stipendium ska tolkas utifrån den fria rörligheten för unionsmedborgare (se avsnitt A5), hur unionsrättens förståelse av missbruk sakta men säkert utvecklas (se avsnitt B1) samt hur goodwillavskrivningar, bolagsskatt och statsstödsrättslig selektivitet ska förstås (se avsnitt A7). På mervärdesskatteområdet kan vi samtidigt notera det som vi under flera år har följt i redaktionen – närmare bestämt Tribunalens nya roll som uttolkare av mervärdesskatterätten. Reformen innebär att Tribunalen numera besvarar begärda förhandsavgöranden, även om de mål som är av mer principiell art fortsatt kommer att tas upp av EU-domstolen. Eftersom Skattenytts rättsfallskommentarshäfte sedan lång tid tillbaka enbart berör avgöranden från Högsta förvaltningsdomstolen och EU-domstolen har redaktionen, i vart fall för innevarande år, valt att upprätthålla denna avgränsning givet att de första målen från Tribunalen kom mot slutet av året. Det ska inte förstås som att Tribunalens avgöranden på mervärdesskatteområdet saknar betydelse, tvärtom kan de, när de inte blir föremål för sådan särskild granskning i EU-domstolen som reformen medger, få samma prejudikatvärde som EU-domstolens tidigare avgöranden. Frågan är dock hur ett sådant material bäst bör hanteras inom ramen för ett häfte med en etablerad urvalsprincip, särskilt som ett utökat urval på mervärdesskatteområdet även skulle väcka motsvarande frågor på andra områden. Mot den bakgrunden följer redaktionen utvecklingen under innevarande rättsfallsår med spänning och får anledning att återkomma till frågan om Tribunalens förhandsavgöranden inför 2027 års rättsfallshäfte.

Avslutningsvis vill redaktionen varmt välkomna Victoria Lindgren, som i detta nummer tar över bevakningen av inkomstslaget tjänst och skattereduktioner. Hon efterträder Pia Blank Thörnroos, som med nit och redlighet lotsat läsarna genom allt från förmånsbeskattningens finare nyanser till de mer svårplacerade frågorna i utkanten av inkomstslaget. Vi vill därför rikta ett särskilt varmt tack till Pia för hennes många initierade, klara och värdefulla bidrag till rättsfallskommentarshäftet genom åren. För en närmare redogörelse över vilka som medverkat i det här numret kan ni som vanligt med fördel ta del av den författarförteckning som presenteras i början av häftet. Som alltid ansvarar varje författare själv för innehållet i sitt respektive avsnitt.

Med förhoppning om en intressant och givande läsning,

Richard Croneberg

Redaktör för 2026 års rättsfallshäfte