Målet refereras utförligare av Starberg i avsnitt A6 – Beskattning av fåmansföretag.
Målet refereras utförligare av Kleist i avsnitt A4 – Inkomst av näringsverksamhet.
Se t.ex. RÅ 2009 not. 86, RÅ 2009 not. 88 och RÅ 2009 ref. 171. Jfr HFD 2012 ref. 58 där underprisöverlåtelsen mer var av ett sådant typfall som regleringarna avseende underprisöverlåtelser varit avsedda att tillämpas på, se vidare Holstad, Skattenytt 2013, s. 548 samt Uggla & Carneborn, Skatteflyktslagen (3 dec. 2024, Version 4, JUNO), kommentaren till 2 §.
Under 2025 kom frågan om skatteflyktslagens tillämpning upp till HFD i två ansökningar om förhandsbesked. Utgångarna kan inte sägas vara överraskande.
I HFD 2025 ref. 371 var den underliggande frågan om undantaget från tjänstebeskattning för den som äger kvalificerade andelar i ett företag, som förvärvar tillgångar genom en underprisöverlåtelse, gäller även till den del det värde som förs över genom överlåtelsen motsvaras av sidovederlag i form av arbetsinsatser. Både SRN och HFD ansåg att så var fallet. Skatteflyktslagen ansågs inte tillämplig eftersom undantaget från tjänstebeskattning i en sådan situation är en direkt följd av utformningen av bestämmelserna i 23 kap. IL, och förfarandet kunde därför inte anses strida mot lagstiftningens syfte. HFD hänvisade till HFD 2012 ref. 58, där domstolen presenterade samma tydliga principiella motivering.
I HFD 2025 not. 382 var det fråga om beskattningskonsekvenser av olika förfaranden för att undvika beskattning av värdeökning på en fordran som uppstår vid omräkning från euro. Om ett bolag har euro som redovisningsvaluta och avyttrar en fordran i euro, som är en kapitaltillgång, och kursen på euron har gått upp under innehavstiden, ska kursuppgången beskattas som en kapitalvinst. I förhandsbeskedet var det ett moderbolag och ett dotterbolag som båda hade redovisning i euro. Moderbolaget hade en fordran i euro på dotterbolaget. Bolagen övervägde olika alternativ, och det som föranledde en bedömning enligt skatteflyktslagen var att dotterbolaget skulle förvärva ett nybildat bolag och moderbolaget överlåta fordran till det nya bolaget till underpris, varefter det nya bolaget skulle gå upp i dotterbolaget genom fusion. SRN svarade att skatteflyktslagen blir tillämplig på förfarandet. Ett besked som sedan fastställdes av HFD. Bedömningen var att den verkliga innebörden av de planerade rättshandlingarna inte kunde anses vara en annan än vad de ger uttryck för, men att förfarandet skulle strida mot i första hand underprisreglernas syfte. Som i tidigare mål om underprisöverlåtelsereglerna och skatteflyktslagen var det avgörande för utgången att reglerna om underprisöverlåtelser inte är avsedda ge definitiv skattelättnad vid omstruktureringar. Enligt min bedömning är utgången given och i linje med att förfaranden som står i strid med reglers underliggande syfte bör bli föremål för beskattning enligt skatteflyktslagen.3