Skatterättsnämnden, SRN 2025-03-03, dnr 58–24/D.
Förordningarna som ersattes var förordningen (2009:689) om statligt stöd till solceller, förordningen (2016:899) om bidrag till lagring av egenproducerad elenergi, och förordningen (2017:1318) om bidrag till privatpersoner för installation av laddningspunkt till elfordon.
HFD 2025 ref. 36 p. 11, som hänvisar till prop. 2020/21:1 Förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor s. 291.
4 § förordningen (2017:1318) om bidrag till privatpersoner för installation av laddningspunkt till elfordon.
Även i Skatterättsnämnden, SRN 2024-07-03, dnr 11–24/D fördes liknande resonemang om de begränsade möjligheterna att uppställa strängare krav än vad som framgår av lagtexten. Förhandsbeskedet avsåg emellertid skattereduktion för grön teknik i form av batterier för lagring av solcellsenergi, och inte laddningspunkter.
1 och 4 p. ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till SFS 2020:1068.
Skatterättsnämnden, SRN 2023-10-12, dnr 26–23/D.
I HFD 2025 ref. 36 (mål nr 1414–25) prövades ett förhandsbesked gällande skattereduktion för utgifter för utförd installation av grön teknik enligt 67 kap. 36–45 §§ inkomstskattelagen (1999:1229). Reglerna ger möjlighet till skattereduktion för material- och arbetskostnader vid installation av bland annat laddningspunkter för elfordon. Frågan i målet handlade om huruvida skattereduktion kunde medges för kostnader för laddningsboxar som innehåller andra integrerade funktioner utöver laddningspunkten.
I ansökan om förhandsbesked från Skatterättsnämnden framgick att sökanden hade för avsikt att installera en laddningsbox med integrerad funktion för dubbelriktad laddning.1 Funktionen innebar att elektricitet inte bara kunde flöda från laddningspunkten till batteriet, utan även flöda från batteriet tillbaka till laddningspunkten och därefter vidare till t.ex. bostaden eller elnätet. Sökanden ville veta om det fanns möjlighet att få skattereduktion för materialkostnaden för laddningsboxen, även om den användes för att ta elektricitet från fordonsbatteriet. Skatterättsnämnden konstaterade att det saknades rättslig grund för att begränsa skattereduktionsunderlaget. Skattereduktion kunde därför medges även för en laddningsbox med integrerad funktion för dubbelriktad laddning. Förhandsbeskedet överklagades till Högsta förvaltningsdomstolen.
Högsta förvaltningsdomstolen inledde med att konstatera att bestämmelserna i inkomstskattelagen ersatt flera äldre förordningar om stöd till privatpersoner för olika installationer av grön teknik.2 Därefter framhöll domstolen att enligt förarbetena till 67 kap. 36–45 §§ inkomstskattelagen skulle de aktuella bestämmelserna i allt väsentligt omfatta samma slags installationer som de äldre stödförordningarna.3 De tidigare stödförordningarna hade i sin tur omfattat sådana material- och arbetskostnader som behövdes för att installera laddningspunkter, däribland kostnader för laddningsbox och framdragning av el.4 Domstolen konstaterade vidare att om en laddningsbox behövs för att installera en sådan laddningspunkt som avses i 67 kap. 38 § 3 p. inkomstskattelagen, kan utgifterna för densamma vara skattereduktionsgrundande. Avslutningsvis påpekade domstolen att det saknades stöd för att begränsa rätten till skattereduktion endast på grund av att laddningsboxen innehöll en funktion för dubbelriktad laddning, och fastställde därefter Skatterättsnämndens förhandsbesked.5
Avgörandet är det första vari Högsta förvaltningsdomstolen prövat inkomstskattelagens bestämmelser om skattereduktion för installation av laddningspunkter för elfordon. Bestämmelserna om skattereduktion för utgifter för utförd installation av grön teknik trädde i kraft den 1 januari 2021 och tillämpades första gången på installation av grön teknik som utförts och betalats efter den 31 december 2020.6 Enligt bestämmelserna i 67 kap. 36–45 §§ inkomstskattelagen medges skattereduktion för utgifter för installationer av olika former av grön teknik, däribland laddningspunkter till elfordon. Skattereduktionen uppgår till maximalt 50.000 kr per person och beskattningsår.
Frågan om skattereduktion för laddningspunkter har även prövats i Skatterättsnämndens förhandsbesked i SRN 2023-10-12.7 Även där var fråga om skattereduktion för installation av laddningspunkter för elfordon. Frågan som behandlades avsåg möjligheten till skattereduktion för avancerad extrautrustning innehållandes funktioner för bland annat lastbalansering, elförbrukningssensorer samt reläer för styrning av olika anknutna installationer. Utrustningen var inte en integrerad del av laddningspunkten, men skulle installeras i samband med denna. I förhandsbeskedet konstaterades att syftet med de tidigare stödreglerna inte var att ersätta samtliga installationskostnader, utan endast kostnader som är nödvändiga för att installera en laddningspunkt. Den utrustning som det var fråga om ansågs inte vara nödvändig för att installera laddningspunkten, och bedömdes därför inte omfattas av skattereduktionen.
De rättsliga resonemangen i HFD 2025 ref. 36 respektive SRN 2023-10-12 uppvisar centrala likheter och indikerar att graden av funktionell och teknisk integration i en installation av grön teknik kan vara av betydelse för bedömningen av möjligheten till skattereduktion. Om tekniken är integrerad i en komponent som är nödvändig för en installation enligt 67 kap. 36–45 §§ inkomstskattelagen, såsom en laddningsbox, bör utgifterna för densamma kunna vara skattereduktionsberättigade.
Givet att tillgången till såväl praxis som förarbeten är begränsad i fråga om skattereduktion för installation av grön teknik, får HFD 2025 ref. 36 anses ha en klargörande funktion i fråga om vilka utgifter som kan anses ingå i en skattereduktionsgrundande installation av laddningspunkt för elfordon.