I artikeln beskrivs Skattenytts utveckling och betydelsen av Skattenytt som rättskälla under de 75 år som tidskriften har givits ut. Skattenytt har under sin sjuttiofemåriga existens gått från att vara huvudsakligen en informationskanal för taxeringsväsendet till att bli en nationellt ledande vetenskaplig tidskrift inom skatterättens område. Denna transformation har gått successivt och de olika skeendena beskrivs i artikeln.
1 Inledning
1.1 Syfte och bakgrund
Syftet med detta bidrag är att beskriva utvecklingen och betydelsen av Skattenytt som rättskälla under de 75 år som tidskriften har funnits till.1 En startpunkt tas i slutet av 1960- och början av 1970-talet. En av mina utgångspunkter är min tidigare roll som redaktör för tidskriften Skattenytt och min samling av äldre exemplar av tidskriften, som börjar med årgång 1968.2 Min avsikt är att göra några nedslag i de gångna decennierna och översiktligt jämföra de skatterättsliga källor som funnits tillgängliga för praktiserande skattejurister.
Juridiskt rättskällematerial förknippas ofta med en rättskällelära, en slags arbetsordning för den praktiskt verksamme juristen för att avgöra vilka rättskällor som är tillämpliga för att lösa ett specifikt juridiskt problem.3 En rättskällelära, eller rättskällehierarki, kan ändras över tid, exempelvis om de konstitutionella förutsättningarna för den offentliga normgivningen ändras som vid den svenska EU-anslutningen.4 Men även vid ett oförändrat konstitutionellt normgivningsmandat kan sammansättningen av de praktiskt använda rättskällorna komma att förändras över tid. Förändringar kan ske i den tekniska distributionen av rättskällematerial. Här är givetvis tidskriften Skattenytt och dess distribution exempel på en källa som genomgått förändringar. En annan förändring är att vissa rättsområden ökar i betydelse, samtidigt som andra kan minska. Tydliga exempel är mervärdesskatten, som växt fram från obetydlighet till en skatterättslig subdisciplin under den tid som tidskriften har varit verksam, och arvs- och gåvoskatterna samt förmögenhetsskatten, som avskaffats under samma tidsperiod. Ytterligare en form av förändring av rättskällematerialet är när själva lagstiftningsstrategin ändras, utan att nödvändigtvis medföra större materiella förändringar. Exempel här är när kommunalskattelagen (1928:370) och lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt slogs ihop och omarbetades till inkomstskattelagen (1999:1229). Ett annat är när ett antal äldre disparata lagar rörande uppbörd och taxering ersattes med skattebetalningslagen (1997:483) och sedermera med skatteförfarandelagen (2011:1244), SFL.
Det kan knappast ifrågasättas att skatterätten under överskådlig tid haft en särart jämfört med andra rättsområden. De första svenska akademiker som skrev skatterättsliga verk var egentligen nationalekonomer. Bland dessa kan nämnas Knut Wiksell, David Davidsson, samt Erik Lindahl. Denna tradition lever kvar i och med att böcker i skatterätt fortfarande sorteras under Nationalekonomi i bibliotekens klassificeringssystem.5 Närheten till den praktiska ekonomin och företagandet skapade tidigt en marknad för praktiska handböcker och liknande. Som exempel på sådana, från olika tidsepoker, kan nämnas Lindes ”Svenska kamerallagfarenheten”6 och Fors ”Handbok i deklaration och skatteberäkning”.7 En handbok mer avsedd för rättslivet var Geijer – Rosenkvist – Sterners Skattehandbok, från 1949 och framåt, i Norstedts gula bibliotek. Boken omarbetades senare till ett lösbladssystem och levde kvar även efter 1990 års skattereform.
Bidraget kommer att disponera på följande sätt. I återstoden av denna inledande del behandlas rättsliga förändringar som har skett under den tid då tidskriften Skattenytt har publicerats och har påverkat skatterättens förutsättningar och utveckling. I de följande delarna beskrivs först hur tidskriften såg ut i början av den undersökta perioden, sedan hur den utvecklats under åttio-, nittio- och tjugohundratalet. Både innehållet i tidskriften och spridningen av den har givetvis en avgörande betydelse för dess betydelse som rättskälla.
Det ska framhållas att artikeln delvis överlappar med den exposé av Mats Tjernberg över Skattenytts utveckling 1951–1989 som tidigare har publicerats i tidskriften.8
Artikeln bygger delvis på krönika för Norstedts/Karnov 2020-02-18.
Det första numret utgavs redan 1951. De äldsta årgångarna skiljer sig dock inte särskilt mycket från årgång 1968 och framåt.
Jfr Peczenik, Aleksander, Vad är rätt?, Stockholm 1996, s. 212–213.
Jfr Peczenik, Aleksander, Vad är rätt?, Stockholm 1996, s. 222. Björne, Lars, Nordisk rättskällelära, Lund 1991, s. 9–18.
Nämligen under koden Qaf.
Linde, Lars Gustaf, Systematisk framställning av svenska kamerallagfarenheten, andra uppl., Örebro 1867.
Fors, Carl, Handbok i deklaration och skatteberäkning, Bodafors 1959.
Tjernberg, Mats, En skatterättslig tidsresa – Skattenytt 1951–1989, Skattenytt 2025, s. 625–628.
1.2 Myndighets- och domstolsorganisation
Det torde vara bekant för flertalet av Skattenytts läsare att tidskriftens tillkomst och historik sammanfaller med det svenska skatteväsendets framväxt och utveckling. Tidskriften var från dess start officiellt organ för Taxeringsnämndsordförandenas Riksförbund, TOR, och den utlösande faktorn var en konflikt mellan TOR och en liknande tidskrift.9 Skatteförvaltningen utgjorde då en del av länsstyrelserna, medan det i varje kommun fanns en eller flera taxeringsnämnder, som huvudsakligen bestod av lekmän. Varje nämnd leddes dock av en ordförande, som var en skattetjänsteman. Dessa ordföranden hade då bildat TOR som samarbetsorgan. Tidskriftens startår sammanföll även med bildandet av den statliga Riksskattenämnden och tidskriften fick rollen som distributör av nämndens meddelanden. Nämnden ersattes 1971 av Riksskatteverket, samtidigt som den länsvisa organisationen fortsatte.10 1987 bröts skatteförvaltningen ut ur länsstyrelserna och ombildades till regionala skattemyndigheter, som under sig hade lokala skattemyndigheter, betecknade som fögderier.11 De regionala och lokala skattemyndigheterna slogs 1991 samman till tio skattemyndigheter, vilka 2004 uppgick i det nybildade Skatteverket.
Taxeringsnämnderna, som successivt spelat ut sin roll och delvis ersatts av tjänstemannabeslut, försvann i samband med skattereformen 1990. Vid upplösningen av TOR överfördes dess tillgångar till den nybildade TOR/Skattenytts stiftelse.12 Tidskriften drivs operativt sedan dess av ett dotterbolag till stiftelsen.
Även det skatterättsliga processlandskapet har sett olika ut under de år som tidskriften varit verksam. Föregångarna till dagens förvaltningsrätter skapades 1979 genom de länsskatterätter, sedermera länsrätter, som bröts ut ur länsstyrelserna. Fram till början av 1970-talet fanns endast en kammarrätt i hela landet. Samtidigt fanns en särskild Mellankommunal skatterätt som hanterade konflikter mellan olika kommunala skatteanspråk, i en tid då både fysiska och juridiska personer kunde vara skattskyldiga i flera kommuner.13 Före 1971 kunde alla skattemål överklagas till dåvarande Regeringsrätten. Detta resulterade då i ett mycket stort antal kortfattat återgivna notismål i Regeringsrättens årsbok. Möjligheter till förhandsbesked i skatteärenden har i princip funnits under hela perioden, även om organisationen har sett olika ut under tiden.14
Det är självklart att det med denna bakgrund till viss del är olika typer av mål som har avgjorts i högsta instans. Till följd av kravet på prövningstillstånd har givetvis antalet mål från den traditionella instansordningen minskat. Under senare år har överklagade förhandsbesked stått för en majoritet av avgjorda skattemål i Högsta Förvaltningsdomstolen, HFD. Förhandsbeskedsinstitutet erbjuder en snabbare väg än den ordinarie instansordningen att få fram prejudikat avseende nytillkommen lagstiftning. Eftersom alla förhandsbesked kan överklagas utan krav på prövningstillstånd kommer det dock upp ett antal mål rörande relativt likartade rättsfrågor.
Berglöf, Sigvard, Melz, Peter, Skattenytt 50 år, i Skattenytt 50 år 1951–2000, Uppsala 2001, s. 8. Den konkurrerande tidskriften anklagades bland annat för att sälja annonser under förespegling att annonsören därmed skulle ”stå på god fot med taxeringsmyndigheterna”, se Skattenytt 1955, s. 73.
Se Påhlsson, Robert, Riksskatteverkets rekommendationer, Uppsala 1995, s. 27–28.
Se Kungl. Maj:ts kungörelse (1973:796) om rikets indelning i fögderier.
Berglöf, Sigvard, Melz, Peter, Skattenytt 50 år, s. 9.
Se Bohman, Bengt, Mellankommunala prövningsnämnden (MKPN) och Mellankommunala skatterätten (MKSR) 1929–1988, i Mellankommunala skatterätten 1929–1988, Uppsala 1988, s. 9–31.
Se t.ex. Brokelind, Cécile, Mutén, Leif, Prövningstillstånd i förhandsbeskedsärenden, SvSkT 2008, s. 565–566, och Persson Österman, Roger, Förhandsbesked i skattefrågor, Uppsala 2013, s. 24–36.
1.3 Belopps- eller sakprocess?
En annan viktig förändring i skatteprocessen är att den har gått från att vara en beloppsprocess, där fiskus kunde åberopa olika grunder så långe det tvistiga skattebeloppet var oförändrat, till en sakprocess, där förfarandet är låst till de omständigheter som har åberopats i målet. Enligt 1956 års taxeringslag (1956:623) kunde en part i en skatteprocess byta grund eller sak under hela processen, eller lämna kvittningsinvändningar baserade på nya grunder.15 Numera fastslås dock i skatteförfarandelagen att den som har överklagat ett skattebeslut inte får ändra sin talan utom i några speciella fall, som särskilt listas i lagtexten, se 67 kap. 31–33 §§ SFL. Även denna förändring medför att värdet av äldre avgöranden kan vara begränsat.
Se Leidhammar, Börje, Bevisprövningsmål i taxeringsprocessen, Stockholm 1995, s. 49–51 och Wennergren, Bertil, Taxeringsprocessens talan, i Mellankommunala skatterätten 1929–1988, s. 143–158. Se även Lagergren, Bo, Rättvisa vid taxering, Nyköping 1970, för en utförlig beskrivning av skatteprocessen enligt 1956 års lag.
1.4 Konstitutionella reformer
Under den tiden som tidskriften Skattenytt har producerats har Sverige genomgått flera konstitutionella förändringar som har påverkat skatterätten. En är införandet av 1974 års regeringsform, RF, där riksdagen som exklusiv normbildare i skatterätten indirekt utpekas genom lagkravet på normer som påverkar skatteuttaget. Vad som följer av 8 kap. 2 § första stycket 2 p. RF är dock en legalitetsprincipens på lagstiftarnivå. Att legalitetsprincipen även tar sig uttryck på en rättstillämparnivå följer inte självklart av lagrummet, men har utvecklats i praxis.16 Legalitetsprincipen har på en rättstillämparnivå i första hand kommit till uttryck i mål där regering eller myndighet har begränsat en skattelättnad, som följer av överordnad lagstiftning. Ett exempel är RÅ 1996 ref. 5, där HFD avstod från att tillämpa bestämmelserna i en regeringsförordning, som begränsade de regionala avgiftslättnader som reglerades i lagform.
Även 1979 skedde en författningsreform med återverkningar på skatterätten, genom införandet av ett uttryckligt förbud mot retroaktiv skattelag.17 Förbudet mot retroaktiv skattelagstiftning i 2 kap. 10 § andra stycket RF har dock fått begränsad betydelse i rättspraxis och verkan av förbudet förtas också något av möjligheterna till så kallade stoppskrivelser enligt nämnda lagrum.18 Den senast genomförda reformen av regeringsformen, vilken trädde i kraft 1 januari 2011, fick dock ingen betydelse för den skatterättsliga konstitutionella grunden, utan innebar endast en omnumrering av de relevanta bestämmelserna i 8 kap. RF. Oaktat detta torde det dock stå klart att konstitutionella frågor har en helt annan tyngd i skatterätten idag än vad de hade då tidskriften en gång startades.
Se Alhager, Magnus, Dispens från inkomstskatt, Uppsala 1999, s. 76–84, Hultqvist, Anders, Legalitetsprincipen vid inkomstbeskattningen, Stockholm 1995, s. 92–113, Påhlsson, Riksskatteverkets rekommendationer, s. 127–138.
Se Fast Lappalainen, Katarina, Om skyddet mot retroaktiv beskattning, Stockholm 2019, främst s. 90–120, eller Olsson, Stefan, Författningsprövning i skatterätten, Uppsala 2006, s. 67–72. Ett retroaktivitetsförbud fanns dock i viss utsträckning i praxis före 1979, se Hagstedt, Jan Anders, Retroaktiv skattelag, Stockholm 1975.
Se t.ex. Påhlsson, Robert, Retroaktiv stopplagstiftning – en utvärdering av stoppskrivelseinstitutet, Skattenytts Akademiska Årsskrift 2011, s. 3–48, samt Påhlsson, Robert, Lagstiftningsteknik – retroaktiv stopplagstiftning under de senaste tio åren, Skattenytt 2022, s. 489–505.
1.5 Internationalisering
Internationalisering av skatterätten är ingen ny fråga.19 Nätverket av dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och andra stater påbörjades redan på 1920-talet. Flertalet av de skatterättsliga koncept som är grunden för Sveriges och andra länders skattelagstiftning leder sitt ursprung ur denna tidsperiod. Exempel kan vara obegränsad/begränsad skattskyldighet, armlängdsprincipen eller CFC-beskattning.20 Komplexiteten i frågorna och de skattskyldigas intresse av att utnyttja olika staters regelverk för att uppnå skattefördelar har dock medfört att den praktiska betydelsen av regelverket är betydligt större idag. Sedan 1961 är Sverige medlem av samarbetsorganisationen OECD. Denna organisation fyller en informell roll som bara har ökat i nutid till följd av bland annat BEPS-projektet och den globala minimibeskattningen.
Att internationella skattefrågor länge sågs som udda fåglar i den svenska skattemiljön visas av att det under åren 1997–2009 fanns en återkommande rubrik ”Skattenytt Internationellt”, där en av redaktörerna presenterade nyheter i internationell skatterätt. Rubriken ersattes under en tid av ”Aktuellt från EG-domstolen”, men återkom temporärt under 2011.
En blick i Skattenytts utmärkta sak- och författarregister för åren 1968–1997 ger vid handen att den då gällande EG-rätten inte uppfattades som särskilt intressant att behandla i tidskriften under 1970- och 80-talen, då någon process mot ett svenskt medlemskap inte stod på den politiska agendan.21 Under 1970-talet publicerades endast två artiklar med koppling till EG-rätten och under det följande decenniet endast en.22 När så ett svenskt EU-medlemskap på allvar närmade sig och sedermera fullbordades ökade givetvis intresset drastiskt för artiklar som behandlade EU-rättsliga ämnen.
Som ovan konstaterats framstod mervärdesskatten länge som en relativ obskyr skatteform som få praktiker eller akademiker intresserade sig för eller behärskade.23 Det svenska EU-inträdet och harmoniseringen av den svenska mervärdesskatten har medfört en helt annan betydelse för skatten i det praktiska rättslivet. De större konsultbyråerna har sedan länge staber av skattekonsulter helt inriktade på mervärdesskatt. Som en följd av detta innehöll tidskriften under ett antal år en återkommande rubrik med titeln ”Aktuellt om mervärdesskatt”. När denna rubrik slopades var det inte p.g.a. mervärdesskattens särart, utan slopandet motiverades snarare med att mervärdesskattens numera starka ställning medförde ett så stabilt inflöde av nya artiklar att någon särskild bevakning inte längre behövdes.
Jfr Seligman, Edwin R. A., Essays in taxation, New York 1921, s. 110–125.
Se t.ex. Wenehed, Lars-Erik, CFC-lagstiftning, Lund 2000.
Mer skrämmande var dock att finna sig själv (med titeln jur. kand.) och mina två första artiklar publicerade i Skattenytt i detta register, som numera i första hand torde vara av intresse som rättshistoria.
En av dessa tre publicerade artiklar var en rapport från Nordiska Skattevetenskapliga Forskningsrådets konferens i Helsingör 1973, som C O Sandström klatschigt döpte till Om EG-skatter i Hamlets skugga Om EG-skatter i Hamlets skugga, SN 1973, s. 523–531.
Som exempel kan lämnas Peter Melz studie över den svenska mervärdesskatten, där han utgår ifrån att läsarna är betydligt bättre förtrogna med inkomstskatterätten än med mervärdesskatterätten, se Mervärdeskatten – rättsliga problem och grunder, Stockholm 1990, s. 15.
2 Nyhetskanalen
Om vi bläddrar lite i Skattenytt, årgångar sent sextiotal eller tidigt sjuttiotal, kommer vi att se att flertalet artiklar har prägeln av deskriptiv nyhetsrapportering, ofta i samband med nytillkommen lagstiftning eller lagförslag. Författarna är nästan uteslutande praktiker, företrädesvis från skatteförvaltningen eller från förvaltningsdomstolarna. En stor del av tidskriftens utrymme ägnas åt återgivning av dåvarande Riksskattenämndens meddelanden. Utmärkande för tidskriften under denna tid är i det närmaste en total avsaknad av annonser för annat skatterättsligt material än för tidskriften själv. Tidskriften utgavs under denna period som ett organ för TOR och avsikten var knappast att åstadkomma en kommersiell produkt. En stor och stabil läsekrets i skatteförvaltningen bidrog till en imponerande upplaga.
3 Åttiotalet – den gyllene konsulteran
I nummer av Skattenytt publicerade under 1980-talet kan det noteras en vag kursändring jämfört med föregående decennium. Tidskriften har då fått ett, något klatschigare, ljusblått omslag och en omarbetad layout. Ibland publiceras också små bilder på artikelförfattarna. Medan författarna tidigare i första hand hämtades från skattemyndigheter och domstolar blir det nu vanligare med artiklar skrivna av skattekonsulter eller andra företrädare för den privata sidan. Även antalet artiklar skrivna av akademiker ökar. Detta hängde givetvis samman med att antalet forskare verksamma vid landets lärosäten ökade under 1980-talet. Överlag framstår det som att tidskriften, från att ha varit i det närmaste helt deskriptiv, nu mer blir ett forum för diskussion och meningsutbyte. Denna tendens utmärks genom artikelrubriker som t.ex. ”En annan syn på ...”, ”– genmäle .” samt ”En kommentar till...”. Samtidigt fortsätter tidskriften att spela sin roll som distributionskanal för Riksskatteverkets meddelanden och andra publikationer från verket.
Utmärkande för denna period är ett större, men ändå relativt begränsat, antal annonser för externa produkter. Givetvis finns här annonser både för handböcker och tidstypiska pärmar med lösbladssystem. Mest signifikativt för denna tid är förmodligen dock de skatte- och deklarationsprogram som marknadsfördes för de med dagens tid primitiva persondatorer som stod till buds. I en IT-historisk kontext ska det inte underskattas vilken betydelse redovisnings- och deklarationsprogram hade för persondatorns utbredning, i en tid före Windows och Internet när användningsområdet för små datorer var betydligt mer begränsat. Några priser angavs i allmänhet inte för programmen, till skillnad från för böcker som marknadsfördes i tidskriften. Både mjuk- och hårdvara till dåtidens persondatorer var i relativa tal oerhört mycket dyrare än i dagsläget.
4 Nittiotalet – det akademiska årtiondet
Under senare delen av 1980-talet stod det klart att funktionen som ordförande i taxeringsnämnd skulle komma att upphöra i taxeringsorganisationen och därmed grunden för TOR som organisation. Inför 1988 fattades beslut om att bilda en särskild stiftelse, TOR/Skattenytts stiftelse, som övertog uppgiften att ge ut tidskriften. Stiftelsens styrelse utses av universiteten från denna tid och framåt tar akademikerna över rodret för tidskriften. Det är också nu som det inrättas en redaktionskommitté, bestående av akademiker och praktiker, som har i uppgift att bistå redaktören. Samtidigt släpps också ambitionen att alla Riksskatteverkets meddelanden skulle publiceras i tidskriften.24 Nyheter från Riksskatteverket publicerades dock även fortsättningsvis under en särskild rubrik. Nyordningen medför att Skattenytt lämnar rollen som huvudsakligen en informationskanal för skatteväsendet till att successivt bli en mer utpräglad rättsvetenskaplig tidskrift liknande t.ex. Svensk Juristtidning. 1991 publicerades också det första årliga rättsfallshäftet, där fjolårets viktigaste skatterättsliga avgöranden analyserades. Rättsfallshäftena har sedan dess varit årligen återkommande.
På ett sätt liknande vad som ovan har beskrivits rörande internationell skatterätt fanns länge en bevakning av rättsfall om arvs- och gåvoskatterna under en särskild rubrik. Bevakningen startade 1990 och pågick till senaste sekelskiftet.25 Över tid har även funnits annan, regelbundet återkommande bevakning. Under många år redogjordes halvårsvis för Skatterättsnämndens förhandsbesked rörande direkta eller indirekta skatter. Nämndens handläggare bistod föredömligt med dessa omfångsrika artiklar. Ett annat återkommande inslag var en redogörelse över Skatteverkets publicerade ställningstaganden, så kallade styrsignaler, vilken skrevs av en tjänsteman på verket.
I mitten av 1990-talet inleddes en digital revolution, då persondatorerna genom lägre priser och enklare operativsystem blev var mans eller kvinnas egendom. Samtidigt ökade konkurrensen på den juridiskt/skatterättsliga marknaden när fler aktörer etablerade sig. De traditionella pärmabonnemangen med uppdateringar i form av lösblad kompletterades eller ersattes med CD-skivor. När detta medium kom upplevdes det som ett stort framsteg, eftersom mängden data som kunde lagras var avsevärt större än på de disketter av olika storlekar som hade dominerat tidigare. Dessa lämpade sig knappast ens för rudimentära rättsdatabaser. Med CD-skivorna blev det nu möjligt att enklare distribuera och uppdatera databaser. Efter att internetuppkopplingar blivit vanliga kunde uppdateringar också ske över nätet. Stora online-lösningar var dock fortfarande förbehållna de största aktörerna.
Se Berglöf, Sigvard, Melz, Peter, Skattenytt 50 år, s. 9, samt Grosskopf, Göran, i förord till SN 1988, s. 2.
Se SN 1990, s. 369.
5 Sekelskiftet – nutid – den skatterättsliga expansionen
Vid ingången av det nya millenniet stod Skattenytt tryggt som en ledande rättsvetenskaplig tidskrift inom det skatterättsliga området. Millennieskiftet sammanföll med ikraftträdandet av inkomstskattelagen (1999:1229), IL. Det är därför inte förvånansvärt att den första artikeln som publicerades i tidskriften efter millennieskiftet behandlade just IL.26 I övrigt var det självklart vid denna tidpunkt att EU-rätt och internationell skatterätt gavs ett större utrymme i tidskriften än hur det hade sett ut längre tillbaka i tiden. Tar vi ett kliv fram till nutid får vi en delvis annorlunda bild. Även om de traditionella rättsutredande artiklarna fortfarande är i en klar majoritet publiceras artiklar med ett bredare perspektiv, t.ex. skatternas koppling till mänskliga rättigheter, miljö och liknande.27
De olika rättsvetenskapliga/skatterättsliga abonnemang med CD-skivor hade en kort storhetstid och ersattes med online databaser, där sökmöjligheterna i längden blev oerhört mycket större. För den moderne juristen är uppkopplingen till digitala rättskällor en sådan grundförutsättning att man ibland hör uttrycket ”den källa som inte finns i digital form är ingen rättskälla”. Ett exempel på en sådan digital rättskälla är givetvis Skattenytts egen databas, som innehåller alla publicerade artiklar från tidskriftens start 1951 och framåt.
Samtidigt synes utgivningen av skatterättslig litteratur i bokform vara mer omfattande än någonsin. Det är den akademiska litteraturen som har ökat mest i utgivningstakt, men även utgivningen av praktikerorienterade handböcker fortsätter i dessa digitala tider då flera nya förlag har gett sig in på denna marknad. Den akademiska utgivningsexpansionen beror givetvis på utbyggnaden av högre utbildning, vilken bl.a. resulterat i ett betydligt större antal verksamma forskare i skatterätt. Medan de skatterättsliga doktorsavhandlingar som framlades under efterkrigsåren kunde uppgå till som mest en handfull per decennium försvarades under perioden 2000–2010 ca 25 doktorsavhandlingar i skatterättsliga ämnen.28 En förklaring till detta står att finna i den livaktiga skatterättsliga forskningsmiljön i landet, där forskare från lärosätena samarbetar i olika nätverk. Tidskriften Skattenytt har därvid en central och samlande roll i och med de nationella skatterättsliga forskningskonferenser som arrangeras vartannat år av TOR/Skattenytts stiftelse. Utöver doktorsavhandlingar och andra vetenskapliga monografier sker också i vetenskapssamhället en omfattande produktion av läroböcker eller böcker som marknadsförs både mot studenter och praktiker. Medan produktionen länge var koncentrerad kring ett fåtal ”standardverk”, vilka regelbundet utkom i nya upplagor, har under senare kommit en mängd läroböcker i skatterätt, inriktade på mer speciella områden som mervärdesskatt eller internationell beskattning. Dessa har ofta varit avsedda att användas på fördjupningskurser.
Hulgaard, Bodil, En ny inkomstskattelag, SN 2000, s. 3–9.
Se till exempel Croneberg, Richard, Anmälan av Thomas Piketty – Kapitalet och ideologin, SN 2021, s. 162–171, Persson Österman, Roger, Grön skatteväxling – hot mot välfärden och jämlikheten?, SN 2019, s. 636–640, samt Soncini, Carlo, Introduction to eco-taxation and ecological justice: from the ”black swan” to the ”green tiger(s)”, SN 2020, s. 604–612.
Se Cejie, Katia, Juridiska doktorsavhandlingar i skatterätt – en 168-årig exposé, SN 2021, s. 797–812.
6 Den framtida skatterätten i ett nytt informationslandskap
När denna utblick avslutas i nutid är det i ett väsentligen annorlunda informationsklimat än det som fanns i slutet av 1960-talet. Från en tid då medlemmarna i TOR utgjorde kärnan i landets skatterättsliga kompetens har vi nu en mycket större skatterättslig yrkesgrupp, som arbetar på myndigheter, domstolar, företag och byråer (och ibland växlar mellan dessa). Efterfrågan på skatterättslig kompetens har också lett till en expansion av den skatterättsliga universitetsutbildningen. Denna har också ändrat karaktär från att till stor del varit ”deklarations- och blankettövningar” till specialiserad fördjupning i materiella skatterättsliga områden och i skatterättslig metod. De unga studenter som följer dessa utbildningar är också uppvuxna i ett digitalt landskap, där många förväntar sig att alla svar går att hitta på skärmen. För en del kan det väcka ett motstånd att fysiskt behöva söka efter böcker och artiklar i pappersform. Vidare kan både myndigheter och privata företag ha ambitionen att minska eller helt slopa samlingar av tryckt material. Medan det för några decennier sedan var vanligt att nyblivna advokater eller liknande annonserade efter kompletta samlingar av NJA eller RÅ är det numera inte ovanligt att sådana samlingar i stället bortskänkes.29
Efter den digitala transformationen står skatterätten och annan juridik inför en ny brytningstid i och med introduktionen av AI. Medan den digitala omvandlingen i första hand förenklade och förbilligade distributionen av rättsligt material medför sannolikt AI-revolutionen en drastisk förändring av arbetsuppgifterna åtminstone för delar av juristkåren. Från att upprätta rättsliga dokument, som senare granskas av en mer senior kollega, kommer många instegsarbeten på den juridiska arbetsmarknaden snabbt leda till att juniora jurister kommer att granska dokument upprättade av AI. Det har uttryckts som så att juniora jurister i framtiden behöver bli seniora snabbare än tidigare. En följd av digitaliseringen av rättskällorna, som kan förstärkas av AI-implementeringen, är att vissa äldre rättskällor, som inte är nåbara av sökmotorer, tappar i betydelse trots att de fortfarande är rättsligt relevanta. Det faller givetvis på den jurist som arbetar med det av AI upprättade materialet att kontrollera att mer svårfunna rättskällor inte saknas, i den mån de är relevanta. Skattenytts digitala samling bidrar då till att underlätta sökandet av äldre rättskällor, inte bara genom tidskriftens egen produktion utan även exempelvis genom recensioner och liknande som kan leda vidare till källor som är bortglömda i den digitala miljön.
Stefan Olsson är professor i finansrätt vid Handelshögskolan, Karlstads universitet.
Jfr SN 1992, s. 175, där kammarrätten i Jönköping annonserar sin önskan att få köpa ett tiotal årgångar av Regeringsrättens Årsbok.