European Association of Tax Law Professors

I artikeln presenteras den europeiska skatteprofessorsföreningen EATLP, dess tillblivelse, utveckling och beröringspunkter med Stiftelsen TOR/Skattenytt.

1 Inledning1

Man kan inte nog understryka vilken betydelse tidskriften Skattenytt och Stiftelsen TOR/Skattenytt har haft för den svenska skatterättsgemenskapen, och då särskilt den akademiska. Som ung forskare var tidskriften lätt tillgänglig för att publicera både kortare bidrag, t.ex. rättsfallskommentarer, och längre vetenskapliga bidrag. Många akademiker har också haft förmånen att få verka inom ramen för Skattenytt, till exempel inom redaktionen eller i styrelsen för stiftelsen eller bolaget. Sedan 1990-talet har också stiftelsen bidragit till att arrangera forskarkonferenser, som starkt bidragit till den skatterättsliga gemenskapen i Sverige. Det har funnits fora för forskare att träffas och lära känna varandra.

Stiftelsen har också ekonomiskt stöttat bland annat yngre forskare genom olika slag av stipendier. Det finns post doc-stipendier för nydisputerade. Och som en hjälp inför att söka antagning som doktorand finns det stipendier som skapar tid för att författa en forskningsplan. Stiftelsen bidrar också på olika sätt för svenska forskare att delta i den verksamhet som bedrivs av European Association of Tax Law Professors, EATLP.

Jag ska i denna artikel beskriva EATLP, dess tillkomst och verksamhet. Det finns som redan antytts många beröringspunkter mellan den verksamhet som stöttas av Skattenytt, och EATLP. Redan därigenom kan ämnesvalet motiveras. Jag hoppas också att artikeln kan vara till nytta för yngre generationer skatteforskare, som inte känner till historiken bakom EATLP. Inledningsvis kan översiktligt nämnas att EATLP har två egentliga organ, Executive Board, EB som är föreningens styrelse, och Academic Committee, AC, som förbereder och genomför den vetenskapliga aktiviteten. Posterna i de två organen roterar mellan olika personer, vilket jag återkommer till. Den fasta punkten är International Bureau of Fiscal Documentation, IBFD, som ombesörjer administrationen av EATLP.

Den första kongressen, vid vilken EATLP grundades och stadgarna antogs, hölls på Handelshögskolan i Stockholm 1999. Föreningen är således nu 28 år gammal. Det är visserligen långt från de 75 år som Skattenytt firar. Men det är ändå en lång tid, och bland det som förenar Skattenytt och EATLP är den livskraft som dessa akademiska institutioner visar.

En stor del av min artikel bygger på min minnesbild av vad som hände under de första åren av EATLP, vilket innebär en risk för att kommer ihåg fel. Men jag har också gått igenom brev, fax (sic!) och epostmeddelanden, protokoll, minnesanteckningar m.m. Jag var den förste skattmästaren (treasurer) i EATLP, och långt senare under en period dess ordförande i Executive Board (president). Under andra perioder har jag enbart varit medlem i EATLP utan att vara direkt involverad i föreningens inre arbete.

I ett pressmeddelande den 29 juni 1999 stod det följande:

”Association of European Tax Professors founded.

At a meeting of 80 professors of tax law from 16 European countries at the Stockholm School of Economics, it was decided to found an Association of European Tax Professors.”

Pressmeddelandet var författat av professor Manfred Mössner vid Universität Osnabrück. Manfred var en nyckelperson under föreningens start och tidiga år. Jag, som då var professor i skatterätt vid Handelshögskolan, var en av de så kallade ”founding members”, och satt också i den första EB.

Min beskrivning av EATLP sker med denna bakgrund. Även om det bara är knappt 30 år vi startade föreningen är det intressant att se den tekniska utvecklingen under denna tid med avseende på kommunikationer, betalningssystem, internet, hemsidor mm. Internet höll på att utvecklas, fax och vanliga telefonsamtal mellan fasta telefoner var fortfarande det vanliga sättet att hålla kontakt, mobiltelefoner fanns men var dyra i inköp och det var relativt dyrt med internationella samtal även inom EU. Betalningar mellan länder var krångliga och dyra. Vi använde overheads och inte powerpoints. Ingen GDPR.

Det fanns möjligheter för studenter att studera vid andra europeiska universitet som en del av sin nationella utbildning, men det var långt ifrån lika utvecklat som nu. Detsamma gäller EU-finansierad forskning. Kort sagt, det har varit en betydande utveckling på många områden sedan 1999. Europeiska Unionen har varit avgörande för många av dessa förbättringar som vi i dag tar för givna.

Men läget i slutet av 1990-talet var sådant att det inte var så lätt, eller vanligt, att ha internationella program och utbyten. På mitt alma mater, Uppsala universitet, fanns det bara några få utbyten i juridik. Juridiska fakulteten hade sedan 1983 (och fortfarande har) ett utbyte med lärare och studenter med University of Minnesota. Våra studenter kunde läsa sjörätt i Oslo, och det fanns mindre utbyten på forskarsidan med t.ex. Kings College i London. Men det var nog etableringen av Sokrates (som upphört) och Erasmusprogrammen, som triggade många andra initiativ. Ett sådant är Eucotax, ett samarbete som startades 1993 under ledning från Tilburg, där jag kom med under min tid på Handelshögskolan i Stockholm, och med Jan Bjuvberg som mycket betydelsefull medarbetare. Efter att jag tillträdde tjänsten i Uppsala är nu Uppsala universitet med i detta nätverk med professor Katia Cejie som ledande person.

För grundandet av EATLP var två separata akademiska initiativ i Tyskland på 1990-talet betydelsefulla, för att inte säga avgörande. Professor Joachim Lang i Köln startade tillsammans med professor Dieter Birk i Münster the Academic Committee on European Taxation, ACET. I Osnabrück tog professor Manfred Mössner initiativet till en förening för europeiska skatteprofessorer. Vi var ett antal professorer från andra länder som visserligen tacksamt deltog i båda initiativen, men vilka ansåg att det borde vara mer effektivt och tidsbesparande att bara ha en organisation. Det beslöts att slå ihop de två initiativen. Beslutet togs i juni 1998 på en konferens i Osnabrück kallad ”Meeting of European Professors of Tax Law”.

En anekdot från den konferensen belyser de kulturella skillnader som finns mellan olika nationaliteter. Det var en paneldebatt om utbildning och yrkesvägval i skatterätt i olika länder. Moderatorn frågade en panel om det i deras länder var vanligt att personer bytte jobb från skatteverket till det privata näringslivet. Den italienska paneldeltagaren gav ett långt och (för) utförligt svar. Näste person att uttala sig var vår kollega från Finland, professor Edward Andersson. Han svarade kort och gott ”Ja”. Efter 15 sekunders tystnad blev det jubel när alla förstod att Edward ansåg att han besvarat frågan. Vilket han ju hade!

I Osnabrück beslöts att jag påföljande år, 1999, skulle organisera en konferens på temat ”Taxation of Small and Medium Sized Enterprises” vid Handelshögskolan i Stockholm.2 Så skedde också, och pågick från torsdag eftermiddag den 10 juni 1999 till lunch lördagen den 12 juni. Med andra ord var formatet i stort sett detsamma som idag. Vi inledde torsdag eftermiddag med ett möte varpå följde föreningens första årsmöte, som påbörjades kl. 18.

Det var en vacker, solig junikväll, och därinne i Handelshögskolans aula satt skatteprofessorerna och diskuterade ordalydelsen i vad som skulle bli föreningens stadgar. Ett utkast hade förberetts av en mindre grupp och sedan utvecklats av de femton professorer från olika länder som kallade sig ”founding members”.3 Naturligtvis, som man kunde förvänta sig när 80 professorer skulle diskutera utkastet till stadgar, var det både stora som små frågor som ventilerades. Kanske mest mindre frågor, språkliga, var komman skulle sättas osv. Efter ett tag var det ganska många som längtansfullt blickade ut genom fönstren mot den vackra kvällssolen.

Jag hade dock bett Handelshögskolans studentkör att sjunga för oss cirka 45 minuter in i årsmötet. Plötsligt öppnades dörrarna till aulan och längs de två gångarna kom den stora kören sjungandes. Efter deras fina uppträdande var ingen professor längre intresserad av att diskutera stadgarna. De antogs i befintligt skick och mötet avslutades. Det visar att också skatterättsprofessorer är mänskliga.

Om programmet på torsdagen var en fortsättning av Mössners initiativ var fredagen och lördagen inspirerat av Dieter Birks program, ACET.

Professorerna Mössner and Birk delade mycket av ansvaret för innehållet i programmet. Det var bra eftersom den konferensen i praktiken innebar att de två tyska professorerna initiativ slogs ihop genom att EATLP grundades. Det hade ju kunnat uppstå problem genom att bara en tysk kunde fortsätta att vara i ledande position, och det blev Mössner. Men Dieter Birk gjorde ingen affär av detta utan stödde hela förändringen. All heder åt honom!

Det sociala programmet var också betydelsefullt. Stockholms stad bjöd på fredagskvällen på visning av stadshuset följt av en riklig buffé. Vi hade hyrt en Vaxholmsbåt som hämtade upp oss vid stadshuset, varpå följde en tur genom Hammarby kanal ut i Stockholms hamn. International Bureau of Fiscal Documentation, IBFD, bjöd på den vackra båtturen. Många av deltagarna från sydligare breddgrader var inte vana vid de ljusa juninätterna i Stockholm. Vid 23-tiden kom vi in vid Nybroviken. Den nederländska delegationen beslöt sig för att ta en öl i väntan på att mörkret skulle lägga sig. Vid ettiden när solen började bli synlig igen, blev de varse att det inte skulle mörkt. Och en portugisisk professor berättade att han trott sig ha missat hotellfrukosten när han vaknade av att solen sken i hans ögon. Han hade glömt att dra ner gardinen. Han rusade ner för att hinna äta lite, när portiern förklarade för den något generade mannen att klockan bara var tre på morgonen.

Stiftelsen TOR/Skattenytt gav ett generöst bidrag för att stödja konferensen ekonomiskt. Redan 1999 fanns således en koppling mellan Skattenytt och EATLP!

2 Överväganden vid bildandet av EATLP

När en helt ny organisation ska bildas uppstår en mängd frågor, särskilt när det är fråga om en internationell förening. Vi ville ha en struktur som gav föreningen en chans att finnas kvar över tid, att vara hållbar. Jag ska peka på några av de komponenter vi ansåg vara väsentliga ur den aspekten.

Den första var att begränsa den tid en person kunde sitta i en styrelse eller kommittee, Vi ansåg också det var nödvändigt med en övre åldersgräns. Syftet var att få så många medlemmar som möjligt att över tid engageras i föreningens arbete. Vi beslöt att man i EB och AC skulle kunna sitta i tre år, med möjlighet att bli omvald en gång, dvs. en maximal period om sex år. När det gäller åldern måste man avgå från EB och AC det år man fyller 70. Det fanns exempel på andra föreningar där ett fåtal personer satt många i ledande positioner vilket negativt påverkat dynamiken. Det ville vi undvika. Dessa begränsningar har fungerat bra för EATLP.

En annan aspekt för att skapa en uthållig förening var att en någorlunda rättvis geografisk fördelning av styrelseplatserna i EB. Över tid ska alla delar av Europa vara representerade i EB. I stort sett har det varit fallet. När det gäller posten som skattmästare har det dock visat sig lämpligt att ha en person som behärskar holländska, vilka begränsat urvalet till Nederländerna och Belgien.

Den geografiska fördelningen har också gällt de årliga kongresserna. I praktiken är det någon eller några professorer vid ett universitet som erbjuder sig att stå värd för en kongress. Eftersom deltagarantalet brukar hålla sig runt 200–250 har normalt universitet lokaler som kan härbärgera de olika sessionerna. Det håller nere kostnaderna. Så här långt (2026) har 18 länder varit värdar för en kongress. Åtta länder har haft två kongresser4 men det har aldrig varit samma universitet som organiserat. EATLP har lyckats säkerställa att alla länder har möjlighet att organisera en kongress. Ibland uppstår dock delikata frågor. Det fanns i början av 2010-talet påtryckningar från några personer att St. Petersburg skulle få hålla en kongress. Ockupationen av Krim visade på de politiska riskerna men också på farhågor om säkerhetsläget. Det blev ingen kongress i Ryssland. Ett annat exempel är kongressen i Istanbul 2014, som professor Billur Yalti vid Koc University framgångsrikt organiserade. Under kongressen pågick stora demonstrationer i stadens centrum som påverkade vår kongress, inte minst när det gällde säkra transporter. Det visade att man måste ta hänsyn också till säkerheten när det gäller att välja kongressort.

EATLP har fått kämpa hårdare när det gäller jämställdheten. Det fanns ingen kvinna i den första styrelsen. Och endast en kvinna, Maria Teresa Soler Roch från Alicante, fanns bland grundarna. Hon var också den enda kvinnan i den första Academic Committee. Mycket snart kom dock Maria Teresa med i EB. Det har tidigare också förekommit kritik mot att det var för få kvinnor i panelerna. I början av EATLP var det inte så många akademiskt verksamma kvinnor men det har förändrats rejält. Nu är det nog generellt sett en ganska jämn representation. Den nuvarande EB har professor Cécile Brokelind, Lunds universitet, som ordförande och Sigrid Hamels, Nederländerna som styrelseledamot.

Den viktigaste verksamheten för EATLP, förberedelserna av och genomförandet av det vetenskapliga programmet vid de årliga kongresserna ombesörjs av Academic Committee. Här är 24 europeiska länder involverade vilket innebär en god spridning. Från varje land finns en ”member” och en ”deputy member”, och de ska normalt sett inte komma från samma universitet. Detta förhållningssätt skapar en stor bredd på kontaktnätet för Academic Committee. En blick på nuvarande sammansättning av AC visar på en god blandning av yngre och mer seniora forskare.

Många framstående professorer har varit aktiva i AC. I den första AC satt från de nordiska länderna Peter Melz (Stockholm), Aage Michelsen (Aarhus), Kari S. Tikka (Helsingfors) och Frederik Zimmer (Oslo). Genom åren har många svenska akademiker varit medlemmar, och just nu är det Stefan Olsson, Karlstad universitet som är svensk ledamot. Det är styrelsen för TOR/Skattenytt som utser de svenska ledamöterna i AC.

3 Hur definieras en skatterättsprofessor?

För en skatteprofessorsförening är det naturligtvis grundläggande att veta vem som faktiskt är professor i skatterätt. Det är inte lätt att avgöra.

Mycken tankemöda ägnades därför åt författande av artikel 5 i stadgarna. Där står följande:

”Membership of the Association shall be open to individuals who bear the title of ordinary, extra-ordinary, associate, honorary or retired professor of tax law, and other individuals who have achieved distinction in the field of tax law and fulfil an equivalent academic function in teaching and supervising doctoral candidates at a University in a European country. In the case of a researcher of a high international reputation the Executive Board with the consult of the Academic Committee may in the latter case make exceptions.”

Kursiveringarna är mina och visar på några av de svårigheter som har uppstått. Det är självklart att medlemskap kräver att man är professor i skatterätt och inte i något annat ämne, exempelvis nationalekonomi. Emedan skatt och rätt är tämligen tydliga termer är det svårare med professor eftersom den akademiska traditionen skiljer sig åt mellan länder. I en del länder kallas man professor utan att på allvar arbeta med undervisning, forskning eller handledning av doktorander. I andra länder kan man ägna sig på heltid åt just dessa verksamheter utan att man för den skull får kalla sig professor, som fallet är med exempelvis en svensk docent.

I början ägnade vi mycken tid åt att jämföra olika länders akademiska system för att komma fram till en användbar definition. För svensk del var det uppenbart att en docent med råge svarar mot de krav som man kan ställa.

Vi upptäckte också tidigt att det finns personer med gott internationellt rykte som på en hög nivå forskar i skatterätt utan att formellt vara professor. Det finns därför en möjlighet för EB att medge sådana personer medlemskap.

4 Finanserna

EATLP hade inga egna finansiella resurser vid starten. Jag var föreningens första skattmästare. I tidiga kommunikationer beskrev jag mig själv som en ”very poor treasurer”. Så sant! Vi var tvungna att bygga upp vår kassa.

Medlemsavgifterna är en källa. Från början var avgiften 50, senare sänkt till 30, men nu är den 90 euro om man väljer att inte få kongressboken. I början var det besvärligt och dyrt med gränsöverskridande betalningar, Nu är det enklare, särskilt inom EU. SEPA-betalningar har sänkt kostnaden. Men det finns fortfarande problem. Professorer glömmer lätt att betala. Det är en administrativ börda för IBFD, som sköter administrationen åt EATLP. För svenska medlemmar är det lättare eftersom Stiftelsen TOR/Skattenytt ända sedan slutet av 1990-talet betalat de svenska medlemmarnas avgifter. Därmed undviks mycken administration – endast en betalning.

För att bygga egna resurser kom erfarenheterna från dåtidens IFA-kongresser väl till pass (det fungerar annorlunda numera). Men vi ansåg att deltagaravgiften för IFA-kongresserna var för höga för en akademisk verksam, och vi ville säkerställa att kongressavgifterna för EATLP skulle vara acceptabla för medlemmarna. Här tycker jag EATLP har lyckats. Avgiften för 2026 års kongress låg på 200 euro, och man får mycket för pengarna.

I början fanns som nämnts väldigt lite på bankkontot. EATLP hade inte haft resurser att täcka en förlustkongress. Lärdomarna från 2001 års IFA-kongress i San Francisco visade på nödvändigheten att snabbt bygga en egen reserv. Kongressen i San Fransisco ägde rum inte långt efter terrorattacken den 11 september mot World Trade Center in New York. Många, mer än hälften, som hade anmält sig bokade av deltagande, hotell och flyg. Tack och lov hade IFA USA tillräckligt med medel för att täcka den förlust som uppstod därför att man bundit upp sig gentemot hotellen, kongresslokalen, catering mm. Endast några få deltagare kom från Sverige. Själv var jag det året gästprofessor på Georgetown University. Vi var endast några passagerare på min flygning från Washington, D.C. till San Francisco. En annorlunda upplevelse. Av säkerhetsskäl fick vi inte lämna våra platser den första och sista flygtimmen.

Min taktik för att bygga en reservkassa var enkel. När vi bestämde EATLP:s kongressavgifter gjorde vi en mycket försiktig beräkning av antalet deltagare. Break-even kunde till exempel sättas till 80 deltagare, och kom fler än så gick kongressen med överskott. Konceptet fungerade väl.

Fördelningen av ansvar, kostnader och sponsorstöd mellan den lokala kongressanordnaren och EATLP var, och är säkerligen fortfarande, delikat. Om den finansiella risken helt bärs av EATLP och inte av den lokala organisationen kan man vara tämligen säker på att middagar, luncher och utflykter blir påkostade. Kostnaderna hamnar centralt medan deltagarnas tacksamhet otvivelaktigt riktas lokalt. Kostnadskontroll blev betydelsefullt, men också att ge stöd när det gällde lokal sponsring av kongresserna. Ett särskilt trevligt minne var kongressen i Lausanne 2002, när jag bad Tetra Laval Group vars huvudkontor låg i Lausanne, om ett bidrag till kongressen. Vår egen professor Göran Grosskopf, då ordförande i ledande position på Tetra Laval, såg till att deltagarna kunde njuta av en egen båttur med mat och underhållning. Samme Göran, som så klokt medverkade till att Stiftelsen TOR/Skattenytt bildades när TOR lades ned.

Med tiden visade det sig att det vore effektivt med en skattmästare som kan holländska, eller åtminstone som kunde stödjas av en sådan språkkunnig person. Protokollen från årsmötet i Lausanne 2002 visade på svårigheterna som uppkom med redovisningen på holländska, en svensk skattmästare och en lekmannarevisor från Österrike.

Jag efterträddes som skattmästare för en kortare period (ett år) av Michael Lang från Wien. Efter Lang valdes Daniel Gutmann från Paris som skattmästare med Dick Schonis från Nederländerna som s.k. Financial Coordinator. Schonis uppgift var framförallt att stödja skattmästaren med sina kunskaper i holländska och lagstiftningen i Nederländerna. Ana Paula Dourado från Lissabon blev den sista skattmästaren från andra länder än Belgien/Nederländerna och därefter har vi haft Henk van Arendonk, Rotterdam, Bruno Peeters, Antwerpen och nu sittande Raymond Luja, Maastricht.

5 Executive Board och Academic Committee

Rollen som ordförande i Academic Committee är mycket viktig. Det är den kommitteen som förbereder och genomför den vetenskapliga sidan av EATLP, och därmed också bereder och genomför stora delar av den årliga konferensen. Kommitténs ordförande får arbeta hårt. EATLP har välsignats med bra professorer på denna post. Professor Kees van Raad, Leiden var dess förste ordförande. Han satte tonen med höga ambitioner och arbetade mycket hårt på att säkerställa att konferenserna var väl förberedda i akademiskt hänseende. Kees förstod att om man bara har en dag för huvudämnet måste den dagen vara väl strukturerad. Hans sätt att aktivt moderera diskussionerna var effektiva och blev legendariska. Kees hade en äggklocka, som sattes på den för varje inlägg avsatta tiden, normalt tre minuter. Det var omöjligt att fortsätta sitt inlägg när klockan började ringa.

Efter Kees har Michael Lang, Wien, Peter Essers, Tilburg, Daniel Gutmann, Paris, Roman Seer, Köln och nu Werner Haslehner, Luxemburg, varit ordförande i AC.

Föreningens förste ordförande och president var som nämnts Manfred Mössner, Osnabrück. Andra medlemmar i den första EB var Hubert Hamaekers, chef för IBFD, ex officio medlem av EB, som också fungerade som sekreterare, Kees van Raad, Leiden, var ledamot och tillika ordförande för AC. Jag själv var skattmästare och Claudio Sachetto, Turin, var övrig ledamot. Mycket snart blev som nämnts Maria Teresa Soler Roch ledamot. Eftersom EATLP grundades 1999 startade våra ämbetsperioder samtidigt. Om alla satt sina maximala sex år skulle hela styrelsen bytas ut samtidigt, vilket inte hade varit särskilt lyckat. Manfred lottade när vem skulle sluta, och det blev så att Claudio gick först, följt av mig och sedan Manfred. Manfred efterträddes som ordförande för EB av Kees van Raad, sedan följde jag, Wolfgang Schön, München och Adolfo Martin Jiménez, Cádiz. Nu har föreningen sin första kvinna som ordförande, Cécile Brokelind, Lund.

6 Betydelsen av IBFD

Hubert Hamaekers och IBFD var avgörande för att EATLP fick en bra start och för att föreningen har klarat sig så bra genom åren. Man får komma ihåg att föreningens förtroendevalda fullgör sina uppdrag oavlönat. Föreningen har inget eget kansli. Istället har EATLP kunnat luta sig mot IBFD i administrativt hänseende. Därför har IBFD:s s.k. Academic Chairman suttit ex officio i EB och haft rollen som Secretary General. Hubert såg till att IBFD finansiellt stödde den första konferensen i Stockholm 1999 för att underlätta grundandet av EATLP. Han såg också till att IBFD ombesörjer administrationen av EATLP.

Alla hans efterträdare på posten som IBFD Academic Chairman, dvs. Han Kogels, Frans Vanistendael och Pasquale Pistone, har fortsatt traditionen att stödja EATLP. Utan IBFD, och deras insatser, hade EATLP sannolikt i längden inte kunnat existera. Det är svårt att tänka sig att något universitet skulle avsätta resurser för att administrera EATLP. Jag är tacksam för allt vad IBFD gjort för EATLP.FD.

Rent praktiskt har EATLP hanterats av olika administratörer på IBFD. I begynnelsen var det Joke Straver som jag i min roll som skattmästare samarbetade med. Hon var mycket pragmatisk, hittade lösningar och var alltid redo att hjälpa till. Efter hennes pensionering tog andra administratörer vid. EATLP hade inte klarat sig utan deras hängivna arbete.

Finansiellt bidrog, och bidrar, IBFD indirekt genom att tillhandahålla ett sekretariat och insatserna från den akademiskt ansvarige på IBFD. Även om EATLP numera ger ett årligt bidrag till IBFD täcker det inte de faktiska kostnaderna.

7 Har EATLP uppnått sina mål?

Enlig min mening har föreningen varit framgångsrik. I artikel 2 av stadgarna står det följande om målsättningen.

1. "The objects of the Association shall be to contribute to the development of European tax law and to the development of academic teaching and research programmes on European, international, domestic and comparative taxation.

2. The Association shall pursue its objects through cooperation not only with academic institutions but also with other non-profit organizations with similar objects, in particular with the International Bureau of Fiscal Documentation in Amsterdam."

Och enligt artikel 3 skall målsättning nås på följande sätt.

”The Association shall pursue its objects by:

1. supporting the organization of the Annual Congress and other scientific meetings;

2. supporting scientific research projects;

3. assisting members in developing undergraduate and postgraduate tax curricula at Universities throughout Europe;

4. presenting the opinion of the Association to institutions of the European Union and parliaments, governments and tax authorities of European countries.

5. supporting exchange programmes for professors and students of tax law; and

6. all other means conducive to its objects.”

Jag tror vi kan pricka av allt. Det är uppenbart att EATLP årligen har en tredagarskonferens. Men den vetenskapliga produktionen är inte bara det som sker under själva konferensen, under vilken den forskning som genererats av generalrapportören och de nationella rapportörerna, eller de tematiska rapporterna diskuteras. Om man antar att varje nationalrapportör lägger tre veckor på sin forskning, 120 timmar, och varje generalrapportör och temarapportör åtta veckor, 320 timmar, innebär det att varje konferens har tagit mer än 4.000 timmar att förbereda. Det är ungefär 2½ år heltidsarbete nedlagd på forskning varje år.

Lägg härtill att innan rapportörerna påbörjar sin forskning har AC förberett ämnena, diskuterat innehållet och stöttat generalrapportörerna vid utformning av frågeformulär (questionnaire) mm. Nationalrapportörerna har säkerligen var och en i sitt land presenterat sina utkast för diskussion. Lägger man alla dessa vetenskapliga aktiviteter till det faktum att 200 forskare ägnar 1,5 dag åt att diskutera frågorna får man en bild av den beaktansvärda och imponerande forskning som EATLP genererar.

Från i stort sett varje konferens har rapporterna publiceras i bokform. Det är imponerande att EATLP lyckats producera dessa konferensböcker, eftersom det kräver stora insatser av rapportörerna, generalsekreteraren och AC.

EATLP har också varit en respekterad samarbetspartner för EU-kommissionen. Vi var representerade i EU Joint Transfer Pricing Forum genom Adolfo Jimenez, Cádiz, och Georg Kofler, Wien. I EU Platform for Tax Good Governance (aggressive tax planning & double taxation) representerade tidigare jag och Ana Paula Dourado, Lissabon, EATLP. Den rollen har nu Irma Mosquera, Leiden University, och Jérôme Monsenego, Stockholm.

Mina erfarenheter från mötena inom EU Platform var, att jag och Ana Paula var de enda som var helt fria att uttrycka våra egna åsikter. Alla andra representerade organisationer eller stater, vilka gav en ram för vad de kunde tycka i olika frågor. Men EATLP tillhandahöll inga riktlinjer för vad vi skulle tycka i olika frågor. Det hade naturligtvis också varit en omöjlig uppgift för EATLP att ge några riktlinjer. Men följden blev att jag är övertygad om att vi kunde fritt bidra till diskussionerna utan att behöva ta några som helst hänsyn. Ofta var vi kritiska på ett ganska odiplomatiskt sätt till de förslag som kommissionen luftade.

EATLP har också varit en akademisk knutpunkt där många forskningsprojekt och samarbeten startats. Forskare möts på EATLP, diskuterar och kommer på att det finns saker att göra tillsammans utan att EATLP på något sätt senare är involverat. Det finns många exempel, men det är omöjligt att lista dem. Jag känner naturligtvis inte heller till alla. För egen del drev jag och Tanja Bender, Leiden, inom EATLP ett projekt som vi redovisade vid konferens i Paris 2004. Vi undersökte kraven för doktorsgrad i olika EU-länder. Studien visade på stora skillnader.

Vi fann också att det var stor brist på möjligheter för skatterättsdoktorander att mötas och att genomgå forskarkurser. År 2006 ordnade vi därför under EATLP:s flagga en serie om tre doktorandkurser, i Leiden (international tax), Wien (EU tax law) och Handelshögskolan i Stockholm (comparative tax law). Kurserna som omfattar tre dagar, har fortsatt att ges vartannat år, och min egen kurs har med mig flyttats till Uppsala. Numera är det Katia Cejie som är kursansvarig. I anslutning till Uppsalakursen håller Jérôme Monsenego på Stockholms universitet ett tvådagars doktorandseminarium om transfer pricing. Det brukar komma ca 25 doktorander från hela världen på dessa kurser. Här kan tilläggas att Stiftelsen TOR/Skattenytt delar ut resestipendier för svenska doktorander som vill delta i dessa kurser.

Varje EATLP-konferens har också ett poster program som är ett bra verktyg för doktorander att visa upp sin forskning, få synpunkter från deltagarna samt skapa sina egna nätverk. Varje år utdelas också ett European Doctoral Tax Thesis Award. Detta pris är ett samarbete mellan EATLP och EU-kommissionen.

Utan medlemmar skulle föreningen inte överleva. Samtidigt är begränsningen till skatterättsprofessorer en begränsande faktor. EATLP har dock lyckats attrahera ett stort antal medlemmar och för närvarande ligger medlemsantalet runt 350. Många nya medlemmar är unga vilket lovar gott för framtiden.

8 Avslutande kommentarer

Jag är stolt över att EATLP inte bara har överlevt i snart 30 år, utan har visat förmåga till utveckling och till ökande engagemang hos skatterättsforskare. Och man behöver inte vara professor för att aktivt medverka i verksamheten. EATLP har skapat möjligheter att träffas, få vänner inom skrået och därmed generera nya nätverk. Vår nuvarande president och ordförande Cécile Brokelind från Lund grundade med vänner och kollegor GREIT – Group for Research on European and International Taxation. (Cécile Brokelind, Ana Paula Dourado, Pasquale Pistone). Det här är bara ett exempel där sannolikt EATLP har tillhandahållit den initiala mötesplatsen.

En omständighet som gör EATLP unikt är att dess fortsatta existens är en gruppinsats, och inte avhängigt en viss person eller vissa personer. De forskare som driver EATLP och tar ansvar för de många uppgifterna kommer förändras över tid.

EATLP innebär att skatterättsforskare vid universitet i olika länder har fått en gemensam plattform. För svensk del är det Stiftelsen TOR/Skattenytt som utgör ungefär motsvarande plattform. Varje universitet/högskolan med skatterättslig forskning har representant i stiftelse. Också här är det viktigt att så långt det är möjligt rotera på den posten. Det gäller särskilt de större universiteten, som har fler forskare som kan axla den rollen. Ansvaret för att arrangera de uppskattade forskarkonferenserna fördelas precis som EATLP:s konferenser mellan olika lärosäten. Stiftelsen TOR/Skattenytt har ju inget kansli av det slag som IBFD tillhandahåller, men behovet torde heller inte vara så stort.

Vi svenska skatteforskare har alla anledning att vara tacksamma mot Skattenytt och Stiftelsen TOR/Skattenytt. Ja, må de leva i hundrade år!

Professor emeritus vid Uppsala universitet och President Local Organising Committee för IFA-kongressen den 19–23 september 2027 i Stockholm.