Områden: Folkbokföring

Datum: 2026-04-29

Dnr: 8-140522-2026

1 Sammanfattning

Uppgifterna i folkbokföringen ska spegla befolkningens bosättning, identitet och familjerättsliga förhållanden så att olika samhällsfunktioner får ett korrekt underlag för beslut och åtgärder (2 § förordningen [2017:154] med instruktion för Skatteverket). Folkbokföring innebär bland annat registrering av vissa uppgifter om en person (1 § första stycket och 1 a § folkbokföringslagen [1991:481], FOL). Som en följd av detta behandlar folkbokföringsverksamheten en mycket stor mängd personuppgifter. Personuppgifter får behandlas i folkbokföringsverksamheten endast om det är nödvändigt för att handlägga ärenden om folkbokföring eller samordningsnummer enligt 2 § och 5 § första stycket folkbokföringsdatalagen (2026:126), FDL.

Detta ställningstagande syftar till att tydliggöra vilka förutsättningar som ska vara uppfyllda för att Skatteverket ska ha stöd för att i vissa fall behandla uppgifter om personer som aldrig har varit folkbokförda i Sverige och som inte heller tilldelats ett personnummer av annan anledning än folkbokföring eller ett samordningsnummer.

Uppgift om aldrig folkbokförd make

Det finns stöd för Skatteverket att behandla uppgift om aldrig folkbokförd make i folkbokföringen i samband med handläggning av ärenden om registrering av civilstånd oavsett om äktenskapet har ingåtts i Sverige eller utomlands.

Uppgift om aldrig folkbokfört barn vid anmälan om flytt till Sverige

Vid anmälan om flytt till Sverige lämnar föräldrar ofta uppgift om aldrig folkbokförda barn som inte flyttar med till Sverige. Skatteverket kan behandla dessa uppgifter för att utreda personers bosättning, till exempel för att utreda om personens egentliga hemvist är i Sverige. Uppgiften om aldrig folkbokfört barn oavsett barnets ålder behöver dock inte registreras i folkbokföringen eftersom uppgiften inte är nödvändig för att handlägga ärenden som uppkommer i samband med en anmälan om flyttning till Sverige. Skatteverket har därmed inte stöd för att registrera uppgift om aldrig folkbokförda barn som inte har samordningsnummer när en förälder ska folkbokföras i Sverige.

Uppgift om aldrig folkbokfört barn när en förälder är folkbokförd

Uppgift om aldrig folkbokfört barn oavsett barnets ålder behövs generellt inte för handläggningen av något ärende som rör en folkbokförd förälder. Skatteverket har därmed som utgångspunkt inte stöd för att registrera uppgift om aldrig folkbokfört barn som inte har samordningsnummer i folkbokföringen. Det finns dock stöd för att registrera ett aldrig folkbokfört barn på en folkbokförd förälders personbild när underlaget är en underrättelse om fastställt faderskap eller föräldraskap från socialnämnd eller svensk domstol.

Uppgift om aldrig folkbokförd förälder till folkbokfört barn

Det finns generellt ett behov av att registrera uppgift om aldrig folkbokförd förälder när denne också är vårdnadshavare för ett folkbokfört barn. Om vårdnaden istället utövas av någon annan i Sverige, exempelvis om barnet har en särskilt förordnad vårdnadshavare, kan detta behov saknas.

Uppgift om aldrig folkbokförd förälder vid adoption

Vid registrering av uppgift om adoption behövs i de flesta fall inte uppgift om relation mellan det adopterade barnet och dess tidigare rättsliga föräldrar som aldrig varit folkbokförda. Skatteverket har då inte stöd för att registrera uppgift om de tidigare rättsliga föräldrarna. Om den planerade adoptionen ännu inte skett och barnet vistas i Sverige kan behov finnas av att registrera relationen om de ursprungliga rättsliga föräldrarna är vårdnadshavare för barnet. Om de ursprungliga rättsliga föräldrarna inte är vårdnadshavare för barnet saknas det behovet.

Ställningstagandet ersätter ett annat ställningstagande

Detta ställningstagande ersätter det tidigare ställningstagandet Behov av att behandla personuppgifter i folkbokföringsdatabasen om personer som aldrig har varit folkbokförda i Sverige, dnr 8-909874, publicerat den 15 april 2021. Det nya ställningstagandet har uppdaterats med anledning av att den 2 april 2026 trädde vissa lagändringar i kraft i FOL, lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet upphörde att gälla och ersattes av FDL. Skatteverkets bedömningar i sak har inte ändrats i det nya ställningstagandet.

2 Frågeställning

Fråga har uppkommit om när det finns stöd för Skatteverket att behandla personuppgifter om personer som aldrig har varit folkbokförda i Sverige, och som inte heller har tilldelats personnummer av annan anledning än folkbokföring eller ett samordningsnummer vid registrering av uppgift om civilstånd respektive relationer i folkbokföringen.

3 Gällande rätt m.m.

Samtliga personuppgiftsbehandlingar som ska göras måste uppfylla principerna i artikel 5 EU:s dataskyddsförordning (Europaparlamentets och Rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävandet av direktiv 95/46/EG [allmän dataskyddsförordning]). Bland annat gäller principerna om laglighet, ändamålsbegränsning, uppgiftsminimering och korrekthet (artikel 5.1 a, b, c och d). Behandlingen ska också ha stöd i någon av de rättsliga grunder som finns uppräknade i artikel 6, till exempel att behandlingen är nödvändig för att uppfylla en rättslig förpliktelse (artikel 6.1 c) eller för att utföra en uppgift av allmänt intresse eller som ett led i myndighetsutövning (artikel 6.1.e). De är de vanligaste grunderna vid behandling av personuppgifter i folkbokföringsverksamheten. De rättsliga grunderna ska vara fastställda (rättsligt förankrade) i enlighet med antingen unionsrätten eller svensk rätt. En registerlag som till exempel FDL, utgör inte i sig själv en rättslig grund för behandling av personuppgifter. Den rättsliga grunden för folkbokföringsverksamheten finns i till exempel FOL, äktenskapsbalken, lagen (2016:1013) om personnamn och föräldrabalken, FB.

För behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet gäller FDL. FDL kompletterar EU:s dataskydds­förordning (3 § FDL).

I 2 § FDL anges att Skatteverket får behandla personuppgifter bland annat för handläggning av folkbokföringsärenden och ärenden om samordningsnummer. Enligt 5 § FDL får behandlingen ske endast om det är nödvändigt för att utföra verksamheten.

I ärenden om registrering av vigsel, födelse, och dödsfall som skett i Sverige får Skatteverket behandla uppgifter även om personer som inte är eller har varit folkbokförda här i landet (1 § andra stycket FOL).

I 1 a § FOL finns en uppräkning av vilka uppgifter som ska registreras när ändamålen och förutsättningarna i 2 och 5 §§ FDL är uppfyllda. Dessa uppgifter är bland annat civilstånd (p. 10); make, barn, föräldrar, vårdnadshavare och någon annan vuxen person än förälder eller vårdnadshavare hos vilken ett barn under 18 år är bosatt (p. 11) samt samband enligt punkt 11 som är grundat på adoption (p. 12).

4 Bedömning

Vilka personuppgifter som är nödvändiga att behandla för att kunna handlägga ärenden om folkbokföring bestäms av den materiella lagstiftningen om de ärenden som handläggs i folkbokföringsverksamheten, till exempel FOL. I vilken utsträckning som det kan anses vara nödvändigt att registrera uppgifter om personer som aldrig har varit folkbokförda och som inte har tilldelats personnummer av annan anledning än folkbokföring eller ett samordningsnummer behöver kunna motiveras med stöd i den materiella lagstiftningen.

4.1 Uppgift om civilstånd

Skatteverket får registrera och behandla uppgifter i folkbokföringen om att en folkbokförd person är eller har varit gift (1 § första stycket och 1 a § 11 FOL). Skatteverket ska även registrera uppgift om att en aldrig folkbokförd person har ingått äktenskap i Sverige (1 § andra stycket FOL).

I de fall ett äktenskap mellan en redan folkbokförd person och en aldrig folkbokförd person har ingåtts utomlands, är namnet och födelsetiden på den aldrig folkbokförda personen sådana personuppgifter som får registreras. En sådan registrering ska ske i enlighet med inkomna uppgifter (som till exempel lämnats i en vigselhandling) som har bedömts bevisa att äktenskapet har ingåtts. I dessa fall är de behandlade personuppgifterna riktiga eftersom de stämmer överens med de inkomna personuppgifterna. Det finns då stöd för att registrera aktuell personuppgift (1 § första stycket FOL).

Den rättsliga grunden för aktuell registrering finns i 1 § första stycket FOL. Behandlingen är nödvändig för att fullgöra en rättslig förpliktelse (artikel 6. 1 c EU:s dataskyddsförordning). Ändamålet för behandlingen är handläggning av ett ärende om registrering av civilstånd inom ramen för ett folkbokföringsärende för en redan folkbokförd person och är tillåtet enligt 2 och 5 §§ FDL (detta innefattar även handläggning av hindersprövning). Den aktuella uppgiften är en sådan uppgift som ska registreras i folkbokföringen (1 a § FOL).

Skatteverket anser att det finns stöd för Skatteverket att behandla uppgift om en aldrig folkbokförd make i folkbokföringen även när äktenskapet har ingåtts utomlands, i samband med handläggning av ärenden om registrering av civilstånd.

4.2 Relation mellan folkbokförd förälder och aldrig folkbokfört barn med hemvist utomlands

En anmälan om flytt till Sverige ska bland annat innehålla vissa personuppgifter som ska registreras i folkbokföringen enligt 1 a § FOL, till exempel familjerättsliga relationer (28 § FOL).

Uppgift om ett aldrig folkbokfört barn får behandlas i folkbokföringsverksamheten om det är nödvändigt för handläggning av ett ärende om folkbokföring (2 och 5 §§ FDL). I de ärenden som aktualiseras när en person anmäler flyttning till Sverige behöver uppgift om ett aldrig folkbokfört barn normalt sett inte registreras i folkbokföringen, då det generellt saknas behov av sådan uppgift. Även om den enskilde begär att Skatteverket registrerar uppgift om ett aldrig folkbokfört barn är det myndigheten som avgör om det finns stöd för en sådan registrering.

I de fall en socialnämnd har medverkat till att fastställa ett faderskap med stöd av 3 a § lagen (1985:367) om föräldraskap i internationella situationer, IFL, för ett barn som saknar hemvist i Sverige skickar nämnden en underrättelse till Skatteverket (4 § kungörelsen [1973:810] om socialnämnds medverkan vid fastställande av faderskap, m.m.). Om faderskapet har bekräftats för ett aldrig folkbokfört barn får det därmed anses finnas grund för att registrera uppgift om barnet och om faderskapet hos Skatteverket eftersom det behövs för handläggning av ett ärende (2 och 5 §§ FDL).

Skatteverket anser att uppgift om ett aldrig folkbokfört barn i många fall inte behövs för handläggning av något ärende, med undantag av ärenden om tilldelning av samordningsnummer för barnet. När behov saknas ska Skatteverket inte registrera uppgift om ett aldrig folkbokfört barn med hemvist utomlands när föräldrarna är folkbokförda i Sverige. Det finns dock stöd för att regelmässigt registrera uppgifter om barnet i folkbokföringen när underlaget är en underrättelse från socialnämnden eller en lagakraftvunnen svensk dom om faderskap, moderskap eller föräldraskap.

4.3 Relation mellan folkbokförd förälder och aldrig folkbokfört barn med hemvist i Sverige

Föräldraskap (oavsett benämning, dvs. far, mor eller förälder enligt 1 kap. 9 § FB) för ett barn med hemvist i Sverige kan fastställas genom bekräftelse eller dom (1 kap. 3 § FB).

När socialnämnden har godkänt en bekräftelse om föräldraskap skickar nämnden en underrättelse till Skatteverket (4 och 5 §§ kungörelsen [1973:810] om socialnämnds medverkan vid fastställande av faderskap, m.m.). Om föräldraskapet har bekräftats för ett aldrig folkbokfört barn får det därmed anses finnas grund för att registrera uppgift om barnet och om föräldraskapet hos Skatteverket eftersom det behövs för handläggning av ett ärende (2 och 5 §§ FDL).

Skatteverket anser att uppgift om ett aldrig folkbokfört barn i många fall inte behövs för handläggning av något ärende med undantag av ärenden om tilldelning av samordningsnummer för barnet. När behov saknas ska Skatteverket inte registrera uppgift om ett aldrig folkbokfört barn med hemvist i Sverige när föräldrarna är folkbokförda i Sverige. Det finns dock stöd för att regelmässigt registrera uppgifter om barnet i folkbokföringen när underlaget är en underrättelse från socialnämnden eller en lagakraftvunnen svensk dom om föräldraskap.

4.4 Relation mellan aldrig folkbokförd förälder och folkbokfört barn

Ett barn står från födelsen under vårdnad av båda föräldrarna, om dessa är gifta med varandra, och i annat fall av modern ensam (6 kap. 3 § FB). Med stöd av reglerna i 6 kap. FB kan vårdnaden för ett barn ändras så att endast en av föräldrarna, eller båda, blir barnets vårdnadshavare. Även vårdnadsförhållanden som uppstått i utlandet kan i vissa fall erkännas i Sverige och därmed registreras i folkbokföringen om det finns förutsättningar för det (1 a § 11 FOL).

Den rättsliga grunden för aktuell registrering finns i 1 § första stycket FOL. Behandlingen är nödvändig för att fullgöra en rättslig förpliktelse (artikel 6. 1 c EU:s dataskyddsförordning). Ändamålet för behandlingen är handläggning av ett ärende om registrering av vårdnad för barn inom ramen för ett folkbokföringsärende för en redan folkbokförd person och behandlingen är tillåten enligt 2 och 5 §§ FDL. Den aktuella uppgiften är en sådan uppgift som ska registreras i folkbokföringen (1 a § FOL).

Skatteverket anser att uppgift om aldrig folkbokförda föräldrar behöver registreras när dessa ska registreras som vårdnadshavare för ett folkbokfört barn. Om vårdnaden istället utövas av någon annan i Sverige, exempelvis om barnet har en särskilt förordnad vårdnadshavare, kan detta behov saknas.

4.5 Adopterade barns ursprungliga rättsliga föräldrar

Uppgiften om att sambandet mellan barn och föräldrar är grundat på adoption får behandlas i folkbokföringen om det är nödvändigt för ett ärende om folkbokföring (1 a § 11 och 12 FOL samt 2 och 5 §§ FDL). Detta innebär att uppgifter om de nuvarande rättsliga föräldrarna (adoptivföräldrarna) ska registreras.

Om de ursprungliga rättsliga föräldrarna inte är eller har varit folkbokförda saknas normalt sett anledning att registrera uppgifter om dessa. Det är enbart i de fall när uppgiften behövs för handläggningen av ett ärende, till exempel registrering av vårdnad för ett barn, som det finns stöd för registrering (2 och 5 §§ FDL). I övriga fall saknas stöd för att registrera uppgift om föräldraskapet.

Skatteverket anser att uppgift om relation till ursprungliga aldrig folkbokförda rättsliga föräldrar som utgångspunkt inte behövs för handläggning av något ärende. När behov saknas ska Skatteverket inte registrera uppgift om tidigare rättsliga föräldrar som bor utomlands. Om adoptionen ännu inte har skett och barnet vistas i Sverige kan behov finnas av att registrera relationen för att kunna registrera vårdnadshavare för barnet. Om de ursprungliga rättsliga föräldrarna inte är vårdnadshavare för barnet saknas det behovet.

5 Ställningstagandet ersätter ett annat ställningstagande

Detta ställningstagande ersätter det tidigare ställningstagandet Behov av att behandla personuppgifter i folkbokföringsdatabasen om personer som aldrig har varit folkbokförda i Sverige, dnr 8-909874 , publicerat den 15 april 2021. Det nya ställningstagandet har uppdaterats med anledning av att den 2 april 2026 trädde vissa lagändringar i kraft i FOL, lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet upphörde att gälla och ersattes av FDL. Skatteverkets bedömningar i sak har inte ändrats i det nya ställningstagandet.