2026-06-18 När kan ett rådrum som meddelats enligt 59 kap. 15 a § SFL återkallas av Skatteverket och när påverkar återkallelsen bedömningen av befrielse från företrädaransvar?

Motivering

En återkallelse ska enligt förarbetena ske undantagsvis, vilket är en indikation på att möjligheten till återkallelse är väldigt liten. En bedömning måste alltid göras i det enskilda fallet.

Uppgifter som Skatteverket redan har tillgång till eller som lämnas av en företrädare vid ansökan om rådrum används av Skatteverket för att bedöma om det finns särskilda skäl att inte bevilja företrädaren det sökta rådrummet. Om företrädaren har lämnat en felaktig/vilseledande uppgift av betydelse för prövningen så har uppgiften inte på ett korrekt sätt kunnat ligga till grund för bedömningen av om det finns särskilda skäl att neka rådrum. Samma sak gäller om en nödvändig uppgift har utelämnats av företrädaren i sin ansökan om rådrum. Men en sådan uppgift kan inte utan vidare utgöra ett synnerligt skäl för återkallelse av ett beslutat rådrum. Det krävs därmed något ytterligare för att uppgiften ska utgöra ett synnerligt skäl. Skatteverket anser att om verket kan visa att uppgiftslämnandet eller ett medvetet utelämnande av en uppgift skulle ha lett till att rådrum inte medgetts och att agerandet är ett klart illojalt beteende i strid med syftet med bestämmelsen så finns det synnerliga skäl.

Förhållandena både hos den juridiska personen och hos företrädaren kan dock se oklanderliga ut vid ansökningstillfället, dvs. det har varken lämnats eller utelämnats någon oriktig eller vilseledande uppgift. Hur ett beviljat rådrum ska komma att användas är omständigheter som inte är kända för Skatteverket eller kanske inte ens föreligger vid prövningen av rådrummet men som i efterhand visar sig ha varit hela syftet med rådrummet.

Det kan därmed finnas situationer där det först senare, till exempel genom en konkursförvaltares utredning, kan konstateras att företrädarens beteende har varit klart illojalt. Den beviljade rådrumstiden kan till exempel i stället ha syftat till att göra sig av med bolagets tillgångar, att sätta in en målvakt, försvåra/omöjliggöra konkursförvaltarens granskning av bolagets räkenskaper eller annat liknande klart illojalt beteende. I dessa situationer har företrädaren inte haft för avsikt att undersöka olika handlingsalternativ för att ordna upp betalningsproblemen under rådrumsperioden, och företrädare har därmed uppenbart utnyttjat möjligheterna att beviljas ett rådrum i strid med syftet med rådrumsbestämmelsen. De ovan angivna exemplen på omständigheter bör utgöra synnerliga skäl för återkallelse om det under rådrumsperioden har förfallit skatter och avgifter till betalning och ett fortsatt rådrum hade uteslutit ett företrädaransvar.

För att bestämmelsen ska fungera som den ventil som beskrivs i förarbetena för de fall där någon uppenbart utnyttjat möjligheterna att beviljas ett rådrum helt i strid med syftet med bestämmelserna, kan återkallelse av ett beviljat rådrum därför ske i sådana situationer.

Motivering

Varken lagtext eller förarbetena till bestämmelsen innehåller svar på frågan om ett rådrum kan återkallas även efter att rådrumsperioden har upphört, alltså i efterhand.

Om skulderna fortfarande är obetalda när rådrumsperioden löper ut ska frågan om förutsättningarna för betalningsansvar bedömas utifrån förhållandena vid den tidpunkt då rådrummet upphör, ansvarstidpunkten. Den som är företrädare vid ansvarstidpunkten kan åläggas ett företrädaransvar.

En återkallelse av rådrummet bör prövas så snart omständigheterna som grundar återkallelse upptäcks. I praktiken kommer omständigheterna mest sannolikt att upptäckas först när Skatteverket gör sin utredning om företrädaransvar när rådrumsperioden har upphört och skulderna fortfarande är obetalda alternativt att omständigheterna upptäcks i konkursförvaltarens utredning efter att den juridiska personen har försatts i konkurs.

Exempel på en sådan omständighet som utredningen kan visa är att en målvakt har satts in vid ansvarstidpunkten. Rådrummet har då uppenbart nyttjats av en oseriös aktör helt i strid med syftet med bestämmelserna. Om Skatteverket inte skulle kunna återkalla rådrummet i efterhand och göra gällande företrädaransvar mot den tidigare företrädaren skulle syftet med återkallelsebestämmelsen, som ska vara en ventil mot illojalt agerande, förlora sin betydelse. Det är också avgörande för att upprätthålla hela syftet med rådrumsbestämmelsen, att återkallelse är möjlig även efter att rådrumstiden har gått ut. Det får inte löna sig att dölja de verkliga förhållandena under rådrumstiden.

Det får därför anses inte finnas några hinder mot att återkalla ett rådrum även efter att rådrumsperioden har upphört.

Skatteverkets beslut att återkalla ett rådrum går inte att överklaga. Skatteverket åtgärd kan emellertid komma att prövas i den efterföljande företrädaransvarsprocessen. Eftersom rådrummet är återkallat är ett tänkbart scenario att Skatteverket ger in ansökan mot den verklige företrädaren. Frågan om rådrummets bestånd blir då direkt avgörande för ansvarsfrågan. Företrädaren har möjlighet att påstå att verket inte hade rätt att återkalla ett redan passerat rådrum. På det viset måste domstolen pröva om verket kan göra gällande företrädaransvar på den verklige företrädaren, eller om hen hade bestående rådrum.

Motivering

När Skatteverket har återkallat ett rådrum ska en efterföljande prövning av företrädaransvaret göras som om rådrummet aldrig beslutats. Prövningen ska utgå från omständigheterna vid tidpunkten då skatten eller avgiften ursprungligen skulle ha betalats. Det betyder att om företrädaren har underlåtit att vidta avvecklingsåtgärder på en förfallodag som inträffade under rådrumstiden, så kan under vissa förutsättningar företrädaransvar göras gällande. Vad har det då för betydelse att företrädaren vid tidpunkten för underlåtenheten faktiskt var beviljad ett rådrum och agerade utifrån detta? Av förarbetena framgår att det i vissa fall kan finnas skäl att vid prövningen av befrielse, beakta om en företrädare har agerat utifrån ett beviljat rådrum som senare återkallats. Det är endast om det vid oskälighetsprövningen framgår att det, vid tidpunkten för återkallelsen, inte funnits skäl för en återkallelse av rådrummet som företrädarens handlade tillmäts betydelse.

Detta betyder att den enda situation då företrädarens handlande under rådrumsperioden kan beaktas vid prövningen av befrielse är om det senare visar sig att Skatteverket saknade grund för återkallelsen.