Kontrollera beräkningarna extra noga när det gamla semesteråret övergår i ett nytt. Detta eftersom pandemin kan skapa problem.
Under 2020 har många företag använt sig av korttidsarbete på grund av pandemin. Riksdagen fattade snabba beslut och i bland skulle dessa beslut tillämpas retroaktivt.
– Alla som jobbar med lön har nog haft en hel del arbete med manuellt räknande. Dessutom har löneprogrammens inställningar inte alltid hängt med i alla beslut från politiker och myndigheter och därför inte varit anpassade i tid till löneutbetalningsdatumen, säger Jeanette Westerlund, Auktoriserad Lönekonsult FAR på Value & Friends i Skellefteå.
Många kan ha tvingats att ändra belopp eller att göra en egen löneart och följden kan ha blivit att någon inställning som inte blev korrekt.
– Man trodde nog inte heller att pandemin skulle ligga kvar så länge som det blivit. Alla de här faktorerna gör att man nu till semesterberedningen bör kolla extra noga kring hur beräkningen blir, säger Jeanette Westerlund.
En vanlig fråga är hur korttidsarbete påverkar antalet semesterdagar. Men intjänande av semesterdagar påverkas inte av korttidsarbete. Det beror på att korttidsarbete enligt semesterlagen anses som semesterlönegrundande frånvaro.
Semesterlön och semestertillägg hanteras också som vanligt och beräknas på den ordinarie lönen. Avdraget för frånvaro vid semester ska göras på den reducerade lönen.
Rätt till betald semesterledighet har arbetstagarna även under korttidsarbete och själva semesterutläggningen ska göras utan hänsyn till hur veckans arbetsdagar ser ut på grund av korttidsarbetet.
För en arbetstagare som är schemalagd fem arbetsdagar per vecka läggs fem semesterdagar ut även om personen bara arbetar tre dagar till följd av korttidsarbete.
– Så man bör vara extra noga när man ska lägga in semesteruttag vid lönekörningen om korttidsarbete är aktuellt, säger Jeanette Westerlund.
Dels ska man säkerställa att semesterlön, semestertillägg och avdrag blir korrekt beräknade, dels ska man kontrollera antalet dagar blir rätt. Fel i beräkningen av antalet dagar kan leda till att den anställa får fler dagar kvar, trots att man haft semester.
– Då ökar ju också kostnaden och semesterskulden för arbetsgivaren, säger Jeanette Westerlund.
Läs också kollektivavtalet noga, om det finns ett sådant, råder Jeanette Westerlund.
– Om arbetsgivaren har kollektivavtal måste man alltid kontrollera vad som är angivet där. Under 2020 blev många nya kollektivavtal tecknade och där kan det också finnas information som påverkar semesterberedningen, säger hon.
Och det finns över 100 kollektivavtal på den svenska arbetsmarknaden, så det gäller att se upp som arbetsgivare.
Björn Dickson
Så beräknas extra semesterlön
Semesterlönen är enligt lag 12 procent av den anställdas sammanlagda lön under intjänandeåret. Semesterlönen grundar sig då på en semesterrätt på 25 dagar.
Men om den anställda har rätt till mer än 25 dagars semester måste arbetsgivaren öka semesterlönen med 0,48 procent för varje extra semesterdag.
På så vis blir de extra semesterdagarna värda som de semesterdagar som den anställda har rätt till enligt lag.
Semester kan inte bytas mot pengar
I princip är det inte tillåtet att betala ut semesterdagar i form av pengar.
Semesterlagen säger att den anställda har minst 25 semesterdagar per år och att man ska ta ut 20 semesterdagar per år. Bara fem dagar får sparas. Den som har 30 semesterdagar kan spara tio dagar.
Semesterlagen säger att all semesterledighet räknas i hela dagar. Det går alltså inte att ta ut en kvarts eller en halv semesterdag.
Många undrar om det går bra att betala ut kvarvarande semesterdagar i form av pengar.
Men det finns tre undantag då det går bra att ta ut innestående semester som pengar. Simployer har listat dem på sin hemsida:
Arbetstagaren slutar sin anställning.
Arbetsgivaren byter semester- och intjänandeår.
Föräldraledighet, sjukfrånvaro eller tjänstledighet gör att den anställda harvarit borta från jobbet så länge att arbetsgivaren inte kan lägga ut semesterdagar.
Men Mirja Lenes, löne- och HR-expert hos Simployer, understryker att den anställda inte får bestämma på egen hand att de betalda semesterdagarna inte ska tas ut i ledighet för att istället betalas ut i pengar.
Semesteråret börjar den 1 april
Semesteråret löper mellan 1 april och 31 mars året därpå, och intjänandeåret är motsvarande tid året dessförinnan. Men den som har påbörjat sin anställning efter 31 augusti under semesteråret har bara rätt till fem semesterdagar.
1 april får man alltså nya semesterdagar vilket betyder att 30 april ska semesterdagarna finnas på allas lönebesked.