Denna standard ska tillämpas för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2027 eller senare. Tidigare tillämpning är tillåten.
IFRS 18 är antagen av EU-kommissionen genom följande förordning:
(EU) 2026/338 – antagande av IFRS 18 Presentation and Disclosure in Financial Statements
Syfte
1.Denna standard innehåller krav för presentation och upplysningar i generella finansiella rapporter (finansiella rapporter) för att bidra till att säkerställa att de ger relevant information som troget återger ett företags tillgångar, skulder, egna kapital, intäkter och kostnader.
Tillämpningsområde
2.Ett företag ska tillämpa denna standard när det presenterar och lämnar upplysningar i finansiella rapporter som upprättas i enlighet med IFRS-redovisningsstandarder.
3.I denna standard anges allmänna och särskilda krav för presentationen av information i rapporten eller rapporterna över finansiellt resultat, rapporten över finansiell ställning och rapporten över förändringar i eget kapital. I denna standard anges även krav för lämnande av upplysningar i noterna. I IAS 7 Rapport över kassaflöden anges krav för presentation av och upplysningar om kassaflöden. De allmänna kraven för finansiella rapporter i punkterna 9–43 och 113–114 gäller dock för rapporten över kassaflöden.
4.Andra IFRS-redovisningsstandarder innehåller krav för redovisning, värdering och presentation av och upplysningar om särskilda transaktioner och andra händelser.
5.Denna standard är inte tillämplig på presentation och upplysningar i finansiella rapporter för delår i sammandrag som upprättas med tillämpning av IAS 34 Delårsrapportering. Punkterna 41–45 och 117–125 gäller dock för sådana finansiella rapporter.
6.I denna standard används terminologi som passar vinstdrivande företag, inklusive affärsdrivande företag i den offentliga sektorn. Om företag med aktiviteter utan vinstsyfte inom den privata sektorn eller offentliga sektorn tillämpar standarden kan de behöva ändra beteckningarna på vissa radposter, kategorier, delsummor och totalsummor i de finansiella rapporterna och på de finansiella rapporterna i sig.
7.På motsvarande sätt kan företag som saknar eget kapital enligt definitionen i IAS 32 Finansiella instrument: Klassificering (exempelvis vissa värdepappersfonder) och företag vars aktiekapital inte är eget kapital (exempelvis vissa kooperativa företag) behöva anpassa presentationen i de finansiella rapporterna av medlemmars eller andelsägares andelar.
8.Många företag lämnar en ekonomisk översikt, som är skild från de finansiella rapporterna (se punkt 10), i vilken företagsledningen beskriver och förklarar huvuddragen i företagets finansiella resultat och finansiella ställning samt de viktigaste osäkerhetsfaktorer som företaget står inför. En sådan översikt omfattas inte av IFRS-redovisningsstandarder.
Allmänna krav för finansiella rapporter
Finansiella rapporters syfte
9.Syftet med de finansiella rapporterna är att ge finansiell information om ett rapporterande företags tillgångar, skulder, egna kapital, intäkter och kostnader som är användbar för användare av finansiella rapporter vid bedömningen av utsikterna till framtida nettokassainflöden till företaget och vid bedömningen av företagsledningens förvaltning av företagets ekonomiska resurser.
Fullständiga finansiella rapporter
10.Fullständiga finansiella rapporter innefattar
en rapport (eller rapporter) över finansiellt resultat för rapportperioden (se punkt 12),
en rapport över finansiell ställning per rapportperiodens utgång,
en rapport över förändringar i eget kapital för rapportperioden,
en rapport över kassaflöden för rapportperioden,
noter för rapportperioden,
jämförande information för den föregående perioden enligt vad som anges i punkterna 31–32, och
en rapport över finansiell ställning per den föregående periodens början, om detta krävs enligt punkt 37.
11.De rapporter som förtecknas i punkt 10 a–d (och deras jämförande information) kallas primära finansiella rapporter. Ett företag får använda andra benämningar på rapporterna än dem som används i denna standard. Ett företag får exempelvis använda benämningen ”balansräkning” i stället för ”rapport över finansiell ställning”. Även om denna standard använder begrepp som ”övrigt totalresultat”, ”resultat” och ”summa totalresultat” kan ett företag dessutom använda andra begrepp för att beteckna de totalsummor, delsummor och radposter som krävs enligt denna standard, förutsatt att de betecknas på ett sätt som troget återger posternas egenskaper, i enlighet med kraven i punkt 43. Exempelvis kan ett företag använda begreppet ”nettoresultat” för att beteckna resultatet.
12.Ett företag ska presentera sin(a) rapport(er) över finansiellt resultat som antingen
en enda rapport över resultat och övrigt totalresultat, där resultatet och övrigt totalresultat presenteras i två avsnitt – om detta alternativ väljs, ska företaget presentera resultatavsnittet först direkt åtföljt av avsnittet om övrigt totalresultat, eller
en rapport över resultat och en separat rapport över totalresultat som ska börja med resultatet – om detta alternativ väljs, ska rapporten över resultat omedelbart föregå rapporten över totalresultat.
13.I denna standard
benämns det resultatavsnitt som beskrivs i punkt 12 a och den rapport över resultat som beskrivs i punkt 12 b rapport över resultat, och
benämns det avsnitt om övrigt totalresultat som beskrivs i punkt 12 a och den rapport över totalresultat som beskrivs i punkt 12 b rapport över totalresultat.
14.Ett företag ska presentera var och en av de primära finansiella rapporterna med samma vikt i de fullständiga finansiella rapporterna.
De primära finansiella rapporternas och noternas roller
15.För att uppnå syftet med finansiella rapporter (se punkt 9) presenterar ett företag information i de primära finansiella rapporterna och lämnar upplysningar i noterna. Ett företag behöver endast presentera eller lämna upplysningar om väsentlig information (se punkterna 19 och B1–B5).
16.De primära finansiella rapporternas roll är att tillhandahålla strukturerade sammanfattningar av ett rapporterande företags redovisade tillgångar, skulder, egna kapital, intäkter, kostnader och kassaflöden som är användbara för användare av finansiella rapporter, i syfte att de ska kunna
få en begriplig översikt över företagets redovisade tillgångar, skulder, egna kapital, intäkter, kostnader och kassaflöden,
göra jämförelser mellan företag och mellan rapportperioder för samma företag, och
identifiera poster eller områden där de kanske skulle vilja få ytterligare information i noterna.
17.Noternas roll är att ge väsentlig information som är nödvändig
för att användare av finansiella rapporter ska kunna förstå de radposter som presenteras i de primära finansiella rapporterna (se punkt B6), och
för att komplettera de primära finansiella rapporterna med ytterligare information, så att syftet med de finansiella rapporterna uppnås (se punkt B7).
18.Ett företag ska utgå från de primära finansiella rapporternas och noternas roller, som de beskrivs i punkterna 16–17, för att avgöra om de ska ta med information i de primära finansiella rapporterna eller i noterna. De primära finansiella rapporternas och noternas skilda roller innebär att omfattningen av den information som krävs i noterna skiljer sig från den i de primära finansiella rapporterna. Skillnaderna innebär att
informationen i de primära finansiella rapporterna är mer aggregerad än informationen i noterna, för att företaget ska kunna tillhandahålla de strukturerade sammanfattningar som beskrivs i punkt 16, och
mer detaljerad information om företagets tillgångar, skulder, egna kapital, intäkter, kostnader och kassaflöden ges i noterna, inklusive om uppdelningen av uppgifterna i de primära finansiella rapporterna, för att företaget ska kunna ge den information som beskrivs i punkt 17.
Information som presenteras i de primära finansiella rapporterna eller om vilka upplysningar lämnas i noterna
19.I vissa IFRS-redovisningsstandarder specificeras den information som ska presenteras i de primära finansiella rapporterna eller om vilka upplysningar ska lämnas i noterna. Ett företag behöver inte tillhandahålla en särskild presentation eller några särskilda upplysningar som krävs enligt IFRS-redovisningsstandarder om den information som följer av den presentationen eller de upplysningarna inte är väsentlig. Detta gäller även om IFRS-redovisningsstandarder innehåller en förteckning över särskilda krav eller beskriver dem som minimikrav.
20.Ett företag ska överväga om det ska lämna ytterligare upplysningar när ett iakttagande av de särskilda kraven i IFRS-redovisningsstandarder inte är tillräckligt för att göra det möjligt för användare av de finansiella rapporterna att förstå effekterna av transaktioner, andra händelser och förhållanden på företagets finansiella ställning och finansiella resultat.
Information som presenteras i de primära finansiella rapporterna
21.I punkt 16 fastställs att de primära finansiella rapporternas roll är att tillhandahålla strukturerade sammanfattningar som är användbara för de ändamål som anges i den punkten (nedan kallade en användbar strukturerad sammanfattning). Ett företag ska utgå från de primära finansiella rapporternas roll för att fastställa vilken väsentlig information som ska presenteras i dessa rapporter, i enlighet med punkterna 22–24.
22.För att tillhandahålla en användbar strukturerad sammanfattning i en primär finansiell rapport ska ett företag uppfylla särskilda krav som avgör rapportens struktur. Dessa särskilda krav är
när det gäller rapporten över resultat, kraven i punkterna 47, 69, 76 och 78,
när det gäller rapporten över totalresultat, kraven i punkterna 86–88,
när det gäller rapporten över finansiell ställning, kraven i punkterna 96 och 104,
när det gäller rapporten över förändringar i eget kapital, kraven i punkt 107, och
när det gäller rapporten över kassaflöden, kraven i punkt 10 i IAS 7.
23.Enligt vissa IFRS-redovisningsstandarder ska specifika radposter presenteras separat i de primära finansiella rapporterna (se exempelvis punkterna 75 och 103 i denna standard). Ett företag behöver inte presentera separat en radpost i en primär finansiell rapport om detta inte är nödvändigt för att rapporten ska tillhandahålla en användbar strukturerad sammanfattning. Detta gäller även om IFRS-redovisningsstandarder innehåller en förteckning över specifika nödvändiga radposter eller beskriver radposterna som minimikrav (se punkt B8).
24.Ett företag ska presentera ytterligare radposter och delsummor om detta är nödvändigt för att en primär finansiell rapport ska tillhandahålla en användbar strukturerad sammanfattning. När ett företag presenterar ytterligare radposter eller delsummor ska dessa radposter eller delsummor (se punkt B9)
omfatta belopp som redovisas och värderas i enlighet med IFRS-redovisningsstandarder,
vara förenliga med den rapportstruktur som skapas genom de krav som anges i punkt 22,
vara konsekventa från en period till en annan, i enlighet med punkt 30, och
inte presenteras med större vikt än de totalsummor och delsummor som krävs enligt IFRS-redovisningsstandarder.
Identifiering av finansiella rapporter
25.Ett företag ska tydligt identifiera och särskilja de finansiella rapporterna från annan information i samma publicerade dokument (se punkt B10).
26.IFRS-redovisningsstandarder är tillämpliga enbart på finansiella rapporter och inte nödvändigtvis på annan information som lämnas i en årsredovisning, en handling som inlämnas till tillsynsmyndighet eller i ett annat dokument. Det är därför viktigt att användare av finansiella rapporter kan särskilja information som är upprättad enligt IFRS-redovisningsstandarder från annan information som kan vara användbar för användare men som inte behandlas i dessa krav.
27.Ett företag ska tydligt identifiera varje primär finansiell rapport och noterna. Dessutom ska ett företag lämna följande information på ett tydligt sätt och vid behov upprepa den för att den lämnade informationen ska vara begriplig:
namnet på det rapporterande företaget eller en annan identifiering av detta samt varje förändring i denna information sedan den föregående rapportperiodens utgång,
huruvida de finansiella rapporterna avser ett enskilt företag eller en koncern,
datumet för rapportperiodens utgång eller den period som de finansiella rapporterna omfattar,
rapporteringsvalutan, enligt definitionen i IAS 21 Effekterna av ändrade valutakurser, och
den mätstorhet med vilken beloppen anges i de finansiella rapporterna (se punkt B11).
Rapporteringsfrekvens
28.Ett företag ska avge fullständiga finansiella rapporter minst en gång per år. När ett företag ändrar rapportperiodens utgång och avger finansiella rapporter för en period som är längre eller kortare än ett år ska företaget upplysa om, utöver vilken period de finansiella rapporterna omfattar,
skälet till att en längre eller kortare period används, och
det faktum att de belopp som anges i de finansiella rapporterna inte är helt jämförbara.
29.Normalt upprättar ett företag konsekvent finansiella rapporter för en period på ett år. Vissa företag föredrar emellertid av praktiska skäl att rapporterna omfattar exempelvis en period om 52 veckor. Denna standard förhindrar inte detta.
Konsekvent presentation och klassificering och konsekventa upplysningar
30.Ett företag ska behålla presentationen och klassificeringen av och upplysningarna om posterna i de finansiella rapporterna från en rapportperiod till nästa, såvida inte
det är uppenbart, efter en betydande förändring av verksamhetens karaktär eller en översyn av företagets finansiella rapporter, att en annan presentation eller klassificering eller andra upplysningar skulle vara lämpligare med hänsyn till kriterierna för val och tillämpning av redovisningsprinciper enligt IAS 8 Grund för upprättande av finansiella rapporter (se punkt B12), eller
en IFRS-redovisningsstandard kräver en ändrad presentation eller klassificering eller ändrade upplysningar.
Jämförande information
31.Utom i de fall IFRS-redovisningsstandarder tillåter eller kräver annorlunda ska ett företag lämna jämförande information (dvs. information för den föregående rapportperioden) avseende alla rapporterade belopp i den aktuella periodens finansiella rapporter. Ett företag ska lämna jämförande information för kommenterande och beskrivande ändamål om det är nödvändigt för att förstå den aktuella periodens finansiella rapporter (se punkt B13).
32.Ett företag ska presentera en aktuell rapportperiod och föregående period i var och en av sina primära finansiella rapporter och i noterna. I punkterna B14–B15 anges krav avseende ytterligare jämförande information.
Byte av redovisningsprincip, retroaktiv omräkning eller omklassificering
33.Om ett företag ändrar presentationen eller klassificeringen av eller upplysningarna om poster i sina finansiella rapporter, ska företaget omklassificera jämförelsebelopp utom i de fall en omklassificering är praktiskt ogenomförbar. Om ett företag omklassificerar jämförelsebelopp ska det lämna upplysningar om följande (inklusive per den föregående periodens början):
omklassificeringens karaktär,
beloppet för varje post eller klass av poster som omklassificeras, och
skälet till omklassificeringen.
34.När det är praktiskt ogenomförbart att omklassificera jämförelsebelopp, ska ett företag upplysa om
skälet till att beloppen inte omklassificeras, och
karaktären på de justeringar som skulle ha gjorts om beloppen hade blivit omklassificerade.
35.En förbättrad jämförbarhet av information mellan perioder hjälper användare av finansiella rapporter när de fattar ekonomiska beslut, särskilt genom att möjliggöra bedömning av trender i information i prognossyfte. I vissa fall är det praktiskt ogenomförbart att omklassificera jämförande information för en viss tidigare rapportperiod för att uppnå konsekvens med den aktuella perioden. Exempelvis kan det förekomma att ett företag inte har samlat in grunduppgifter under den eller de tidigare perioderna på ett sätt som möjliggör en omklassificering och det kan vara praktiskt ogenomförbart att återskapa informationen.
36.I IAS 8 anges de justeringar som måste göras av den jämförande informationen när ett företag byter en redovisningsprincip eller rättar ett fel.
37.Ett företag ska utöver den jämförande information som krävs enligt punkterna 31–32 presentera en tredje rapport över finansiell ställning per den föregående periodens början, om
det tillämpar en redovisningsprincip retroaktivt, gör en retroaktiv omräkning av poster i sina finansiella rapporter eller omklassificerar poster i sina finansiella rapporter, och
den retroaktiva tillämpningen, retroaktiva omräkningen eller omklassificeringen har en väsentlig inverkan på informationen i rapporten över finansiell ställning per den föregående periodens början.
38.Under de omständigheter som beskrivs i punkt 37 ska ett företag presentera tre rapporter över finansiell ställning, dvs. en rapport över finansiell ställning per
den aktuella rapportperiodens utgång,
den föregående periodens utgång, och
den föregående periodens början.
39.När ett företag är skyldigt att presentera en tredje rapport över finansiell ställning med tillämpning av punkt 37 ska det lämna den information som krävs enligt punkterna 33–36 och IAS 8. Det behöver dock inte ange de hänförliga noterna till rapporten över finansiell ställning per den föregående periodens början.
40.Datumet för den tredje rapporten över finansiell ställning ska vara per början av den föregående perioden oavsett om ett företags finansiella rapporter lämnar jämförande information för tidigare perioder (såsom är tillåtet enligt punkterna B14–B15).
Aggregering och uppdelning
Principer för aggregering och uppdelning
41.I denna standard är en post en tillgång, en skuld, ett egetkapitalinstrument eller en reserv, en intäkt, en kostnad eller ett kassaflöde eller varje aggregering eller uppdelning av sådana tillgångar, skulder, intäkter, kostnader eller kassaflöden eller sådant eget kapital. En radpost är en post som presenteras separat i de primära finansiella rapporterna. Annan väsentlig information om poster anges i noterna. Såvida detta inte skulle åsidosätta särskilda krav på aggregering eller uppdelning enligt IFRS-redovisningsstandarder ska ett företag (se punkterna B16–B23)
klassificera och aggregera tillgångar, skulder, eget kapital, intäkter, kostnader eller kassaflöden i poster på grundval av gemensamma egenskaper,
dela upp poster på grundval av egenskaper som inte är gemensamma,
aggregera eller dela upp poster för att presentera radposter i de primära finansiella rapporterna som fyller de primära finansiella rapporternas roll när det gäller att tillhandahålla användbara strukturerade sammanfattningar (se punkt 16),
aggregera eller dela upp poster för att ange information i noterna som fyller noternas roll när det gäller att ge väsentlig information (se punkt 17), och
säkerställa att aggregering och uppdelning i de finansiella rapporterna inte fördunklar väsentlig information (se punkt B3).
42.Med tillämpning av principerna i punkt 41 ska ett företag dela upp poster när den resulterande informationen är väsentlig. Om ett företag, med tillämpning av punkt 41 c, inte presenterar väsentlig information i de primära finansiella rapporterna, ska det lämna informationen i noterna. Punkterna B79 och B111 innehåller exempel på intäkter, kostnader, tillgångar, skulder och poster i eget kapital som kan ha tillräckligt olika egenskaper för att deras presentation i rapporten över resultat eller rapporten över finansiell ställning eller upplysningar i noterna krävs för att ge väsentlig information.
43.Ett företag ska beteckna och beskriva poster som presenteras i de primära finansiella rapporterna (dvs. totalsummor, delsummor och radposter) eller poster som anges i noterna på ett sätt som troget återger posternas egenskaper (se punkterna B24–B26). För att troget återge en post ska företaget tillhandahålla alla beskrivningar och förklaringar som en användare av finansiella rapporter behöver för att förstå posten. I vissa fall kan ett företag i beskrivningarna och förklaringarna behöva ange innebörden av de begrepp som företaget använder och information om hur det har aggregerat eller delat upp tillgångar, skulder, eget kapital, intäkter, kostnader och kassaflöden.
Kvittning
44.Ett företag ska inte kvitta tillgångar och skulder eller intäkter och kostnader såvida detta inte krävs eller är tillåtet enligt en IFRS-redovisningsstandard (se punkterna B27–B28).
45.Ett företag rapporterar såväl tillgångar och skulder som intäkter och kostnader var för sig. Kvittning i rapporten eller rapporterna över finansiellt resultat eller i rapporten över finansiell ställning minskar användarnas möjligheter att förstå de transaktioner, andra händelser och förhållanden som har inträffat och att bedöma företagets framtida kassaflöden, utom när kvittning återspeglar innebörden av transaktionen eller den andra händelsen. Värdering av tillgångar netto efter värdejusteringar – exempelvis för inkurans i varulager och för förväntade kreditförluster för finansiella tillgångar – är inte kvittning.
Rapport över resultat
46.Ett företag ska ta med alla intäkts- och kostnadsposter under en rapportperiod i rapporten över resultat, såvida inte en IFRS-redovisningsstandard kräver eller tillåter något annat (se punkterna 88–95 och B86).
Kategorier i rapporten över resultat
47.Ett företag ska klassificera intäkter och kostnader som tas med i rapporten över resultat i en av följande fem kategorier (se punkt B29):
kategorin för rörelsen (se punkt 52),
kategorin för investeringar (se punkterna 53–58),
kategorin för finansiering (se punkterna 59–66),
kategorin för inkomstskatter (se punkt 67), och
kategorin för avvecklade verksamheter (se punkt 68).
48.I punkterna 52–68 anges krav för klassificering av intäkter och kostnader i kategorierna för rörelsen, investeringar, finansiering, inkomstskatter och avvecklade verksamheter. I punkterna B65–B76 anges dessutom krav på hur valutakursdifferenser, vinst eller förlust på monetära nettotillgångar och -skulder samt vinster och förluster på derivat och identifierade säkringsinstrument ska klassificeras i kategorierna.
Företag med angivna huvudsakliga affärsverksamheter
49.För att klassificera intäkter och kostnader i kategorierna för rörelsen, investeringar och finansiering ska ett företag bedöma om det har en angiven huvudsaklig affärsverksamhet, dvs. om dess huvudsakliga affärsverksamhet är att (se punkterna B30–B41)
investera i särskilda typer av tillgångar, nedan kallat investeringar i tillgångar (se punkt 53), eller
tillhandahålla finansiering till kunder.
50.Med tillämpning av punkterna 55–58 och 65–66 klassificerar ett företag med en angiven huvudsaklig affärsverksamhet i kategorin för rörelsen vissa intäkter och kostnader som skulle ha klassificerats i kategorin för investeringar eller finansiering om den verksamheten inte hade varit en huvudsaklig affärsverksamhet.
51.Om ett företag
investerar i tillgångar som en huvudsaklig affärsverksamhet, ska företaget lämna upplysningar om detta,
tillhandahåller finansiering till kunder som en huvudsaklig affärsverksamhet, ska företaget lämna upplysningar om detta,
identifierar ett annat utfall av bedömningen av huruvida företaget investerar i tillgångar eller tillhandahåller finansiering till kunder som en huvudsaklig affärsverksamhet (se punkt B41), ska det lämna upplysningar om
att utfallet av bedömningen har ändrats och om datumet för ändringen,
belopp och klassificering av intäkts- och kostnadsposter före och efter datumet för det ändrade utfallet av bedömningen för den aktuella perioden samt om belopp och klassificering för den tidigare perioden för de poster för vilka klassificeringen har ändrats på grund av det ändrade utfallet av bedömningen, såvida det inte är praktiskt ogenomförbart att göra detta. Om ett företag inte lämnar dessa upplysningar eftersom det är praktiskt ogenomförbart att göra detta, ska företaget lämna upplysningar om detta.
Kategorin för rörelsen
52.Ett företag ska i kategorin för rörelsen klassificera samtliga intäkter och kostnader som tas med i rapporten över resultat och som inte klassificeras i (se punkt B42)
kategorin för investeringar,
kategorin för finansiering,
kategorin för inkomstskatter, eller
kategorin för avvecklade verksamheter.
Kategorin för investeringar
53.Med undantag för vad som krävs enligt punkterna 55–58 för ett företag med en angiven huvudsaklig affärsverksamhet, ska ett företag i kategorin för investeringar klassificera intäkter och kostnader som anges i punkt 54 från
innehav i intresseföretag, joint ventures och icke-konsoliderade dotterföretag (se punkterna B43–B44),
likvida medel, och
andra tillgångar om de genererar en avkastning enskilt och till stor del oberoende av företagets andra resurser (se punkterna B45–B49).
54.Intäkter och kostnader från de tillgångar som identifieras i punkt 53 och som ett företag ska klassificera i kategorin för investeringar omfattar de belopp som tas med i rapporten över resultat för (se punkt B47)
de intäkter som genereras av tillgångarna,
de intäkter och kostnader som härrör från den första och efterföljande värderingen av tillgångarna, inklusive vid borttagande av tillgångarna från rapporten över finansiell ställning, och
de tillkommande kostnader som är direkt hänförliga till förvärv och försäljning/utrangering av tillgångarna – till exempel transaktionskostnader och försäljningskostnader avseende tillgångarna.
Företag med angivna huvudsakliga affärsverksamheter
55.När det gäller de tillgångar som anges i punkt 53 a (dvs. innehav i intresseföretag, joint ventures och icke-konsoliderade dotterföretag) och som ett företag investerar i som en huvudsaklig affärsverksamhet (se punkt B38), ska företaget klassificera de intäkter och kostnader som anges i punkt 54
i kategorin för investeringar om tillgångarna redovisas enligt kapitalandelsmetoden (se punkterna B43 a och B44 a), eller
i kategorin för rörelsen om tillgångarna inte redovisas enligt kapitalandelsmetoden (se punkterna B43 b–c och B44 b–c).
56.När det gäller de tillgångar som anges i punkt 53 b (dvs. likvida medel) ska ett företag klassificera de intäkter och kostnader som anges i punkt 54 i kategorin för investeringar, såvida det
inte som en huvudsaklig affärsverksamhet investerar i finansiella tillgångar som omfattas av punkt 53 c – i vilket fall det ska klassificera intäkterna och kostnaderna i kategorin för rörelsen,
uppfyller kraven i led a, men tillhandahåller finansiering till kunder som en huvudsaklig affärsverksamhet – i vilket fall det ska klassificera
de intäkter och kostnader från likvida medel som avser tillhandahållande av finansiering till kunder, till exempel likvida medel som innehas för relaterade krav från tillsynsmyndigheter, i kategorin för rörelsen,
de intäkter och kostnader från likvida medel som inte avser tillhandahållande av finansiering till kunder i kategorin för rörelsen eller investeringar, genom att tillämpa ett val av redovisningsprincip vid klassificering av de intäkter och kostnader som anges i punkt 54. Valet av redovisningsprincip ska vara förenligt med det som företaget gjort för tillämpningen av den relaterade redovisningsprincipen för intäkter och kostnader från skulder enligt punkt 65 a ii.
57.Om ett företag som tillämpar punkt 56 b inte kan skilja mellan de likvida medel som beskrivs i punkt 56 b i respektive 56 b ii, ska det tillämpa valet av redovisningsprincip enligt punkt 56 b ii för att klassificera intäkter och kostnader från alla likvida medel i kategorin för rörelsen.
58.När det gäller de tillgångar som anges i punkt 53 c (dvs. andra tillgångar om de genererar en avkastning enskilt och till stor del oberoende av företagets andra resurser) och som ett företag investerar i som en huvudsaklig affärsverksamhet (se punkt B40), ska företaget klassificera de intäkter och kostnader som anges i punkt 54 i kategorin för rörelsen.
Kategorin för finansiering
59.För att fastställa vilka intäkter och kostnader som ska klassificeras i kategorin för finansiering ska ett företag skilja mellan
skulder som härrör från transaktioner som enbart involverar erhållande av finansiering (se punkterna B50–B51), och
andra skulder än de som beskrivs i led a – dvs. skulder som härrör från transaktioner som inte enbart involverar erhållande av finansiering (se punkt B53).
60.När det gäller de skulder som anges i punkt 59 a (dvs. skulder som härrör från transaktioner som enbart involverar erhållande av finansiering), med undantag för vad som anges i punkterna 63–66, ska ett företag i kategorin för finansiering klassificera de belopp som tas med i rapporten över resultat avseende
intäkter och kostnader som härrör från den första och efterföljande värderingen av skulderna, inklusive vid borttagande av skulderna från rapporten över finansiell ställning (se punkt B52), och
de tillkommande kostnader som är direkt hänförliga till emittering och utsläckning av skulder – till exempel transaktionskostnader.
61.När det gäller de skulder som anges i punkt 59 b (dvs. skulder som härrör från transaktioner som inte enbart involverar erhållande av finansiering), med undantag för vad som anges i punkterna 63–64, ska ett företag i kategorin för finansiering klassificera
ränteintäkter och räntekostnader, men endast om företaget identifierar sådana intäkter och kostnader vid tillämpning av andra krav i IFRS-redovisningsstandarder, och
intäkter och kostnader som härrör från ändrade räntesatser, men endast om företaget identifierar sådana intäkter och kostnader vid tillämpning av andra krav i IFRS-redovisningsstandarder.
62.I punkterna B56–B57 anges hur ett företag ska tillämpa kraven i punkterna 59–61 på sammansatta kontrakt som innehåller ett värdkontrakt som är en skuld.
63.Kraven i punkterna 60–61 gäller inte vinster och förluster på derivat och identifierade säkringsinstrument. Ett företag ska tillämpa punkterna B70–B76 när det klassificerar sådana vinster och förluster.
64.Ett företag ska från kategorin för finansiering utesluta och i kategorin för rörelsen klassificera
intäkter och kostnader från utfärdade investeringsavtal med resultatandelar som redovisas med tillämpning av IFRS 9 Finansiella instrument (se punkt B58), och
finansiella intäkter eller kostnader från försäkringsavtal som tas med i rapporten över resultat med tillämpning av IFRS 17 Försäkringsavtal.
Företag med angivna huvudsakliga affärsverksamheter
65.Om ett företag tillhandahåller finansiering till kunder som en huvudsaklig affärsverksamhet ska det klassificera intäkter och kostnader (se punkt B59)
från de skulder som anges i punkt 59 a (dvs. skulder som härrör från transaktioner som enbart involverar erhållande av finansiering)
och om skulderna avser tillhandahållande av finansiering till kunder, i kategorin för rörelsen,
och om skulderna inte avser tillhandahållande av finansiering till kunder, i kategorin för rörelsen eller finansiering, genom att tillämpa ett val av redovisningsprincip vid klassificering av de intäkter och kostnader som anges i punkt 60. Valet av redovisningsprincip ska vara förenligt med det som företaget gjort för tillämpningen av den relaterade redovisningsprincipen för intäkter och kostnader från likvida medel enligt punkt 56 b ii,
från de skulder som anges i punkt 59 b (dvs. skulder som härrör från transaktioner som inte enbart involverar erhållande av finansiering)
och om intäkterna och kostnaderna anges i punkt 61, i kategorin för finansiering, eller
och om intäkterna och kostnaderna inte anges i punkt 61, i kategorin för rörelsen.
66.Om ett företag som tillämpar punkt 65 a inte kan skilja mellan de skulder som beskrivs i punkt 65 a i respektive 65 a ii, ska det tillämpa valet av redovisningsprincip enligt punkt 65 a ii för att klassificera intäkter och kostnader från alla sådana skulder i kategorin för rörelsen.
Kategorin för inkomstskatter
67.Ett företag ska i kategorin för inkomstskatter klassificera skattekostnad eller skatteintäkt som tas med i rapporten över resultat med tillämpning av IAS 12 Inkomstskatter samt eventuella hänförliga valutakursdifferenser (se punkterna B65–B68).
Kategorin för avvecklade verksamheter
68.Ett företag ska i kategorin för avvecklade verksamheter klassificera intäkter och kostnader från avvecklade verksamheter enligt kraven i IFRS 5 Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter.
Totalsummor och delsummor som ska presenteras i rapporten över resultat
69.Ett företag ska i rapporten över resultat presentera totalsummor och delsummor för
rörelseresultat (se punkt 70),
resultat före finansiering och inkomstskatter (se punkt 71), om inte annat följer av punkt 73, och
resultat (se punkt 72).
70.Rörelseresultatet omfattar alla intäkter och kostnader som klassificeras i kategorin för rörelsen.
71.Resultatet före finansiering och inkomstskatter omfattar
rörelseresultat, och
alla intäkter och kostnader som klassificeras i kategorin för investeringar.
72.Resultatet är totalnettot av intäkter minus kostnader som tas med i rapporten över resultat. Följaktligen omfattar det alla intäkter och kostnader som klassificerats i någon kategori i rapporten över resultat (se punkt 47).
73.Ett företag ska inte tillämpa punkt 69 b om det tillämpar den redovisningsprincip som anges i punkt 65 a ii för att i kategorin för rörelsen klassificera intäkter och kostnader från skulder som inte avser tillhandahållande av finansiering till kunder. Ett sådant företag ska dock tillämpa punkt 24 för att fastställa huruvida en ytterligare delsumma ska presenteras efter rörelseresultatet och före kategorin för finansiering. Exempelvis skulle företaget presentera en delsumma för rörelseresultat och intäkter och kostnader från innehav som redovisas enligt kapitalandelsmetoden om företaget fastställer att detta är nödvändigt för att tillhandahålla en användbar strukturerad sammanfattning av dess intäkter och kostnader.
74.Om ett företag som beskrivs i punkt 73 presenterar en ytterligare delsumma som omfattar rörelseresultat och alla intäkter och kostnader som klassificeras i kategorin för investeringar, ska det inte beteckna delsumman på ett sätt som tyder på att den utesluter finansieringsbelopp, såsom ”vinst före finansiering”. Med tillämpning av punkt 43 ska företaget beteckna delsumman på ett sätt som troget återger de belopp som ingår i delsumman.
Poster som ska presenteras i rapporten över resultat eller om vilka upplysningar ska lämnas i noterna
75.Ett företag ska i rapporten över resultat presentera radposter för (se punkt B77)
belopp som krävs enligt denna standard, nämligen
intäkter, med separat presentation av de radposter som beskrivs i leden b i och c i,
rörelsekostnader, med separat presentation av radposter i enlighet med punkterna 78 och 82 a,
andel av resultat i intresseföretag och joint ventures som redovisas enligt kapitalandelsmetoden,
skattekostnad eller skatteintäkt, och
ett samlat belopp för totalsumman av avvecklade verksamheter (se IFRS 5),
belopp som krävs enligt IFRS 9, nämligen
ränteintäkter beräknade enligt effektivräntemetoden,
nedskrivningar (inbegripet återföringar av nedskrivningsförluster eller nedskrivningsvinster) som fastställts i enlighet med avsnitt 5.5 i IFRS 9,
vinster och förluster till följd av borttagande från rapporten över finansiell ställning av finansiella tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde,
eventuell vinst eller förlust som uppstår genom en skillnad mellan en finansiell tillgångs verkliga värde och dess tidigare upplupna anskaffningsvärde på datumet för omklassificering från värdering till upplupet anskaffningsvärde till värdering till verkligt värde via resultatet, och
eventuell ackumulerad vinst eller förlust tidigare redovisad i övrigt totalresultat som omklassificerats till resultatet på datumet för omklassificering av en finansiell tillgång från värdering till verkligt värde via övrigt totalresultat till värdering till verkligt värde via resultatet, och
belopp som krävs enligt IFRS 17, nämligen
försäkringsintäkter,
kostnader för försäkringstjänster från utfärdade avtal inom tillämpningsområdet för IFRS 17,
intäkter eller kostnader från innehavda återförsäkringsavtal,
finansiella intäkter eller kostnader från försäkringsavtal utfärdade inom tillämpningsområdet för IFRS 17, och
finansiella intäkter eller kostnader från innehavda återförsäkringsavtal.
76.Ett företag ska i rapporten över resultat (utanför alla de kategorier som beskrivs i punkt 47) presentera en fördelning av det resultat för rapportperioden som är hänförligt till
innehav utan bestämmande inflytande, och
ägare till moderföretaget.
77.Punkterna B78–B79 anger krav på hur ett företag gör en bedömning för att avgöra om det ska presentera ytterligare radposter i rapporten över resultat eller lämna upplysningar om poster i noterna.
Presentation av och upplysningar om kostnader klassificerade i kategorin för rörelsen
78.I rapporten över resultat ska ett företag i kategorin för rörelsen klassificera och presentera kostnader för radposter på ett sätt som tillhandahåller den mest användbara strukturerade sammanfattningen av dess kostnader, utifrån en eller båda av följande egenskaper (se punkterna B80–B85):
kostnadsslag, eller
kostnadernas funktion i företaget.
79.Varje enskild radpost ska omfatta rörelsekostnader som aggregerats på grundval av endast en av dessa egenskaper, men samma egenskap behöver inte användas som aggregeringsgrund för alla radposter (se punkt B81).
80.Vid klassificeringen av kostnader efter karaktär (”kostnader efter kostnadsslag”) lämnar ett företag information om rörelsekostnader relaterad till karaktären på de ekonomiska resurser som förbrukats för att genomföra företagets verksamhet, utan hänvisning till den verksamhet för vilken dessa ekonomiska resurser förbrukats. Sådan information innefattar information om kostnader för råmaterial, kostnader för ersättningar till anställda och avskrivningar.
81.Vid klassificering av kostnader efter funktion inom företaget fördelar och aggregerar ett företag rörelsekostnader efter den verksamhet som den förbrukade resursen hänför sig till. Kostnader för sålda varor är till exempel en radpost efter funktion som sammanför kostnader hänförliga till ett företags produktion eller andra intäktsgenererande verksamheter, såsom kostnader för råmaterial, kostnader för ersättningar till anställda och avskrivningar. När kostnader klassificeras efter funktion kan ett företag därför
fördela till flera radposter efter funktion (såsom kostnader för sålda varor och forskning och utveckling) kostnader som hänför sig till ekonomiska resurser av samma karaktär (t.ex. kostnader för ersättningar till anställda), och
inkludera i en enda radpost efter funktion en fördelning av kostnader som hänför sig till ekonomiska resurser av olika karaktär (såsom kostnader för råmaterial, kostnader för ersättningar till anställda och avskrivningar).
82.Om ett företag presenterar en eller flera radposter som omfattar kostnader klassificerade efter funktion i kategorin för rörelsen i rapporten över resultat ska det
presentera en separat radpost för sina kostnader för sålda varor, om det klassificerar rörelsekostnader i funktioner som innefattar en funktion för kostnader för sålda varor. Denna radpost ska omfatta totalsumman av lagerkostnader enligt beskrivningen i punkt 38 i IAS 2 Varulager,
lämna en kvalitativ beskrivning av de kostnadsslag som ingår i varje radpost efter funktion.
83.Ett företag som presenterar en eller flera radposter som omfattar kostnader klassificerade efter funktion i kategorin för rörelsen i rapporten över resultat ska också i en enda not lämna upplysningar om följande:
totalsumman för vart och ett av följande:
avskrivningar, som omfattar de belopp om vilka upplysningar ska lämnas enligt punkt 73 e vii i IAS 16 Materiella anläggningstillgångar, punkt 79 d iv i IAS 40 Förvaltningsfastigheter och punkt 53 a i IFRS 16 Leasingavtal,
avskrivningar, som omfattar det belopp om vilket upplysningar ska lämnas enligt punkt 118 e vi i IAS 38 Immateriella tillgångar,
ersättningar till anställda, som omfattar det belopp för ersättningar till anställda som redovisas av ett företag med tillämpning av IAS 19 Ersättningar till anställda och det belopp för tjänster utförda av anställda som redovisas av ett företag med tillämpning av IFRS 2 Aktierelaterade ersättningar,
nedskrivningar och återföringar av nedskrivningar, som omfattar de belopp om vilka upplysningar ska lämnas enligt punkt 126 a och b i IAS 36 Nedskrivningar, och
nedskrivningar och återföringar av nedskrivningar av varulager, som omfattar de belopp om vilka upplysningar ska lämnas enligt punkt 36 e och f i IAS 2, och
för varje totalsumma som anges i led a i–v:
det belopp som hänför sig till varje radpost i kategorin för rörelsen (se punkt B84), och
en förteckning över alla radposter utanför kategorin för rörelsen som även omfattar belopp som hänför sig till totalsumman.
84.Enligt punkt 41 ska ett företag dela upp poster för att ge väsentlig information. Ett företag som tillämpar punkt 83 är dock undantaget från skyldigheten att ange
när det gäller radposter efter funktion som presenteras i kategorin för rörelsen i rapporten över resultat – uppdelad information om de belopp för kostnader efter kostnadsslag som ingår i varje radpost, utöver de belopp som anges i punkt 83, och
när det gäller kostnader efter kostnadsslag som specifikt krävs enligt en IFRS-redovisningsstandard och om vilka upplysningar ska lämnas i noterna – uppdelad information om de kostnadsbelopp som ingår i varje radpost efter funktion som presenteras i kategorin för rörelsen i rapporten över resultat, utöver de belopp som anges i punkt 83.
85.Undantaget enligt punkt 84 avser uppdelning av rörelsekostnader. Det undantar dock inte ett företag från att tillämpa de särskilda upplysningskraven avseende dessa kostnader enligt IFRS-redovisningsstandarder.
Rapport över totalresultat
86.Ett företag ska i rapporten över totalresultat presentera totalsummor för
resultat,
övrigt totalresultat (se punkterna B86–B87), och
totalresultat, utgörande totalsumman av resultat och övrigt totalresultat.
87.Ett företag ska presentera en fördelning av det totalresultat för rapportperioden som är hänförligt till
innehav utan bestämmande inflytande, och
ägare till moderföretaget.
Övrigt totalresultat
88.Ett företag ska klassificera intäkter och kostnader som tas med i rapporten över totalresultat i en av följande två kategorier:
intäkter och kostnader som kommer att omklassificeras till resultatet när specifika villkor är uppfyllda, och
intäkter och kostnader som inte kommer att omklassificeras till resultatet.
89.Ett företag ska i var och en av kategorierna i rapporten över totalresultat presentera radposter för
den andel av övrigt totalresultat för intresseföretag och joint ventures som redovisas enligt kapitalandelsmetoden, och
övriga poster i övrigt totalresultat.
90.Ett företag ska presentera i rapporten över totalresultat eller lämna upplysningar i noterna om omklassificeringsjusteringar avseende komponenter i övrigt totalresultat (se punkterna B88–B89).
91.I andra IFRS-redovisningsstandarder anges huruvida och när belopp som tidigare tagits med i övrigt totalresultat ska omklassificeras till resultatet. Sådana omklassificeringar kallas i denna standard för omklassificeringsjusteringar. Ett företag tar med en omklassificeringsjustering tillsammans med den hänförliga komponenten i övrigt totalresultat för den period där justeringen omklassificeras till resultatet. Ett företag kan ha tagit med dessa belopp i övrigt totalresultat som orealiserade vinster under den aktuella perioden eller tidigare perioder. Ett företag ska dra av dem från övrigt totalresultat för den period under vilken de realiserade vinsterna omklassificeras till resultatet, för att undvika att de inkluderas två gånger i summa totalresultat.
92.Ett företag som lämnar upplysningar om omklassificeringsjusteringar i noterna ska i rapporten över totalresultat presentera posterna i övrigt totalresultat efter hänförliga omklassificeringsjusteringar.
93.Ett företag ska antingen presentera i rapporten över totalresultat eller lämna upplysningar i noterna om beloppet av inkomstskatter avseende varje post i övrigt totalresultat, inbegripet omklassificeringsjusteringar (se punkterna 61A och 63 i IAS 12).
94.Ett företag kan presentera poster i övrigt totalresultat antingen
netto efter justeringar för hänförliga skatteeffekter, eller
före hänförliga skatteeffekter, med ett belopp som visar det sammanlagda inkomstskattebelopp som är hänförligt till dessa poster.
95.Om ett företag väljer alternativet i punkt 94 b ska det fördela skatten mellan de kategorier som anges i punkt 88.
Rapport över finansiell ställning
Klassificering av tillgångar och skulder som omsättningstillgångar eller anläggningstillgångar eller kortfristiga skulder eller långfristiga skulder
96.Ett företag ska presentera omsättningstillgångar, anläggningstillgångar, kortfristiga skulder och långfristiga skulder separat i sin rapport över finansiell ställning i enlighet med punkterna 99–102, utom när en presentation som bygger på likviditet tillhandahåller en mer användbar strukturerad sammanfattning. Om detta undantag tillämpas ska ett företag presentera alla tillgångar och skulder i likviditetsordning (se punkterna B90–B93).
97.Oavsett vilken presentationsmetod som används ska ett företag upplysa om det belopp som väntas bli återvunnet eller reglerat efter mer än tolv månader för varje tillgångs- och skuldradpost som kombinerar belopp som väntas bli återvunna eller reglerade
inte mer än tolv månader efter rapportperioden, och
mer än tolv månader efter rapportperioden.
98.När ett företag presenterar omsättningstillgångar, anläggningstillgångar, kortfristiga skulder och långfristiga skulder separat i sin rapport över finansiell ställning ska det inte klassificera uppskjutna skattefordringar (-skulder) som omsättningstillgångar (kortfristiga skulder).
Omsättningstillgångar
99.Ett företag ska klassificera en tillgång som omsättningstillgång när (se punkterna B94–B95)
det väntar sig att realisera tillgången, eller avser att sälja eller förbruka den, under företagets normala verksamhetscykel,
det innehar tillgången främst för handelsändamål,
det väntar sig att realisera tillgången inom tolv månader efter rapportperioden, eller
tillgången utgörs av likvida medel (enligt definitionen i IAS 7), såvida inte tillgången omfattas av restriktioner vad gäller att bytas eller användas för att reglera en skuld i minst tolv månader efter rapportperioden.
100.Ett företag ska klassificera alla andra tillgångar än de som anges i punkt 99 som anläggningstillgångar.
Kortfristiga skulder
101.Ett företag ska klassificera en skuld som kortfristig när
det väntar sig att reglera skulden under sin normala verksamhetscykel (se punkterna B96 och B107–B108),
det innehar skulden främst för handelsändamål (se punkt B97),
skulden ska regleras inom tolv månader efter rapportperioden (se punkterna B97–B98 och B107–B108), eller
det inte vid rapportperiodens utgång har en rättighet att senarelägga skuldens reglering i minst tolv månader efter rapportperioden (se punkterna B99–B108).
102.Ett företag ska klassificera alla andra skulder än de som anges i punkt 101 som långfristiga skulder.
Poster som ska presenteras i rapporten över finansiell ställning eller om vilka upplysningar ska lämnas i noterna
103.Ett företag ska i rapporten över finansiell ställning presentera radposter för
materiella anläggningstillgångar,
förvaltningsfastigheter,
immateriella tillgångar,
goodwill,
finansiella tillgångar (exklusive belopp som visas enligt leden g, j och k),
portföljer med avtal inom tillämpningsområdet för IFRS 17 som utgör tillgångar, uppdelade i enlighet med punkt 78 i IFRS 17,
innehav redovisade enligt kapitalandelsmetoden,
biologiska tillgångar inom tillämpningsområdet för IAS 41 Jord- och skogsbruk,
varulager,
kundfordringar och andra fordringar,
likvida medel,
totalsumman av alla tillgångar klassificerade som att de innehas för försäljning och tillgångar som ingår i avyttringsgrupper klassificerade som att de innehas för försäljning i enlighet med IFRS 5,
leverantörsskulder och andra skulder,
avsättningar,
finansiella skulder (exklusive belopp som visas enligt leden m och n),
portföljer med avtal inom tillämpningsområdet för IFRS 17 som utgör skulder, uppdelade i enlighet med punkt 78 i IFRS 17,
aktuella skatteskulder och aktuella skattefordringar, enligt definitionen i IAS 12,
uppskjutna skatteskulder och uppskjutna skattefordringar, enligt definitionen i IAS 12, och
skulder som ingår i avyttringsgrupper klassificerade som att de innehas för försäljning i enlighet med IFRS 5.
104.Ett företag ska i rapporten över finansiell ställning presentera
innehav utan bestämmande inflytande, och
emitterat kapital och reserver hänförliga till ägare av moderföretaget.
105.Punkterna B109–B111 anger krav på hur ett företag gör en bedömning för att avgöra om det ska presentera ytterligare radposter i rapporten över finansiell ställning eller lämna upplysningar om poster i noterna.
106.Om inte annat följer av punkt 96 föreskriver denna standard inte i vilken ordning eller i vilket format ett företag presenterar poster i rapporten över finansiell ställning. Dessutom kan de beskrivningar som används och ordningsföljden för poster eller aggregeringen av liknande poster variera beroende på företagets och dess transaktioners karaktär, i syfte att tillhandahålla en användbar strukturerad sammanfattning av företagets tillgångar, skulder och egna kapital. Ett finansiellt institut kan till exempel ändra beskrivningarna enligt punkt 103 för att tillhandahålla en användbar strukturerad sammanfattning av ett finansiellt instituts tillgångar, skulder och egna kapital.
Rapport över förändringar i eget kapital
Information som ska presenteras i rapporten över förändringar i eget kapital
107.Ett företag ska i enlighet med punkt 10 presentera en rapport över förändringar i eget kapital. Rapporten över förändringar i eget kapital ska ange
summa totalresultat för rapportperioden, med separat angivelse av de sammanlagda belopp som är hänförliga till moderföretagets ägare och till innehav utan bestämmande inflytande,
för varje komponent i eget kapital, effekterna av retroaktiv tillämpning eller retroaktiv omräkning redovisade i enlighet med IAS 8, och
för varje komponent i eget kapital, en avstämning mellan det redovisade värdet vid periodens början och utgång med (åtminstone) separat presentation av förändringar beroende på
resultat,
övrigt totalresultat, och
transaktioner med ägare i deras egenskap av ägare, utvisande separat tillskott från och värdeöverföring till ägare och ändringar i ägarintressen i dotterföretag som inte leder till en förlust av bestämmande inflytande.
108.IAS 8 kräver retroaktiva justeringar för byten av redovisningsprinciper, i den mån detta är praktiskt genomförbart, utom när övergångsbestämmelserna i en annan IFRS-redovisningsstandard kräver annat. IAS 8 kräver också retroaktiva omräkningar för att rätta fel, i den mån detta är praktiskt genomförbart. Retroaktiva justeringar och retroaktiva omräkningar är inte förändringar av eget kapital utan justeringar av ingående balans för balanserade vinstmedel, utom när IFRS-redovisningsstandarder kräver retroaktiv justering av en annan komponent i eget kapital. Punkt 107 b kräver att ett företag i rapporten över förändringar i eget kapital presenterar den totala justering av varje komponent i eget kapital som beror på byten av redovisningsprinciper och, separat, som beror på rättelser av fel. Ett företag ska presentera dessa justeringar för varje tidigare rapportperiod och för periodens början.
Information som ska presenteras i rapporten över förändringar i eget kapital eller om vilka upplysningar som ska lämnas i noterna
109.För varje komponent i eget kapital ska ett företag antingen presentera i rapporten över förändringar i eget kapital eller lämna upplysningar i noterna om en analys av övrigt totalresultat per post (se punkt 107 c ii).
110.Ett företag ska antingen presentera i rapporten över förändringar i eget kapital eller lämna upplysningar i noterna om det belopp av utdelning som redovisas som värdeöverföring till ägare under rapportperioden och tillhörande utdelningsbelopp per aktie.
111.Enligt punkt 107 innefattar komponenterna i eget kapital exempelvis varje slag av tillskjutet eget kapital, det ackumulerade saldot för varje slag av övrigt totalresultat samt balanserade vinstmedel.
112.Förändringar i ett företags egna kapital mellan rapportperiodens början och utgång återspeglar ökningen eller minskningen av dess nettotillgångar under perioden. Med undantag för förändringar som är en följd av transaktioner med ägare i deras egenskap av ägare (såsom tillskott av eget kapital, återköp av företagets egna egetkapitalinstrument och utdelningar) och transaktionskostnader som är direkt hänförliga till sådana transaktioner, motsvarar den sammanlagda förändringen i eget kapital under en period totalbeloppet av intäkter och kostnader, inklusive vinster och förluster, som företagets verksamhet genererat under perioden.
Noter
Struktur
113.Ett företag ska i noterna lämna upplysningar om följande:
grunden för upprättande av de finansiella rapporterna (se punkterna 6A–6N i IAS 8) och de specifika redovisningsprinciper som används (se punkterna 27A–27I i IAS 8),
information som krävs enligt IFRS-redovisningsstandarder och som inte presenteras i de primära finansiella rapporterna, och
annan information som inte presenteras i de primära finansiella rapporterna men som är nödvändig för att förstå någon av dem (se punkt 20).
114.Ett företag ska, så långt det är praktiskt genomförbart, presentera noterna på ett systematiskt sätt (se punkt B112). Vid fastställandet av ett systematiskt sätt ska företaget beakta effekten på förståelsen av och jämförbarheten i dess finansiella rapporter. Ett företag ska för varje post i de primära finansiella rapporterna ange hänvisningar till all hänförlig information i noterna. Om belopp som anges i noterna ingår i en eller flera radposter i de primära finansiella rapporterna ska ett företag i noterna lämna upplysningar om i vilken eller vilka radposter beloppen ingår.
115.Ett företag får ange noter med information om grunden för upprättande av de finansiella rapporterna och de specifika redovisningsprinciper som används i ett separat avsnitt i de finansiella rapporterna.
116.Ett företag ska, om det inte anges någon annanstans i den information som publiceras tillsammans med de finansiella rapporterna, i noterna lämna upplysningar om följande:
företagets säte, rättsliga form och registreringsland och adressen till företagets huvudkontor (eller huvudsakliga verksamhetsort, om denna är en annan än företagets huvudkontor),
en beskrivning av verksamhetens karaktär och av företagets huvudsakliga aktiviteter,
namnet på moderföretaget och det yttersta moderföretaget för koncernen, och
dess livslängd, om det är ett företag med begränsad livslängd.
Resultatmått som definieras av företagsledningen
Identifiering av resultatmått som definieras av företagsledningen
117.Ett resultatmått som definieras av företagsledningen är en delsumma av intäkter och kostnader som (se punkterna B113–B122)
ett företag använder i offentlig kommunikation utanför de finansiella rapporterna,
ett företag använder för att informera användare av finansiella rapporter om företagsledningens syn på en aspekt av företagets finansiella resultat som helhet, och
inte anges i punkt 118 eller inte särskilt måste presenteras eller det inte särskilt måste upplysas om enligt IFRS-redovisningsstandarder.
118.Delsummor av intäkter och kostnader som inte är resultatmått som definieras av företagsledningen är
bruttoresultat (intäkter minus kostnader för sålda varor) och liknande delsummor (se punkt B123),
rörelseresultat före avskrivningar och nedskrivningar inom tillämpningsområdet för IAS 36,
rörelseresultat och intäkter och kostnader för alla innehav som redovisas enligt kapitalandelsmetoden,
för ett företag som tillämpar punkt 73, en delsumma som omfattar rörelseresultat och alla intäkter och kostnader som klassificeras i kategorin för investeringar,
resultat före inkomstskatter, och
resultat från kvarvarande verksamheter.
119.Ett företag ska presumera att en delsumma av intäkter och kostnader som det använder i offentlig kommunikation utanför sina finansiella rapporter informerar användare av finansiella rapporter om företagsledningens syn på en aspekt av företagets finansiella resultat som helhet, såvida inte företaget med tillämpning av punkt 120 motbevisar presumtionen.
120.Ett företag får motbevisa den presumtion som beskrivs i punkt 119 och hävda att en delsumma inte förmedlar företagsledningens syn på en aspekt av företagets finansiella resultat som helhet, dock endast om det har rimliga och verifierbara uppgifter som visar grunden för påståendet (se punkterna B124–B131).
Upplysningar om resultatmått som definieras av företagsledningen
121.Syftet med upplysningar om resultatmått som definieras av företagsledningen är att ett företag ska lämna information som hjälper en användare av finansiella rapporter att förstå
den aspekt av det finansiella resultatet som, enligt företagsledningens uppfattning, ska förmedlas genom ett resultatmått som definieras av företagsledningen, och
hur det resultatmått som definieras av företagsledningen kan jämföras med de mått som definieras i IFRS-redovisningsstandarder.
122.Ett företag ska lämna upplysningar om alla mått som motsvarar definitionen av resultatmått som definieras av företagsledningen enligt punkt 117 i en enda not (se punkterna B132–B133). Denna not ska innehålla ett uttalande om att de resultatmått som definieras av företagsledningen förmedlar företagsledningens syn på en aspekt av företagets finansiella resultat som helhet och inte nödvändigtvis är jämförbara med mått som betecknas på liknande sätt eller beskrivningar som tillhandahålls av andra företag.
123.Ett företag ska beteckna och beskriva varje resultatmått som definieras av företagsledningen på ett tydligt och begripligt sätt som inte vilseleder användare av finansiella rapporter (se punkterna B134–B135). För varje resultatmått som definieras av företagsledningen ska företaget lämna följande upplysningar:
En beskrivning av den aspekt av det finansiella resultatet som, enligt företagsledningens uppfattning, förmedlas genom det resultatmått som definieras av företagsledningen. Denna beskrivning ska innehålla förklaringar av varför företagsledningen anser att det resultatmått som definieras av företagsledningen ger användbar information om företagets finansiella resultat.
Hur det resultatmått som definieras av företagsledningen beräknas.
En avstämning mellan det resultatmått som definieras av företagsledningen och den mest direkt jämförbara delsumma som anges i punkt 118 eller den totalsumma eller delsumma som specifikt ska presenteras eller om vilken specifika upplysningar ska lämnas enligt IFRS-redovisningsstandarder (se punkterna B136–B140).
Inkomstskatteeffekten (fastställd med tillämpning av punkt B141) och effekten på innehav utan bestämmande inflytande för varje post som anges i den avstämning som krävs enligt led c.
En beskrivning av hur företaget tillämpar punkt B141 för att fastställa den inkomstskatteeffekt som krävs enligt led d.
124.Om ett företag ändrar hur det beräknar ett resultatmått som definieras av företagsledningen, lägger till ett nytt resultatmått som definieras av företagsledningen, upphör att använda ett tidigare angivet resultatmått som definieras av företagsledningen eller ändrar hur det fastställer inkomstskatteeffekterna av avstämningsposterna enligt punkt 123 d, ska det lämna följande upplysningar:
En förklaring som gör det möjligt för användare av finansiella rapporter att förstå ändringen, tillägget eller upphörandet och dess effekter.
Skälen till ändringen, tillägget eller upphörandet.
Omräknad jämförande information för att återspegla ändringen, tillägget eller upphörandet, såvida det inte är praktiskt ogenomförbart. Ett företags val av ett resultatmått som definieras av företagsledningen är inte ett val av redovisningsprincip. Vid bedömningen av huruvida det är praktiskt ogenomförbart att räkna om den jämförande informationen ska företaget dock tillämpa kraven i punkterna 50–53 i IAS 8.
125.Om ett företag inte anger den omräknade jämförande information som krävs enligt punkt 124 c eftersom det är praktiskt ogenomförbart att göra detta, ska det lämna upplysningar om detta.
Kapital
126.Ett företag ska i noterna lämna upplysningar som gör det möjligt för användare av finansiella rapporter att bedöma företagets mål, riktlinjer och processer för hantering av kapital.
127.För att efterleva punkt 126 ska ett företag lämna upplysningar i noterna om följande:
kvalitativ information om företagets mål, riktlinjer och processer för hantering av kapital, inklusive
en beskrivning av vad det hanterar som kapital,
om företaget omfattas av externt ålagda kapitalkrav, karaktären på dessa krav och hur dessa krav införlivas i hanteringen av kapital, och
hur det uppfyller sina mål för hantering av kapital,
sammanfattande kvantitativa uppgifter om vad det hanterar som kapital. Vissa företag betraktar vissa finansiella skulder (exempelvis vissa former av efterställda lån) som en del av kapital. Andra företag betraktar inte vissa komponenter i eget kapital (exempelvis komponenter som har sitt ursprung i kassaflödessäkringar) som en del av dess kapital,
alla förändringar i leden a och b från föregående rapportperiod,
huruvida det under rapportperioden iakttog några externt ålagda kapitalkrav som det omfattas av,
när företaget inte har iakttagit sådana externt ålagda kapitalkrav, följderna av att inte göra det.
128.Ett företag ska basera upplysningarna i noterna enligt punkt 127 på den information som lämnas internt till nyckelpersoner i ledande ställning.
129.Ett företag kan hantera kapital på olika sätt och omfattas av ett antal olika kapitalkrav. Exempelvis kan ett konglomerat innefatta företag som bedriver försäkringsverksamhet och bankverksamhet och dessa företag kan bedriva verksamhet i flera jurisdiktioner. När aggregerade upplysningar om kapitalkrav och kapitalhantering inte skulle ge användbar information eller skulle förvränga förståelsen hos en användare av finansiella rapporter av ett företags kapitalresurser ska företaget lämna separata upplysningar om varje kapitalkrav som företaget omfattas av.
Övriga upplysningar
130.Ett företag ska antingen presentera i rapporten över finansiell ställning eller i rapporten över förändringar i eget kapital eller lämna upplysningar i noterna om följande:
För varje slag av aktiekapital:
beslutat antal aktier,
antalet emitterade och fullt betalda aktier och emitterade icke fullt betalda aktier,
nominellt värde per aktie, eller uppgift om att aktierna inte har något nominellt värde,
en avstämning av antalet utestående aktier vid rapportperiodens början och vid rapportperiodens utgång,
de rättigheter, förmånsordningar och restriktioner som är hänförliga till respektive aktieslag, inklusive restriktioner avseende rätten till utdelning och till återbetalning av kapital,
aktier i företaget som innehas av företaget självt eller av dess dotterföretag eller intresseföretag, och
aktier som är reserverade för emission enligt optionsavtal och andra försäljningsavtal avseende aktier, med uppgift om villkor och belopp.
En beskrivning av karaktären hos och syftet med varje reserv under eget kapital.
131.Ett företag utan aktiekapital, såsom ett handelsbolag eller en stiftelse, ska lämna information som motsvarar den som krävs enligt punkt 130 a, med angivande av förändringar under rapportperioden för varje slag av egetkapitalandelar och de rättigheter, förmånsordningar och restriktioner som är hänförliga till varje slag av egetkapitalandelar.
132.Ett företag ska i noterna lämna upplysningar om följande:
det belopp för utdelning som har föreslagits eller fastställts innan de finansiella rapporterna godkändes för utfärdande, men som inte redovisas som värdeöverföring till ägare under rapportperioden, och hänförligt belopp per aktie, och
beloppet för eventuell ej redovisad kumulativ utdelning på preferensaktier.
Bilaga A Definitioner
Denna bilaga är en del av IFRS 18 Presentation och upplysningar i finansiella rapporter.
aggregering | Summering av tillgångar, skulder, eget kapital, intäkter, kostnader eller kassaflöden som har gemensamma egenskaper och ingår i samma klassificering. |
klassificering | Indelning av tillgångar, skulder, eget kapital, intäkter, kostnader och kassaflöden på grundval av gemensamma egenskaper. |
uppdelning | Separering av en post i komponenter med olika egenskaper. |
allmänna finansiella rapporter | Rapporter som ger finansiell information om ett rapporterande företag som är användbar för primära användare när de fattar beslut om att tillhandahålla företaget resurser. Dessa beslut inbegriper beslut om
Allmänna finansiella rapporter innefattar – men är inte begränsade till – ett företags generella finansiella rapporter och hållbarhetsrelaterade finansiella upplysningar. |
generella finansiella rapporter | En särskild form av allmänna finansiella rapporter som ger information om ett rapporterande företags tillgångar, skulder, egna kapital, intäkter och kostnader. |
IFRS-redovisningsstandard | Redovisningsstandarder utfärdade av International Accounting Standards Board. De innefattar
IFRS-redovisningsstandarder kallades tidigare International Financial Reporting Standards, IFRS och IFRS-standarder. |
resultatmått som definieras av företagsledningen | En delsumma av intäkter och kostnader som
|
väsentlig information | Information är väsentlig om utelämnande, felaktig redovisning eller fördunkling av den rimligen kan antas påverka de beslut som de primära användarna av generella finansiella rapporter fattar på grundval av dessa finansiella rapporter, som innehåller finansiell information om ett specifikt rapporterande företag. |
noter | Information i finansiella rapporter som lämnas utöver den som presenteras i de primära finansiella rapporterna. |
rörelseresultat | Totalnettot av alla intäkter minus alla kostnader som klassificeras i kategorin för rörelsen. |
övrigt totalresultat | Intäkts- och kostnadsposter (inbegripet omklassificeringsjusteringar) som redovisas utanför resultatet enligt vad som krävs eller är tillåtet enligt andra IFRS-redovisningsstandarder. |
ägare | Innehavare av anspråk som klassificeras som eget kapital. |
primära finansiella rapporter | Rapporten eller rapporterna över finansiellt resultat, rapporten över finansiell ställning, rapporten över förändringar i eget kapital och rapporten över kassaflöden. |
resultat | Totalnettot av intäkter minus kostnader som tas med i rapporten över resultat. |
resultatet före finansiering och inkomstskatter | Totalnettot av rörelseresultat och alla intäkter och kostnader som klassificeras i kategorin för investeringar. |
omklassificeringsjusteringar | Belopp som omklassificeras till resultatet för den aktuella rapportperioden och som var medtagna i övrigt totalresultat i den aktuella eller i tidigare perioder. |
summa totalresultat | Förändringen i eget kapital under en rapportperiod till följd av transaktioner och andra händelser, andra än sådana förändringar som är följden av transaktioner med ägare i deras egenskap av ägare. |
användbar strukturerad sammanfattning | En strukturerad sammanfattning som tillhandahålls i en primär finansiell rapport över ett rapporterande företags redovisade tillgångar, skulder, egna kapital, intäkter, kostnader och kassaflöden och som är användbar för att
|
Bilaga B Vägledning vid tillämpning
Denna bilaga är en del av IFRS 18 Presentation och upplysningar i finansiella rapporter. I bilagan beskrivs tillämpningen av punkterna 1–132 och den har samma ställning som övriga delar av IFRS 18.
Allmänna krav för finansiella rapporter
Väsentlighet
B1.Information är väsentlig om utelämnande, felaktig redovisning eller fördunkling av den rimligen kan antas påverka de beslut som de primära användarna av generella finansiella rapporter fattar på grundval av dessa finansiella rapporter, som innehåller finansiell information om ett specifikt rapporterande företag.
B2.Väsentligheten beror på informationens art eller omfattning, eller bådadera. Ett företag bedömer huruvida information, antingen enskilt eller i kombination med annan information, är väsentlig mot bakgrund av dess finansiella rapporter som helhet.
B3.Information är fördunklad om den kommuniceras på ett sätt som skulle få en liknande effekt för primära användare av finansiella rapporter som ett utelämnande eller en felaktig redovisning skulle få. Följande är exempel på omständigheter som kan resultera i att väsentlig information fördunklas:
Väsentlig information om en post, transaktion eller annan händelse anges i de finansiella rapporterna, men de formuleringar som används är vaga eller otydliga.
Väsentlig information om en post, transaktion eller annan händelse är utspridd i de finansiella rapporterna.
Olikartade poster, transaktioner eller andra händelser är aggregerade på ett olämpligt sätt.
Likartade poster, transaktioner eller andra händelser är uppdelade på ett olämpligt sätt.
Begripligheten i de finansiella rapporterna begränsas till följd av att väsentlig information döljs av oväsentlig information i sådan utsträckning att en primär användare inte kan avgöra vilken information som är väsentlig.
B4.För att bedöma huruvida information rimligen kan antas påverka de beslut som de primära användarna av ett specifikt rapporterande företags generella finansiella rapporter fattar, måste ett företag beakta dessa användares egenskaper men även företagets egna omständigheter.
B5.Många befintliga och potentiella investerare, långivare och andra borgenärer kan inte begära att rapporterande företag ska tillhandahålla dem information direkt, utan måste förlita sig på generella finansiella rapporter för en stor del av den finansiella information de behöver. Dessa aktörer är följaktligen de primära användare som de generella finansiella rapporterna riktar sig till. Finansiella rapporter tas fram för användare som har en rimlig kunskap om affärsverksamhet och ekonomi och som granskar och analyserar informationen noggrant. Ibland kan även kunniga och noggranna användare behöva konsultera en rådgivare för att förstå information om komplexa ekonomiska fenomen.
De primära finansiella rapporternas och noternas roller
B6.Med tillämpning av punkt 17 a lämnar ett företag i noterna information som är nödvändig för att användare av finansiella rapporter ska kunna förstå de radposter som presenteras i de primära finansiella rapporterna. Exempel på sådan information är
uppdelning av de radposter som presenteras i de primära finansiella rapporterna,
beskrivning av egenskaperna hos de radposter som presenteras i de primära finansiella rapporterna, och
information om de metoder, antaganden och bedömningar som använts vid redovisning, värdering och presentation av de poster som tas med i de primära finansiella rapporterna.
B7.Med tillämpning av punkt 17 b kompletterar ett företag de primära finansiella rapporterna med ytterligare information som är nödvändig för att uppnå syftet med finansiella rapporter, dvs.
information som särskilt krävs enligt IFRS-redovisningsstandarder (se punkt 19), till exempel
information som krävs enligt IAS 37 Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar angående ett företags oredovisade eventualtillgångar och eventualförpliktelser, och
information som krävs enligt IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar angående ett företags exponering för olika typer av risker, såsom kreditrisk, likviditetsrisk och marknadsrisk, och
information som går utöver den som särskilt krävs enligt IFRS-redovisningsstandarder (se punkt 20).
Information som presenteras i de primära finansiella rapporterna
B8.I punkt 23 anges att ett företag inte behöver presentera separat en radpost i en primär finansiell rapport om detta inte är nödvändigt för att rapporten ska tillhandahålla en användbar strukturerad sammanfattning, även om radposten krävs enligt IFRS-redovisningsstandarder. Ett företag behöver exempelvis inte presentera en radpost som förtecknas i punkt 75 om detta inte är nödvändigt för att rapporten över resultat ska tillhandahålla en användbar strukturerad sammanfattning av intäkter och kostnader, eller en radpost som förtecknas i punkt 103 om detta inte är nödvändigt för att rapporten över finansiell ställning ska tillhandahålla en användbar strukturerad sammanfattning av tillgångar, skulder och eget kapital. Om ett företag inte presenterar de radposter som förtecknas i punkterna 75 och 103 ska det lämna upplysningar om posterna i noterna, om den resulterande informationen är väsentlig (se punkt 42).
B9.Omvänt ska ett företag, med tillämpning av punkt 24, presentera ytterligare radposter utöver dem som förtecknas i punkterna 75 och 103 om sådan presentation är nödvändig för att rapporten över resultat ska tillhandahålla en användbar strukturerad sammanfattning av intäkter och kostnader eller för att rapporten över finansiell ställning ska tillhandahålla en användbar strukturerad sammanfattning av tillgångar, skulder och eget kapital (se punkterna B78–B79 och B109–B111).
Identifiering av finansiella rapporter
B10.Enligt punkt 25 ska ett företag tydligt identifiera och särskilja de finansiella rapporterna från annan information i samma publicerade dokument. Ett företag uppfyller dessa krav genom att ange lämpliga rubriker på sidor, rapporter, noter, spalter och liknande. En bedömning krävs för att avgöra det bästa sättet att ange denna information. Om ett företag exempelvis tillhandahåller de finansiella rapporterna elektroniskt överväger ett företag andra sätt att uppfylla kraven – till exempel genom lämplig digital taggning av information som anges i de finansiella rapporterna.
B11.Ett företag gör ofta finansiella rapporter mer begripliga genom att ange information i tusental eller miljontal av rapporteringsvalutan. Detta är acceptabelt om företaget upplyser om den mätstorhet med vilken beloppen anges och inte utelämnar väsentlig information.
Konsekvent presentation och klassificering och konsekventa upplysningar
B12.Enligt punkt 30 a ska ett företag ändra presentationen eller klassificeringen av eller upplysningarna om poster i de finansiella rapporterna om det är uppenbart att en annan presentation eller klassificering eller andra upplysningar skulle vara lämpligare. Exempelvis kan ett betydande förvärv eller en betydande försäljning/utrangering eller en översyn av de finansiella rapporterna tyda på att de finansiella rapporterna behöver ändras. Ett företag får ändra presentationen eller klassificeringen av eller upplysningarna om poster i sina finansiella rapporter endast om ändringen ger mer användbar information för användare av finansiella rapporter och om företaget sannolikt kommer att fortsätta att använda den reviderade presentationen eller klassificeringen eller de reviderade upplysningarna, så att jämförbarheten mellan perioder inte försämras. När företaget gör sådana ändringar omklassificerar det sin jämförande information i enlighet med punkterna 33–34.
Jämförande information
Nödvändig jämförande information
B13.I vissa fall är kommentarerna i de finansiella rapporterna för den eller de föregående rapportperioderna relevanta även för den aktuella perioden. Exempelvis kan ett företag för den aktuella perioden lämna upplysningar om en rättstvist vars utfall var ovisst vid den föregående periodens utgång och som fortfarande inte är avgjord. Användare av finansiella rapporter kan ha nytta av att upplysningar lämnas om att ovissheten förelåg vid den föregående periodens utgång och av att upplysningar lämnas om de åtgärder som har vidtagits under perioden för att avlägsna ovissheten.
Ytterligare jämförande information
B14.Ett företag får lämna jämförande information utöver den jämförande information som krävs enligt IFRS-redovisningsstandarder så länge den informationen tas fram i enlighet med IFRS-redovisningsstandarder. Denna ytterligare jämförande information kan bestå av en eller flera av de primära finansiella rapporter som avses i punkt 10, men behöver inte inbegripa fullständiga finansiella rapporter. När så är fallet ska företaget i noterna lämna upplysningar om dessa ytterligare primära finansiella rapporter.
B15.Ett företag kan exempelvis presentera en tredje rapport (eller rapporter) över finansiellt resultat (och därigenom presentera den aktuella rapportperioden, den föregående perioden och ytterligare en jämförelseperiod). Företaget är dock inte skyldigt att presentera en tredje rapport över finansiell ställning, en tredje rapport över kassaflöden eller en tredje rapport över förändringar i eget kapital (dvs. en ytterligare primär finansiell rapport för jämförelseändamål). Företaget är skyldigt att i noterna ange den jämförande information som hänför sig till denna eller dessa ytterligare rapporter över finansiellt resultat.
Aggregering och uppdelning
Principer för aggregering och uppdelning
Processen för aggregering och uppdelning
B16.Finansiella rapporter tas fram av företag som hanterar ett stort antal transaktioner och andra händelser. Dessa transaktioner och andra händelser ger upphov till tillgångar, skulder, eget kapital, intäkter, kostnader och kassaflöden.
B17.Vid tillämpning av kraven i punkt 41 ska ett företag aggregera poster på grundval av gemensamma egenskaper (dvs. aggregera poster med liknande egenskaper) och dela upp poster på grundval av egenskaper som inte är gemensamma (dvs. dela upp poster som har olika egenskaper). Därvid ska företaget
identifiera de tillgångar, skulder, intäkter, kostnader och kassaflöden och det egna kapital som härrör från enskilda transaktioner eller andra händelser,
klassificera och aggregera tillgångar, skulder, eget kapital, intäkter, kostnader och kassaflöden i poster på grundval av deras egenskaper (t.ex. deras karaktär, funktion eller värderingsgrund eller en annan egenskap), så att detta leder till en presentation i de primära finansiella rapporterna av radposter och upplysningar i noterna om poster som har minst en liknande egenskap, och
dela upp poster på grundval av olika egenskaper
i de primära finansiella rapporterna, för att vid behov tillhandahålla användbara strukturerade sammanfattningar (enligt beskrivningen i punkt 16), och
i noterna, för att vid behov ge väsentlig information (enligt beskrivningen i punkt 17).
B18.Ett företag kan utföra stegen i punkt B17 a–c i olika ordning vid tillämpning av principerna för aggregering och uppdelning enligt punkt 41.
Grunden för aggregering och uppdelning
B19.I punkterna B16–B18 anges att ett företag ska göra en bedömning vid aggregering och uppdelning av de tillgångar, skulder, intäkter, kostnader och kassaflöden och det egna kapital som härrör från enskilda transaktioner och andra händelser på grundval av liknande och olika egenskaper. I punkterna B78 och B110 ges exempel på egenskaper som ett företag beaktar när det gör sin bedömning.
B20.Ju mer likartade egenskaperna hos tillgångar, skulder, eget kapital, intäkter, kostnader och kassaflöden är, desto mer sannolikt är det att en aggregering av dem kommer att fylla de primära finansiella rapporternas roll (dvs. att tillhandahålla användbara strukturerade sammanfattningar enligt beskrivningen i punkt 16) eller noternas roll (dvs. att ge väsentlig information enligt beskrivningen i punkt 17). Ju mer olikartade egenskaperna hos tillgångar, skulder, eget kapital, intäkter, kostnader och kassaflöden är, desto mer sannolikt är det att en uppdelning av posterna kommer att fylla de primära finansiella rapporternas eller noternas roller.
B21.De poster som aggregeras och presenteras som radposter i de primära finansiella rapporterna ska ha minst en liknande egenskap utöver att motsvara definitionen av tillgångar, skulder, eget kapital, intäkter, kostnader eller kassaflöden. Eftersom de primära finansiella rapporternas roll är att tillhandahålla användbara strukturerade sammanfattningar, kommer dock radposterna i de primära finansiella rapporterna sannolikt också att aggregera poster som har tillräckligt olika egenskaper för att information om uppdelade poster ska vara väsentlig.
B22.Med tillämpning av punkt 41 ska ett företag dela upp poster som har olika egenskaper när den resulterande informationen är väsentlig. En enda olik egenskap skulle kunna leda till att information om uppdelade poster är väsentlig.
B23.Exempelvis kan ett företag i rapporten över finansiell ställning presentera finansiella tillgångar som omfattar aktieinvesteringar och investeringar i skuldinstrument separat från icke-finansiella tillgångar. De finansiella tillgångarna har olika egenskaper eftersom de har olika värderingsgrunder – vissa värderas till verkligt värde via resultatet och andra till upplupet anskaffningsvärde. Företaget kan därför avgöra att det för att tillhandahålla en användbar strukturerad sammanfattning är nödvändigt att presentera radposter som delar upp de finansiella tillgångarna på grundval av dessa värderingsgrunder. Denna uppdelning resulterar i en radpost som omfattar aktieinvesteringar och investeringar i skuldinstrument värderade till verkligt värde via resultatet och en radpost som omfattar investeringar i skuldinstrument värderade till upplupet anskaffningsvärde. Eftersom aktieinvesteringar skiljer sig från investeringar i skuldinstrument genom att var för sig exponera företaget för olika risker, skulle företaget bedöma om det i rapporten över finansiell ställning behövs ytterligare uppdelning av finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet i aktieinvesteringar och investeringar i skuldinstrument, i syfte att tillhandahålla en användbar strukturerad sammanfattning. Om detta inte görs och om den resulterande informationen skulle vara väsentlig, skulle företaget i noterna behöva lämna upplysningar om aktieinvesteringarna separat från investeringarna i skuldinstrument. Om exempelvis aktieinvesteringarna hade andra olika egenskaper, skulle företaget dessutom vara skyldigt att ytterligare dela upp dessa aktieinvesteringar i noterna om den resulterande informationen skulle vara väsentlig.
Beskrivning av poster
B24.Enligt punkt 43 ska ett företag beteckna och beskriva poster som presenteras eller om vilka upplysningar lämnas på ett sätt som troget återger posternas egenskaper. Sådana poster är ofta aggregeringar av poster som härrör från enskilda transaktioner eller andra händelser och kan variera beroende på om de är aggregeringar av poster för vilka informationen är väsentlig och poster för vilka informationen är oväsentlig. Mera specifikt kan, antingen i de primära finansiella rapporterna eller i noterna,
en post för vilken informationen är väsentlig aggregeras med andra poster för vilka informationen också är väsentlig – ett företag kan tillhandahålla en sådan aggregering för att sammanfatta information, men skulle också vara skyldigt att ange information om varje enskild post,
en post för vilken informationen är väsentlig aggregeras med poster för vilka informationen inte är väsentlig – ett företag skulle behöva ange information om uppdelade poster endast om oväsentlig information fördunklar väsentlig information, eller
en post för vilken informationen inte är väsentlig aggregeras med andra poster för vilka informationen inte heller är väsentlig – ett företag kan tillhandahålla en sådan aggregering för att göra en förteckning av poster fullständig och skulle inte vara skyldigt att ange information om uppdelade poster, om inte annat följer av punkt B26 b.
B25.Ett företag ska beteckna poster som presenteras eller om vilka upplysningar lämnas som ”övriga ...” endast om det inte kan finna en mer informativ beteckning. Exempel på hur ett företag kan finna en mer informativ beteckning är
om en post för vilken informationen är väsentlig aggregeras med poster för vilka informationen inte är väsentlig, en beteckning som beskriver den post för vilken informationen är väsentlig, och
om poster för vilka informationen inte är väsentlig aggregeras:
en aggregering av poster som har liknande egenskaper och en beskrivning av dem på ett sätt som troget återger de liknande egenskaperna, eller
en aggregering av poster med andra poster som inte har liknande egenskaper och en beskrivning av dem på ett sätt som troget återger posternas olika egenskaper.
B26.Om ett företag inte kan finna en mer informativ beteckning än ”övriga ...” ska företaget
för varje aggregering, använda en beteckning som beskriver den aggregerade posten så exakt som möjligt, till exempel ”övriga rörelsekostnader” eller ”övriga finansieringskostnader”,
för en aggregering som endast omfattar poster för vilka informationen inte är väsentlig, överväga om det aggregerade beloppet är tillräckligt stort för att användare av finansiella rapporter rimligen kan undra om det innehåller poster för vilka informationen kan vara väsentlig. I detta fall är information som besvarar denna fråga väsentlig information. I sådana fall ska företaget följaktligen lämna ytterligare upplysningar om beloppet, till exempel
en förklaring om att inga poster för vilka informationen skulle vara väsentlig ingår i beloppet, eller
en förklaring om att beloppet omfattar flera poster för vilka information inte skulle vara väsentlig, med uppgift om den största postens karaktär och belopp.
Kvittning
B27.Enligt punkt 44 får ett företag inte kvitta tillgångar och skulder eller intäkter och kostnader såvida detta inte krävs eller är tillåtet enligt en IFRS-redovisningsstandard. IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder kräver exempelvis att ett företag värderar intäkter från avtal med kunder till det ersättningsbelopp som företaget förväntar sig att ha rätt till i utbyte mot överföringen av utlovade varor eller tjänster. Det intäktsbelopp som redovisas återspeglar de handelsrabatter och mängdrabatter som företaget beviljar. Ett företag kan också i den ordinarie verksamheten genomföra andra transaktioner som inte genererar intäkter, men som är förbundna med den huvudsakliga intäktsgenererande verksamheten. Ett företag presenterar i de primära finansiella rapporterna eller lämnar upplysningar i noterna om resultaten av sådana transaktioner, när en sådan presentation eller sådana upplysningar återspeglar innebörden av en transaktion eller någon annan händelse, genom att eventuella intäkter nettas mot de hänförliga kostnader som uppkommer för samma transaktion. Exempelvis
presenterar ett företag i de primära finansiella rapporterna eller lämnar upplysningarna i noterna om vinster och förluster vid avyttring av anläggningstillgångar genom att från ersättningsbeloppet vid avyttringen dra av tillgångens redovisade värde och därtill hänförliga försäljningskostnader, och
kan ett företag netta kostnader hänförliga till en avsättning som redovisas i enlighet med IAS 37 och som ersätts enligt avtal med tredje part (exempelvis en leverantörsgaranti) mot den hänförliga ersättningen.
B28.Dessutom nettoredovisar ett företag med tillämpning av punkterna 47–68 vinster och förluster som härrör från en grupp likartade transaktioner, exempelvis valutakursvinster och valutakursförluster eller vinster och förluster på finansiella instrument som innehas för handel vilka tas med i samma kategori i rapporten eller rapporterna över finansiellt resultat. Ett företag ska dock lämna separata upplysningar om sådana vinster och förluster i noterna om detta ger väsentlig information.
Rapport över resultat
Kategorier i rapporten över resultat
B29.Enligt punkt 47 ska ett företag klassificera intäkter och kostnader som tas med i rapporten över resultat i en av fem kategorier. Kategorin för rörelsen omfattar samtliga intäkter och kostnader som tas med i rapporten över resultat och som inte klassificeras i de andra kategorierna (se punkt 52). Intäkter och kostnader som med tillämpning av punkt 68 klassificeras i kategorin för avvecklade verksamheter omfattas inte av kraven på klassificering av intäkts- och kostnadsposter i de kategorier som förtecknas i punkt 47 a–d. Intäkter och kostnader som med tillämpning av punkt 67 klassificeras i kategorin för inkomstskatter omfattas inte av kraven på klassificering av intäkts- och kostnadsposter i de kategorier som förtecknas i punkt 47 a–c.
Bedömning av angivna huvudsakliga affärsverksamheter
B30.Enligt punkt 49 ska ett företag bedöma om det investerar i tillgångar eller tillhandahåller finansiering till kunder som en huvudsaklig affärsverksamhet. Ett företag kan ha mer än en huvudsaklig affärsverksamhet. Exempelvis kan ett företag som tillverkar en produkt och även tillhandahåller finansiering till kunder fastställa att både dess tillverkningsverksamhet och kundfinansieringsverksamhet är huvudsakliga affärsverksamheter. För att klassificera intäkter och kostnader i kategorierna för rörelsen, investeringar och finansiering i enlighet med denna standard behöver ett företag endast fastställa om antingen investeringen i tillgångar eller tillhandahållandet av finansiering till kunder, eller båda verksamheterna, är huvudsakliga affärsverksamheter.
B31.Exempel på företag som kan investera i tillgångar som en huvudsaklig affärsverksamhet är
investmentföretag, enligt definitionen i IFRS 10 Koncernredovisning,
företag som driver förvaltningsfastigheter, och
försäkringsgivare.
B32.Exempel på företag som kan tillhandahålla finansiering till kunder som en huvudsaklig affärsverksamhet är
banker och andra låneinstitut,
företag som tillhandahåller finansiering till kunder för att göra det möjligt för dessa kunder att köpa företagets produkter, och
leasegivare som tillhandahåller finansiering till kunder genom finansiella leasingavtal.
B33.Huruvida investeringar i tillgångar eller tillhandahållande av finansiering till kunder är en huvudsaklig affärsverksamhet för företaget är ett faktum och inte bara ett påstående. Ett företag ska göra en bedömning för att avgöra huruvida investeringar i tillgångar eller tillhandahållande av finansiering till kunder är en huvudsaklig affärsverksamhet, och denna bedömning ska baseras på bevis.
B34.I allmänhet är investeringar i tillgångar eller tillhandahållande av finansiering till kunder sannolikt en huvudsaklig affärsverksamhet för ett företag om företaget använder en viss typ av delsumma som en viktig indikator på verksamhetens resultat. Denna särskilda typ av delsumma är en delsumma som liknar bruttoresultatet (se punkt B123) och omfattar intäkter och kostnader som skulle klassificeras i kategorierna för investeringar eller finansiering om investeringar i tillgångar eller tillhandahållande av finansiering till kunder inte vore huvudsakliga affärsverksamheter.
B35.Bevis för att delsummor som liknar det bruttoresultat som beskrivs i punkt B123 är viktiga indikatorer på verksamhetens resultat inbegriper användning av sådana delsummor för att
förklara verksamhetens resultat för utomstående, eller
internt bedöma eller övervaka verksamhetens resultat.
B36.Information om segment kan ge bevis för att investeringar i tillgångar eller tillhandahållande av finansiering till kunder är en huvudsaklig affärsverksamhet om ett företag tillämpar IFRS 8 Rörelsesegment. Mer specifikt gäller att
om ett rapporterbart segment omfattar en enda affärsverksamhet, tyder detta på att resultatet för det segmentet är en viktig indikator på verksamhetens resultat och att affärsverksamheten i det segmentet är en huvudsaklig affärsverksamhet för företaget, och
om ett rörelsesegment omfattar en enda affärsverksamhet, tyder detta på att affärsverksamheten kan vara en huvudsaklig affärsverksamhet för företaget om rörelsesegmentets resultat är en viktig indikator på verksamhetens resultat enligt beskrivningen i punkt B34.
B37.Ett företag ska bedöma huruvida investeringar i tillgångar eller tillhandahållande av finansiering till kunder är en huvudsaklig affärsverksamhet för det rapporterande företaget som helhet. Bedömningen av huruvida investeringar i tillgångar eller tillhandahållande av finansiering till kunder är en huvudsaklig affärsverksamhet som bedrivs av ett rapporterande företag som är en koncern eller av ett rapporterande företag som är ett av dotterföretagen i den koncernen skulle följaktligen kunna få olika utfall.
B38.Ett företag ska bedöma om det som en huvudsaklig affärsverksamhet gör investeringar i intresseföretag, joint ventures och icke-konsoliderade dotterföretag som inte redovisas enligt kapitalandelsmetoden (se punkterna B43 b–c och B44 b–c) per enskild tillgång eller genom att utgå från grupper av tillgångar med gemensamma egenskaper. Om ett företag upprättar separata finansiella rapporter i enlighet med IAS 27 Separata finansiella rapporter och gör bedömningen utgående från grupper av tillgångar, ska företaget utgå från grupper av tillgångar som överensstämmer med de kategorier som med tillämpning av punkt 10 i IAS 27 används för att fastställa deras värderingsgrund. Ett företag behöver inte bedöma om det som en huvudsaklig affärsverksamhet gör investeringar i intresseföretag, joint ventures och icke-konsoliderade dotterföretag som redovisas enligt kapitalandelsmetoden (se punkterna B43 a och B44 a), eftersom det är skyldigt att klassificera intäkter och kostnader från sådana innehav i kategorin för investeringar (se punkt 55 a).
B39.Ett företag behöver inte bedöma om det som en huvudsaklig affärsverksamhet investerar i likvida medel (se punkt 53 b). Ett företag är skyldigt att klassificera intäkter och kostnader från likvida medel i kategorin för investeringar, såvida inte punkt 56 a eller b är tillämplig.
B40.Ett företag ska bedöma om det som en huvudsaklig affärsverksamhet gör investeringar i andra tillgångar som genererar en avkastning enskilt och till stor del oberoende av företagets andra resurser (se punkt 53 c) genom att bedöma en enskild tillgång eller grupper av tillgångar med gemensamma egenskaper. Vid bedömningen av grupper av finansiella tillgångar ska ett företag utgå från grupper av finansiella tillgångar som överensstämmer med de klasser av finansiella tillgångar som företaget identifierat med tillämpning av punkt 6 i IFRS 7.
B41.Ett företag ska bedöma om investeringar i tillgångar eller tillhandahållande av finansiering till kunder är en huvudsaklig affärsverksamhet baserat på fakta vid tidpunkten, så att ett ändrat utfall av bedömningen inte ändrar utfallet av tidigare bedömningar. Följaktligen klassificerar och presenterar ett företag intäkter och kostnader med tillämpning av det ändrade utfallet av bedömningen framåtriktat från datumet för ändringen och omklassificerar inte belopp som presenterats före datumet för ändringen. Såvida det inte är praktiskt ogenomförbart ska ett företag enligt punkt 51 c ii lämna upplysningar om belopp och klassificering av intäkts- och kostnadsposter före och efter datumet för det ändrade utfallet av bedömningen för den aktuella perioden samt om belopp och klassificering för den tidigare perioden för de poster för vilka klassificeringen har ändrats på grund av det ändrade utfallet av bedömningen.
Rörelsen
B42.Kraven i punkterna 47–66 leder till att ett företag i rapporten över resultat klassificerar intäkter och kostnader från sina huvudsakliga affärsverksamheter i kategorin för rörelsen, med undantag för sådana intäkter och kostnader från innehav som redovisas enligt kapitalandelsmetoden. Vidare är kategorin för rörelsen inte begränsad till intäkter och kostnader från ett företags huvudsakliga affärsverksamheter. Den innefattar alla intäkter och kostnader som ett företag inte klassificerar i de andra kategorierna med tillämpning av punkterna 53–68, inklusive sådana intäkter eller kostnader som är volatila eller icke återkommande.
Investeringar
Innehav i intresseföretag, joint ventures och icke-konsoliderade dotterföretag
B43.I punkterna 53 och 55 anges krav för klassificering av intäkter och kostnader från innehav i intresseföretag och joint ventures. Sådana innehav innefattar
innehav i intresseföretag och joint ventures redovisade enligt kapitalandelsmetoden i enlighet med punkt 16 i IAS 28 Innehav i intresseföretag och joint ventures och punkt 10 c i IAS 27,
innehav i intresseföretag och joint ventures (eller en del därav) som ett företag väljer att värdera till verkligt värde via resultatet i enlighet med IFRS 9 med tillämpning av punkterna 18–19 i IAS 28 och punkt 11 i IAS 27, och
innehav i intresseföretag och joint ventures enligt separata finansiella rapporter som redovisas till anskaffningsvärde med tillämpning av punkt 10 a i IAS 27 eller i enlighet med IFRS 9 med tillämpning av punkt 10 b i IAS 27.
B44.I punkterna 53 och 55 anges också krav för klassificering av intäkter och kostnader från icke-konsoliderade dotterföretag. Innehav i icke-konsoliderade dotterföretag innefattar
innehav i dotterföretag enligt separata finansiella rapporter som redovisas enligt kapitalandelsmetoden i enlighet med punkt 10 c i IAS 27,
innehav i dotterföretag som innehas av ett investmentföretag och som värderas till verkligt värde via resultatet i enlighet med punkt 31 i IFRS 10 och punkt 11A i IAS 27, och
innehav i dotterföretag enligt separata finansiella rapporter som redovisas till anskaffningsvärde med tillämpning av punkt 10 a i IAS 27 eller i enlighet med IFRS 9 med tillämpning av punkt 10 b i IAS 27.
Tillgångar som genererar en avkastning enskilt och till stor del oberoende av företagets andra resurser
B45.Enligt punkt 53 c ska ett företag identifiera tillgångar som genererar en avkastning enskilt och till stor del oberoende av företagets andra resurser. Avkastningen kan vara positiv eller negativ.
B46.Tillgångar enligt punkt 53 c som genererar en avkastning enskilt och till stor del oberoende av företagets andra resurser innefattar vanligtvis
investeringar i skuldinstrument eller aktieinvesteringar, och
förvaltningsfastigheter och fordringar för hyra som genereras av dessa fastigheter.
B47.Intäkter och kostnader som anges i punkt 54 från sådana tillgångar innefattar vanligtvis
ränta,
utdelning,
hyresintäkter,
avskrivningar,
nedskrivningar och återföringar av nedskrivningar,
vinster och förluster i verkligt värde, och
intäkter och kostnader från borttagande av tillgången från rapporten över finansiell ställning, eller dess klassificering och omvärdering som att den innehas för försäljning (se punkterna B60–B64).
Tillgångar som inte genererar en avkastning enskilt och till stor del oberoende av företagets andra resurser
B48.Tillgångar som ett företag använder tillsammans för att producera eller tillhandahålla varor eller tjänster genererar inte en avkastning enskilt och till stor del oberoende av företagets andra resurser. Sådana tillgångar innefattar vanligtvis
materiella anläggningstillgångar,
tillgångar som härrör från produktion eller tillhandahållande av varor och tjänster för vilka intäkter och kostnader klassificeras i kategorin för rörelsen (t.ex. fordringar för sådana varor och tjänster), och
om företaget tillhandahåller finansiering till kunder som en huvudsaklig affärsverksamhet, alla lån till en kund.
B49.Intäkter och kostnader från de tillgångar som beskrivs i punkt B48 klassificeras i kategorin för rörelsen, till exempel
intäkter för varor eller tjänster som produceras eller tillhandahålls av företaget med hjälp av en kombination av tillgångar,
ränteintäkter,
avskrivningar,
nedskrivningar och återföringar av nedskrivningar,
intäkter och kostnader från borttagande av tillgången från rapporten över finansiell ställning, eller dess klassificering och omvärdering som att den innehas för försäljning (se punkterna B60–B64), och
intäkter och kostnader från ett rörelseförvärv som omfattar tillgångar som kommer att ge upphov till intäkter och kostnader som kommer att klassificeras i kategorin för rörelsen, såsom en vinst vid ett förvärv till lågt pris och omvärderingar av villkorade köpeskillingar.
Finansiering
Skulder som härrör från transaktioner som enbart involverar erhållande av finansiering
B50.Enligt punkt 59 a ska ett företag identifiera skulder som härrör från transaktioner som enbart involverar erhållande av finansiering. Vid sådana transaktioner
erhåller ett företag finansiering i form av kontanter, utsläckning av en finansiell skuld eller mottagande av företagets egna egetkapitalinstrument, och
ska företaget vid en senare tidpunkt i utbyte återlämna kontanter eller sina egna egetkapitalinstrument.
B51.Skulder som härrör från transaktioner som enbart involverar erhållande av finansiering innefattar
ett skuldinstrument som kommer att regleras kontant, såsom förlagsbevis, lån, skuldväxlar, obligationer och hypotekslån – ett företag erhåller kontanter och kommer att återlämna kontanter i utbyte,
en skuld enligt ett leverantörsfinansieringsavtal när de skulder som ska betalas för varor eller tjänster tas bort från rapporten över finansiell ställning – ett företag befrias från den finansiella skulden för varorna eller tjänsterna och kommer att återlämna kontanter i utbyte,
en obligation som kommer att regleras genom tillhandahållande av ett företags aktier – ett företag erhåller kontanter och kommer att återlämna sina egna egetkapitalinstrument i utbyte, och
en förpliktelse för ett företag att köpa sina egna egetkapitalinstrument – ett företag erhåller sina egna egetkapitalinstrument och kommer att återlämna kontanter i utbyte.
B52.Exempel på intäkter och kostnader från sådana skulder som ett företag enligt punkt 60 ska klassificera i kategorin för finansiering innefattar
räntekostnader (exempelvis för emitterade skuldinstrument),
vinster och förluster i verkligt värde (exempelvis för en skuld som identifierats som värderad till verkligt värde via resultatet),
utdelning på emitterade aktier som klassificerats som skulder, och
intäkter och kostnader från borttagande av skulden från rapporten över finansiell ställning (se punkt B61).
Skulder som härrör från transaktioner som inte enbart involverar erhållande av finansiering
B53.Enligt punkt 59 b ska ett företag identifiera skulder som härrör från transaktioner som inte enbart involverar erhållande av finansiering. Sådana skulder innefattar
skulder för varor eller tjänster som kommer att regleras kontant – ett företag erhåller varor eller tjänster, inte finansiering i den form som beskrivs i punkt B50 a,
avtalsskulder – ett företag kommer att återlämna varor och tjänster, inte kontanter eller egna egetkapitalinstrument enligt beskrivningen i punkt B50 b,
leasingskulder – ett företag erhåller en nyttjanderätt, inte finansiering i den form som beskrivs i punkt B50 a,
pensionsskulder enligt förmånsbestämda planer – ett företag erhåller tjänster utförda av anställda, inte finansiering i den form som beskrivs i punkt B50 a,
avsättningar för nedläggning eller återställande av tillgångar – ett företag erhåller en tillgång som inte utgör finansiering i den form som beskrivs i punkt B50 a, och
en avsättning för rättstvister – ett företag erhåller inte finansiering enligt beskrivningen i punkt B50 a.
B54.Exempel på intäkter och kostnader från sådana skulder som ett företag enligt punkt 61 ska klassificera i kategorin för finansiering innefattar
räntekostnader för skulder som härrör från inköp av varor eller tjänster, med tillämpning av IFRS 9,
räntekostnader för en avtalsskuld med en betydande finansieringskomponent enligt vad som anges i IFRS 15,
räntekostnader för en leasingskuld, med tillämpning av IFRS 16,
nettoräntekostnader (nettoränteintäkter) på en förmånsbestämd nettoskuld (nettotillgång), med tillämpning av IAS 19, och
ökningen av ett nuvärdesberäknat belopp för en avsättning på grund av tidseffekten och effekten av varje ändring i diskonteringsräntan för avsättningar, med tillämpning av IAS 37.
B55.Exempel på intäkter och kostnader som härrör från transaktioner som inte enbart involverar erhållande av finansiering men som inte omfattas av punkt 61, och som följaktligen klassificeras i kategorin för rörelsen, innefattar
kostnader som redovisas för förbrukning av de inköpta varor eller tjänster som avses i punkt B54 a,
kostnader avseende utförda tjänster under innevarande period och kostnader avseende utförda tjänster under tidigare perioder som härrör från en förmånsbestämd plan, med tillämpning av IAS 19, och
omvärderingar av verkligt värde för en skuld för en villkorad köpeskilling i ett rörelseförvärv som redovisas med tillämpning av IFRS 3 Rörelseförvärv.
Klassificering av intäkter och kostnader från sammansatta kontrakt som innehåller ett värdkontrakt som är en skuld
B56.Hur ett företag klassificerar intäkter och kostnader från ett sammansatt kontrakt som innehåller ett värdkontrakt som är en skuld beror på om det inbäddade derivatet är avskilt från värdkontraktet. Om det inbäddade derivatet
är avskilt från skulden för värdkontraktet
och i fråga om skulden för det avskilda värdkontraktet, tillämpar ett företag kraven för intäkter och kostnader från skulder, enligt vad som anges i punkterna 52, 59–61, 64 b och 65–66, och
och i fråga om det avskilda inbäddade derivatet, tillämpar ett företag kraven för intäkter och kostnader från derivat, enligt vad som anges i punkterna B70–B76,
inte är avskilt från skulden för värdkontraktet och om det sammansatta kontraktet härrör från en transaktion som enbart involverar erhållande av finansiering, tillämpar ett företag kraven för skulder som härrör från sådana transaktioner, enligt vad som anges i punkterna 52, 60 och 65–66,
inte är avskilt från skulden för värdkontraktet och om det sammansatta kontraktet inte härrör från en transaktion som enbart involverar erhållande av finansiering
och om skulden för värdkontraktet är en finansiell skuld inom tillämpningsområdet för IFRS 9 som värderas till upplupet anskaffningsvärde, klassificerar ett företag i kategorin för finansiering intäkter och kostnader från kontraktet enligt punkt 60 efter det första redovisningstillfället (i stället för de intäkter och kostnader som anges i punkt 61) (se punkt B59),
och om det sammansatta kontraktet är ett försäkringsavtal inom tillämpningsområdet för IFRS 17, tillämpar ett företag kraven i punkterna 52 och 64 b, och
och i övriga fall, tillämpar ett företag kraven för intäkter och kostnader från skulder som härrör från sådana transaktioner, enligt vad som anges i punkterna 52 och 61.
B57.Ett företag ska tillämpa punkterna B56 b och c på alla sammansatta kontrakt som innehåller en skuld för värdkontraktet där det inbäddade derivatet inte är avskilt, oavsett om det inbäddade derivatet inte är avskilt av det företag som tillämpar punkt 4.3.3 i IFRS 9 eller tillämpar punkt 4.3.5 i IFRS 9.
Skulder som härrör från utfärdade investeringsavtal med resultatandelar
B58.I punkt 64 a fastställs krav för intäkter och kostnader från skulder som härrör från utfärdade investeringsavtal med resultatandelar som redovisas med tillämpning av IFRS 9. Exempel på sådana investeringsavtal är
ett investeringsavtal med resultatandelar som utfärdats av en försäkringsgivare och som inte motsvarar definitionen enligt IFRS 17 av ett investeringsavtal med diskretionära resultatandelar, och
ett investeringsavtal med resultatandelar som utfärdats av ett investmentföretag.
Intäkter och kostnader som klassificeras i kategorin för rörelsen av ett företag som tillhandahåller finansiering till kunder som en huvudsaklig affärsverksamhet
B59.Enligt punkt 65 ska ett företag som tillhandahåller finansiering till kunder som en huvudsaklig affärsverksamhet i kategorin för rörelsen klassificera intäkter och kostnader från vissa eller alla skulder som härrör från transaktioner som enbart involverar erhållande av finansiering. Ett företag ska också tillämpa kraven enligt den punkten på intäkter och kostnader från ett derivat som avser en transaktion som enbart involverar erhållande av finansiering enligt punkt B73 a, men inte på intäkter och kostnader från ett sammansatt kontrakt enligt punkt B56 c i.
Borttagande från rapporten över finansiell ställning och ändrade klassificeringar
Borttagande av en tillgång eller skuld från rapporten över finansiell ställning, eller klassificering och omvärdering av en tillgång som att den innehas för försäljning
B60.Punkterna B47 g och B49 e avser intäkter och kostnader från borttagande av en tillgång från rapporten över finansiell ställning eller dess klassificering som att den innehas för försäljning. Ett företag ska klassificera intäkter och kostnader från borttagande av en tillgång från rapporten över finansiell ställning, eller dess klassificering som att den innehas för försäljning och varje efterföljande värdering så länge den innehas för försäljning, i samma kategori som företaget klassificerade intäkter och kostnader från tillgången omedelbart före dess borttagande från rapporten över finansiell ställning. Ett företag ska till exempel klassificera vinster och förluster
från avyttring eller utrangering av materiella anläggningstillgångar i kategorin för rörelsen,
från avyttring av en förvaltningsfastighet som ett företag inte investerar i som en huvudsaklig affärsverksamhet i kategorin för investeringar, och
från omvärdering av ett innehav i ett intresseföretag som tidigare redovisats enligt kapitalandelsmetoden vid ett stegvist förvärv av ett dotterföretag i kategorin för investeringar.
B61.Ett företag ska klassificera intäkter och kostnader från borttagandet av en skuld från rapporten över finansiell ställning genom att tillämpa kraven i punkterna 52 och 59–60. Exempelvis klassificerar företaget intäkter och kostnader från borttagandet av en skuld från rapporten över finansiell ställning
i kategorin för finansiering, om skulden härrör från en transaktion som enbart involverar erhållande av finansiering utförd av ett företag som inte tillhandahåller finansiering till kunder som en huvudsaklig affärsverksamhet, och
i kategorin för rörelsen, om företaget inom ramen för ett leverantörsfinansieringsavtal tar bort från rapporten över finansiell ställning en skuld till en leverantör och redovisar en skuld enligt det avtalet.
Ändrad användning av en tillgång
B62.En transaktion eller annan händelse kan ändra den kategori i rapporten över resultat i vilken ett företag klassificerar intäkter och kostnader från en tillgång, utan att tillgången tas bort från rapporten över finansiell ställning. I sådana fall ska ett företag klassificera intäkter och kostnader från transaktionen eller den andra händelsen i den kategori i vilken företaget klassificerade intäkter och kostnader från tillgången omedelbart före transaktionen eller händelsen. Exempelvis ska ett företag i kategorin för rörelsen klassificera alla intäkter eller kostnader som i rapporten över resultat redovisas vid en överföring av fastigheter från tillämpningsområdet för IAS 16 till förvaltningsfastigheter inom tillämpningsområdet för IAS 40.
Grupper av tillgångar och skulder
B63.I punkterna B60–B62 anges krav avseende intäkter och kostnader från en tillgång eller skuld vid dess borttagande från rapporten över finansiell ställning, klassificering och efterföljande värdering så länge den innehas för försäljning, eller vid dess ändrade användning. En transaktion eller annan händelse kan leda till dessa utfall för en grupp av tillgångar (eller en grupp av tillgångar och skulder) som genererat intäkter och kostnader som ett företag klassificerat i olika kategorier omedelbart före transaktionen eller den andra händelsen. Ett företag ska klassificera intäkter eller kostnader från en sådan transaktion eller annan händelse
i kategorin för investeringar, om alla tillgångar i gruppen utom inkomstskattefordringar genererade intäkter och kostnader som företaget klassificerade i kategorin för investeringar omedelbart före transaktionen eller den andra händelsen, och
i kategorin för rörelsen, i övriga fall.
B64.Ett företag klassificerar till exempel
i kategorin för rörelsen – vinster och förluster vid avyttring av ett företag som omfattas av koncernredovisningen, om dotterföretaget inkluderade tillgångar som genererade intäkter och kostnader som företaget klassificerade i kategorin för rörelsen omedelbart före avyttringen. Vinsterna och förlusterna omfattar den omklassificering av valutakursdifferenser från eget kapital till resultatet som krävs enligt punkt 48 i IAS 21,
i kategorin för rörelsen – en nedskrivning som härrör från klassificeringen av en avyttringsgrupp som att den innehas för försäljning av företaget med tillämpning av IFRS 5, om avyttringsgruppen inkluderade tillgångar som genererade intäkter och kostnader som företaget klassificerade i kategorin för rörelsen omedelbart före dess klassificering som att den innehas för försäljning,
i kategorin för investeringar – vinster och förluster vid avyttring av ett dotterföretag som omfattas av koncernredovisningen, om dotterföretagets enda tillgångar var förvaltningsfastigheter som det konsoliderade rapporterande företaget inte investerade i som en huvudsaklig affärsverksamhet samt därmed sammanhängande inkomstskattefordringar. Vinsterna och förlusterna omfattar den omklassificering av valutakursdifferenser från eget kapital till resultatet som krävs enligt punkt 48 i IAS 21.
Klassificering av valutakursdifferenser och vinster eller förluster på monetära nettotillgångar och -skulder
B65.Vid tillämpning av punkt 47 ska ett företag klassificera valutakursdifferenser som med tillämpning av IAS 21 tas med i rapporten över resultat i samma kategori som intäkter och kostnader från de poster som gav upphov till valutakursdifferenserna, såvida detta inte skulle medföra onödiga kostnader eller insatser (se punkt B68).
B66.Ett företag klassificerar exempelvis valutakursdifferenser för
en fordran som beskrivs i punkt B48 b och som är uttryckt i en utländsk valuta i samma kategori som intäkterna och kostnaderna från denna tillgång, dvs. i kategorin för rörelsen, och
ett skuldinstrument som är en skuld enligt beskrivningen i punkt B51 a uttryckt i en utländsk valuta i samma kategori som intäkter och kostnader från denna skuld, dvs. i kategorin för finansiering (såvida inte företaget som en huvudsaklig affärsverksamhet tillhandahåller finansiering till kunder och med tillämpning av punkt 65 klassificerar intäkter och kostnader från skulden i kategorin för rörelsen).
B67.Ett företag kan klassificera intäkter och kostnader från en transaktion som inte enbart involverar erhållande av finansiering i mer än en kategori. Exempelvis kan inköp av tjänster i en transaktion uttryckt i utländsk valuta som förhandlas fram med förlängd kredittid ge upphov till en kostnad för inköp av tjänster som klassificeras i kategorin för rörelsen (se punkt B55 a) och räntekostnader som klassificeras i kategorin för finansiering (se punkt B54 a). I sådana fall ska ett företag, om inte annat följer av punkt B68, göra en bedömning för att avgöra huruvida valutakursdifferensen avser det belopp som klassificeras i kategorin för finansiering, och klassificera differensen i den kategorin, eller om differensen avser det belopp som klassificeras i en annan kategori, och klassificera den i den kategorin. Ett företag ska inte fördela en valutakursdifferens som uppkommer för en skuld till följd av en transaktion som inte enbart involverar erhållande av finansiering mellan olika kategorier. När ett företag bedömer hur valutakursdifferenser ska klassificeras behöver det inte klassificera valutakursdifferenserna för alla sådana skulder i samma kategori. Ett företag ska dock klassificera valutakursdifferenser för liknande skulder i samma kategori.
B68.Om en tillämpning av kraven i punkterna B65 och B67 skulle medföra onödiga kostnader eller insatser ska ett företag i stället klassificera de berörda valutakursdifferenserna i kategorin för rörelsen. Ett företag ska bedöma om en klassificering av valutakursdifferenser i enlighet med punkterna B65 och B67 medför onödiga kostnader eller insatser för varje post som ger upphov till valutakursdifferenser. En specifik bedömning ska göras för de fakta och omständigheter som rör varje post. Om samma fakta och omständigheter rör ett antal poster kan ett företag tillämpa samma bedömning på var och en av posterna.
B69.Med tillämpning av punkt 28 i IAS 29 Finansiell rapportering i hyperinflationsländer kan ett företag presentera vinst eller förlust på monetära nettotillgångar och -skulder tillsammans med andra intäkts- och kostnadsposter som hänger samman med monetära nettotillgångar och -skulder, såsom ränteintäkter och räntekostnader samt valutakursdifferenser. Om företaget inte presenterar vinst eller förlust på monetära nettotillgångar och -skulder tillsammans med därmed sammanhängande intäkter och kostnader, ska det klassificera vinsten eller förlusten i kategorin för rörelsen.
Klassificering av vinster och förluster på derivat och identifierade säkringsinstrument
B70.Enligt punkt 47 ska ett företag klassificera intäkter och kostnader i kategorier i rapporten över resultat. Vid tillämpning av punkt 47 ska ett företag klassificera vinster och förluster medtagna i rapporten över resultat på ett finansiellt instrument som med tillämpning av IFRS 9 identifieras som ett säkringsinstrument i samma kategori som de intäkter och kostnader som påverkas av de risker som det finansiella instrumentet används för att hantera. Om detta skulle kräva uppblåsning av vinster och förluster till bruttobelopp ska företaget dock klassificera alla sådana vinster och förluster i kategorin för rörelsen (se punkterna B74–B75).
B71.Ett företag ska klassificera vinster och förluster på en oidentifierad del av ett identifierat säkringsinstrument i samma kategori som vinster och förluster på den identifierade delen. Ett företag ska klassificera ineffektiva delar av en vinst eller förlust i samma kategori som de effektiva delarna.
B72.Ett företag ska också tillämpa kraven i punkt B70 på vinster och förluster på ett derivat som med tillämpning av IFRS 9 inte identifieras som ett säkringsinstrument, men som används för att hantera identifierade risker. Om detta skulle kräva uppblåsning av vinster eller förluster till bruttobelopp (se punkterna B74–B75) eller medföra onödiga kostnader eller insatser, ska företaget dock i stället klassificera alla vinster och förluster på derivatet i kategorin för rörelsen.
B73.Ett företag ska klassificera vinster och förluster på ett derivat som inte används för att hantera identifierade risker
i kategorin för finansiering, om derivatet avser en transaktion som enbart involverar erhållande av finansiering (t.ex. en köpt köpoption som gör det möjligt för ett emitterande företag att byta ett fastställt belopp i en utländsk valuta mot ett fastställt antal av företagets egetkapitalinstrument), såvida inte ett företag som tillhandahåller finansiering till kunder som en huvudsaklig affärsverksamhet klassificerar vinsterna och förlusterna i kategorin för rörelsen med tillämpning av punkt B59, och
i kategorin för rörelsen, om villkoren i led a inte är uppfyllda.
B74.Punkterna B70 och B72 förbjuder uppblåsning till bruttobelopp av vinster och förluster på finansiella instrument som identifieras som säkringsinstrument och derivat som inte identifieras som säkringsinstrument. En uppblåsning av vinster och förluster till bruttobelopp kan uppstå i situationer där
ett företag använder sådana finansiella instrument för att hantera riskerna i en grupp av poster med riskpositioner som motverkar varandra (se punkt 6.6.1 i IFRS 9 för kriterierna för att en grupp av poster ska vara möjliga för säkringsredovisning), och
hanterade risker påverkar radposter i mer än en kategori i rapporten över resultat.
B75.Exempelvis kan ett företag använda ett derivat för att hantera nettovalutarisken hos både intäkter (klassificerade i kategorin för rörelsen) och räntekostnader (klassificerade i kategorin för finansiering). I sådana fall uppvägs valutakursdifferenser hos intäkter av valutakursdifferenser hos räntekostnader och vinster eller förluster på derivatet. Företaget klassificerar dock valutakursdifferenser hos intäkter i en annan kategori än valutakursdifferenser hos räntekostnader. För att presentera vinsten eller förlusten på derivatet i varje kategori skulle ett företag behöva presentera en större vinst eller förlust i varje kategori än vad som skett på derivatet. Med tillämpning av kraven i punkterna B70–B73 ska ett företag inte blåsa upp vinster eller förluster på detta sätt och i stället klassificera eventuell vinst eller förlust på derivatet i kategorin för rörelsen.
B76.Kraven enligt punkterna B70–B75 specificerar endast hur intäkter och kostnader ska klassificeras i olika kategorier i rapporten över resultat. De föreskriver inte i vilken eller vilka radposter sådana intäkter och kostnader ska tas med, och de åsidosätter inte heller kraven i andra IFRS-redovisningsstandarder.
Poster som ska presenteras i rapporten över resultat eller om vilka upplysningar ska lämnas i noterna
B77.Det kan krävas att ett företag ska presentera en radpost som förtecknas i punkt 75, eller som anges i en annan IFRS-redovisningsstandard, i mer än en av de kategorier som förtecknas i punkt 47. Exempelvis kan ett företag som inte investerar i tillgångar eller tillhandahåller finansiering till kunder som en huvudsaklig affärsverksamhet åläggas att presentera radposten nedskrivningar enligt punkt 75 b ii fastställda i enlighet med avsnitt 5.5 i IFRS 9 i
kategorin för rörelsen, om radposten avser fordringar för varor och tjänster enligt beskrivningen i punkt B48 b, och
kategorin för investeringar, om radposten avser finansiella tillgångar som genererar en avkastning enskilt och till stor del oberoende av företagets andra resurser enligt beskrivningen i punkt B46.
B78.Enligt punkterna 24 och 41 c ska ett företag presentera ytterligare radposter i rapporten över resultat om detta är nödvändigt för att tillhandahålla en användbar strukturerad sammanfattning av företagets intäkter och kostnader. För detta fastställande gör ett företag en bedömning (inbegripet huruvida de radposter som förtecknas i punkt 75 måste delas upp). Enligt punkterna 20 och 41 d ska ett företag dela upp poster för att ge väsentlig information i noterna. Även för detta fastställande gör ett företag en bedömning. Enligt punkt 41 ska företaget utgå från en bedömning av huruvida posterna har gemensamma egenskaper (liknande egenskaper) eller egenskaper som inte är gemensamma (olika egenskaper). Sådana egenskaper innefattar
karaktär (se punkt 80),
funktion (roll) inom företagets affärsverksamheter (se punkt 81),
varaktighet (inbegripet frekvensen för intäkts- eller kostnadsposter eller om de är återkommande eller icke-återkommande),
värderingsgrund,
osäkerhet i värderingen eller osäkerhet i utfallet (eller andra risker förknippade med en post),
storlek,
geografiskt läge eller regelverk,
skatteeffekter (t.ex. om olika skattesatser tillämpas på intäkts- eller kostnadsposter), och
huruvida intäkter eller kostnader uppkommer vid det första redovisningstillfället för en transaktion eller händelse eller vid en efterföljande ändring i en uppskattning och bedömning av transaktionen eller händelsen.
B79.Intäkter och kostnader som kan ha tillräckligt olika egenskaper för att en presentation i rapporten över resultat krävs för att tillhandahålla en användbar strukturerad sammanfattning eller upplysningar i noterna krävs för att ge väsentlig information innefattar
nedskrivningar av varulager samt återföringar av sådana nedskrivningar,
nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar samt återföringar av sådana nedskrivningar,
intäkter och kostnader från omstruktureringar av ett företags aktiviteter och återföring av avsättningar för omstrukturering,
intäkter och kostnader från avyttringar eller utrangeringar av materiella anläggningstillgångar,
intäkter och kostnader från avyttringar av innehav,
intäkter och kostnader från uppgörelser vid rättstvister,
återföringar av avsättningar, och
icke-återkommande intäkter och kostnader som inte ingår i leden a–g.
Presentation av och upplysningar om kostnader klassificerade i kategorin för rörelsen
Användning av egenskaper som rör slag och funktion
B80.Vid fastställandet av hur egenskaperna slag och funktion ska användas för att tillhandahålla den mest användbara strukturerade sammanfattningen enligt punkt 78 ska ett företag beakta följande:
Vilka radposter som ger den mest användbara informationen om de viktigaste komponenterna eller drivkrafterna bakom företagets lönsamhet. För ett detaljhandelsföretag kan exempelvis en viktig komponent eller drivkraft bakom lönsamheten vara kostnader för sålda varor. En presentation av en radpost för kostnader för sålda varor kan ge relevant information om huruvida intäkterna från försäljningen av varor täcker vad som för detaljhandlare huvudsakligen utgör direkta kostnader och med vilken marginal. Kostnaderna för sålda varor ger dock sannolikt inte relevant information om de viktiga komponenterna eller drivkrafterna bakom lönsamheten om kopplingen mellan intäkter och kostnader är mindre direkt. För vissa tjänsteföretag kan exempelvis information om rörelsekostnader klassificerade efter kostnadsslag, såsom ersättningar till anställda, vara mer relevant för användare av finansiella rapporter, eftersom dessa kostnader är de viktigaste drivkrafterna bakom lönsamheten.
Vilka radposter som bäst representerar hur verksamheten sköts och hur företagsledningen rapporterar internt. Exempelvis kan ett tillverkningsföretag som sköts på grundval av huvudfunktioner klassificera kostnader efter funktion för interna rapporteringsändamål. Däremot kan ett företag som har en enda dominerande funktion, såsom att tillhandahålla finansiering till kunder, fastställa att radposter som omfattar kostnader klassificerade efter kostnadsslag ger den mest användbara informationen för interna rapporteringsändamål.
Vad som är praxis inom branschen. Om kostnader klassificeras på samma sätt av företag i en bransch kan användare av finansiella rapporter lättare jämföra kostnader mellan företag i samma bransch.
Huruvida en fördelning av vissa kostnader på funktioner skulle vara godtycklig genom att de radposter som presenteras inte troget återger funktionerna. I sådana fall ska ett företag klassificera dessa kostnader efter kostnadsslag.
B81.I vissa fall skulle ett företag som beaktar faktorerna i punkt B80 kunna fastställa att klassificering och presentation av vissa kostnader efter kostnadsslag och andra kostnader efter funktion tillhandahåller den mest användbara strukturerade sammanfattningen. Exempelvis
kan faktorerna i punkt B80 a–b tyda på att klassificering och presentation av kostnader efter funktion tillhandahåller den mest användbara strukturerade sammanfattningen, utom för vissa kostnader där en fördelning på funktioner skulle vara godtycklig (se punkt B80 d), och
kan ett företag som har två olika typer av huvudsakliga affärsverksamheter klassificera och presentera vissa kostnader efter funktion och andra kostnader efter kostnadsslag i syfte att tillhandahålla information om de viktigaste drivkrafterna bakom dess lönsamhet.
B82.Om ett företag i rapporten över resultat klassificerar och presenterar vissa kostnader efter kostnadsslag och andra kostnader efter funktion ska det beteckna de resulterande radposterna på ett sätt som tydligt identifierar vilka kostnader som ingår i varje radpost. Om ett företag exempelvis inkluderar vissa ersättningar till anställda i en radpost efter funktion och andra ersättningar till anställda i en radpost efter kostnadsslag, ska beteckningen av radposten efter kostnadsslag tydligt visa att posten inte täcker alla ersättningar till anställda (t.ex. ”andra ersättningar till anställda än de som ingår i kostnader för sålda varor”).
B83.Med tillämpning av punkt 30 ska ett företag klassificera och presentera kostnader konsekvent från en rapportperiod till nästa, såvida inte punkt 30 a eller b är tillämplig. Om ett företag exempelvis presenterar nedskrivning av goodwill som en radpost efter kostnadsslag under en rapportperiod, ska det också presentera eventuella liknande nedskrivningar av goodwill som en radpost efter kostnadsslag under efterföljande rapportperioder, såvida inte punkt 30 a eller b är tillämplig. Om det inte anges någon liknande nedskrivning av goodwill under en efterföljande period innebär det faktum att det finns en kostnad på noll under den efterföljande perioden inte någon förändring i klassificering och presentation.
B84.Ett företag ska antingen presentera kostnader efter kostnadsslag eller, med tillämpning av punkt 83, lämna upplysningar om vissa kostnader efter kostnadsslag. De belopp som presenteras eller om vilka upplysningar lämnas behöver inte vara de belopp som redovisas som kostnad för perioden. De kan innefatta belopp som redovisas som en del av en tillgångs redovisade värde. Om ett företag
presenterar belopp som inte är de belopp som redovisas som en kostnad för perioden, ska det också presentera en ytterligare radpost för förändringen av de berörda tillgångarnas redovisade värde. Med tillämpning av punkt 39 i IAS 2 kan ett företag exempelvis presentera en radpost för förändring av lager av färdiga varor och produkter i arbete,
med tillämpning av punkt 83 b lämnar upplysningar om belopp som inte är de belopp som redovisas som kostnad för perioden, ska företaget ge en kvalitativ förklaring till detta och identifiera de berörda tillgångarna.
Aggregering av rörelsekostnader
B85.Vid tillämpning av punkt 78 ska ett företag överväga vilken aggregeringsnivå för rörelsekostnader som tillhandahåller den mest användbara strukturerade sammanfattningen. Ett företag kan till exempel ha olika administrativa verksamheter (t.ex. personal, informationsteknik, juridik och redovisning). För att tillhandahålla en användbar strukturerad sammanfattning kan företaget aggregera rörelsekostnader för dessa verksamheter baserat på deras gemensamma egenskaper – samtliga innebär kostnader för resurser som förbrukas i en administrativ verksamhet. Företaget kan således presentera dem i en radpost som betecknas ”administrativa kostnader”. Företaget kan också ha kostnader för resurser som förbrukas i försäljningsverksamheten. Dessa kostnader har andra egenskaper än de administrativa kostnaderna – försäljningskostnader uppkommer för resurser som förbrukas i försäljningsverksamheten och administrativa kostnader uppkommer för resurser som förbrukas i administrativ verksamhet. Dessa egenskaper är tillräckligt olika för att en uppdelning – separata radposter för försäljningskostnader och administrativa kostnader – kan vara nödvändig för att tillhandahålla en användbar strukturerad sammanfattning av företagets kostnader.
Rapport över totalresultat
Övrigt totalresultat
B86.I vissa IFRS-redovisningsstandarder anges omständigheter när ett företag tar med vissa poster utanför rapporten över resultat i den aktuella rapportperioden. IAS 8 anger två sådana omständigheter: rättelsen av fel och effekten av byten av redovisningsprinciper. Andra IFRS-redovisningsstandarder kräver eller tillåter att ett företag från resultatet undantar komponenter i övrigt totalresultat som motsvarar definitionen av intäkter eller kostnader enligt Konceptuellt ramverk för finansiell rapportering (se punkt B87).
B87.I bilaga A definieras ”övrigt totalresultat”. Komponenterna i övrigt totalresultat innefattar
förändringar i omvärderingsreserv (se IAS 16 och IAS 38),
omvärderingar av förmånsbestämda planer (se IAS 19),
vinster och förluster från en omräkning av de finansiella rapporterna för en utlandsverksamhet (se IAS 21),
vinster och förluster från investeringar i egetkapitalinstrument som identifieras som värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat i enlighet med punkt 5.7.5 i IFRS 9,
vinster och förluster på finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat i enlighet med punkt 4.1.2A i IFRS 9,
den effektiva delen av vinster och förluster på säkringsinstrument i en kassaflödessäkring och vinster och förluster på säkringsinstrument som säkrar investeringar i egetkapitalinstrument som identifieras som värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat i enlighet med punkt 5.7.5 i IFRS 9 (se kapitel 6 i IFRS 9),
för vissa skulder som identifieras som värderade till verkligt värde via resultatet, storleken på den förändring i verkligt värde som härrör från förändringar i skuldens kreditrisk (se punkt 5.7.7 i IFRS 9),
förändringar i en options tidsvärde vid uppdelning av realvärdet och tidsvärdet i ett optionsavtal och identifiering av endast förändringar i optionens realvärde som säkringsinstrument (se kapitel 6 i IFRS 9),
förändringar i värdet på terminsdelar i terminskontrakt vid uppdelning av terminsdelen och avistadelen i ett terminskontrakt och identifiering av endast förändringar i avistadelen som säkringsinstrument, och förändringar i värdet för valutabasisspreaden för ett finansiellt instrument när den undantas från identifieringen av det finansiella instrumentet som säkringsinstrument (se kapitel 6 i IFRS 9),
finansiella intäkter eller kostnader från försäkringsavtal utfärdade inom tillämpningsområdet för IFRS 17 som undantas från resultatet när de totala finansiella intäkterna eller kostnaderna från försäkringsavtal delas upp för att i resultatet inkludera ett belopp som fastställs genom en systematisk fördelning i enlighet med punkt 88 b i IFRS 17, eller ett belopp som eliminerar bristande överensstämmelse i redovisningen med de finansiella intäkter eller kostnader som härrör från de underliggande posterna, i enlighet med punkt 89 b i IFRS 17, och
finansiella intäkter eller kostnader från innehavda återförsäkringsavtal vilka undantas från resultatet när de totala finansiella intäkterna eller kostnaderna från återförsäkring delas upp för att i resultatet inkludera ett belopp som fastställs genom en systematisk fördelning i enlighet med punkt 88 b i IFRS 17.
B88.Omklassificeringsjusteringar uppkommer exempelvis vid avyttring av en utlandsverksamhet (se IAS 21) och när vissa säkrade prognostiserade kassaflöden påverkar resultatet (se punkt 6.5.11 d i IFRS 9 avseende kassaflödessäkringar).
B89.Enligt punkt 90 ska ett företag presentera i rapporten över totalresultat eller lämna upplysningar i noterna om omklassificeringsjusteringar avseende komponenter i övrigt totalresultat. Omklassificeringsjusteringar uppkommer inte vid förändringar i omvärderingsreserv som redovisas i enlighet med IAS 16 eller IAS 38 eller vid omvärderingar av förmånsbestämda planer som redovisas i enlighet med IAS 19. Ett företag redovisar dessa komponenter i övrigt totalresultat och omklassificerar inte dem till resultatet under efterföljande rapportperioder. Ett företag får överföra förändringar i omvärderingsreserv till balanserade vinstmedel under efterföljande perioder när tillgången används eller när den tas bort från rapporten över finansiell ställning (se IAS 16 och IAS 38). I enlighet med IFRS 9 uppkommer inte omklassificeringsjusteringar om en kassaflödessäkring eller redovisningen av en options tidsvärde (eller terminsdelen av ett terminskontrakt eller valutabasisspreaden för ett finansiellt instrument) leder till belopp som ett företag tar bort från kassaflödessäkringsreserven respektive en separat komponent i eget kapital, och tar med dem direkt i det första anskaffningsvärdet eller annat redovisat värde för en tillgång eller skuld. Ett företag överför dessa belopp direkt till tillgångar eller skulder.
Rapport över finansiell ställning
Klassificering av tillgångar och skulder som omsättningstillgångar eller anläggningstillgångar eller kortfristiga skulder eller långfristiga skulder
B90.När ett företag vid tillämpning av punkt 96 tillhandahåller varor och tjänster inom en tydligt identifierbar verksamhetscykel ger en separat klassificering i rapporten över finansiell ställning av tillgångarna i omsättningstillgångar och anläggningstillgångar, och av skulderna i kortfristiga och långfristiga skulder, användbar information genom att de nettotillgångar som kontinuerligt omsätts som rörelsekapital särskiljs från dem som används långsiktigt i företaget. En sådan separat klassificering åskådliggör också vilka tillgångar som ett företag väntar sig att realisera under den aktuella verksamhetscykeln och vilka skulder som förfaller till betalning under samma period.
B91.För vissa företag, såsom finansiella institut, tillhandahåller en presentation av tillgångar och skulder i stigande eller fallande likviditetsordning en mer användbar strukturerad sammanfattning än en uppdelning i omsättnings- och anläggningstillgångar och i kort- och långfristiga skulder, eftersom företaget inte tillhandahåller varor eller tjänster inom en tydligt identifierbar verksamhetscykel.
B92.Vid tillämpning av punkt 96 får ett företag presentera vissa av sina tillgångar och skulder genom att klassificera dem som omsättnings- eller anläggningstillgångar och kort- eller långfristiga skulder och presentera andra tillgångar och skulder i likviditetsordning, när detta tillhandahåller en mer användbar strukturerad sammanfattning. Behovet av en blandad presentation kan uppstå när ett företag bedriver olikartade verksamheter.
B93.Information om förväntade datum för realisation av tillgångar och skulder är användbar vid bedömning av ett företags likviditet och solvens. Enligt IFRS 7 krävs upplysningar om en löptidsanalys för finansiella tillgångar och finansiella skulder. Finansiella tillgångar innefattar kundfordringar och andra fordringar och finansiella skulder innefattar leverantörsskulder och andra skulder. Information om den förväntade tidpunkten för återvinning av icke-monetära tillgångar, såsom varulager, och den förväntade tidpunkten för reglering av skulder, såsom avsättningar, är också användbar, oavsett om tillgångar klassificeras som omsättningstillgångar eller anläggningstillgångar och skulder klassificeras som kort- eller långfristiga skulder. Exempelvis lämnar ett företag i noterna upplysningar om de varulagerbelopp som det väntar sig att återvinna mer än tolv månader efter rapportperioden.
Omsättningstillgångar
B94.Enligt punkt 100 ska ett företag som anläggningstillgångar klassificera alla tillgångar som inte klassificeras som omsättningstillgångar. I denna standard används begreppet ”anläggningstillgångar” som beteckning för materiella, immateriella och finansiella tillgångar av långfristig karaktär. Standarden förbjuder inte användning av alternativa beteckningar så länge innebörden är tydlig.
B95.Ett företags verksamhetscykel är den tid som förflyter från det att företaget förvärvar tillgångar för bearbetning till dess att företaget realiserar dem i utbyte mot likvida medel. När ett företags normala verksamhetscykel inte är tydligt identifierbar antas den uppgå till tolv månader. Omsättningstillgångar innefattar tillgångar (såsom varulager och kundfordringar) som säljs, förbrukas eller realiseras inom ramen för den normala verksamhetscykeln, även när de inte förväntas bli realiserade inom tolv månader efter rapportperioden. Omsättningstillgångar innefattar också tillgångar som främst innehas för handelsändamål (till exempel vissa finansiella tillgångar som motsvarar definitionen av att innehas för handel enligt IFRS 9) och den kortfristiga delen av långfristiga finansiella tillgångar.
Kortfristiga skulder
Normal verksamhetscykel (se punkt 101 a)
B96.Vissa kortfristiga skulder, såsom leverantörsskulder och vissa upplupna personalkostnader och andra rörelsekostnader, ingår i det rörelsekapital som ett företag använder i sin normala verksamhetscykel. Ett företag klassificerar sådana poster som kortfristiga skulder, även om de förfaller till betalning mer än tolv månader efter rapportperioden. Samma normala verksamhetscykel används vid klassificeringen av företagets tillgångar och skulder. När företagets normala verksamhetscykel inte är tydligt identifierbar antas den uppgå till tolv månader.
Innehas främst för handelsändamål (se punkt 101 b) eller ska regleras inom tolv månader (se punkt 101 c)
B97.Andra kortfristiga skulder regleras inte inom ramen för den normala verksamhetscykeln, utan förfaller till betalning inom tolv månader efter rapportperioden eller innehas främst för handelsändamål. Exempel är vissa finansiella skulder som motsvarar definitionen av att innehas för handel enligt IFRS 9, checkräkningskrediter och den kortfristiga delen av långfristiga finansiella skulder, obetalda utdelningar, inkomstskatter och andra icke rörelserelaterade skulder. Finansiella skulder som utgör långfristig finansiering (dvs. ingår inte i det rörelsekapital som används i företagets normala verksamhetscykel) och som inte förfaller till betalning inom tolv månader efter rapportperioden är långfristiga skulder, med förbehåll för vad som sägs i punkterna B99–B103.
B98.Ett företag klassificerar sina finansiella skulder som kortfristiga skulder när de förfaller till betalning inom tolv månader efter rapportperioden, även om
den ursprungliga löptiden översteg tolv månader, och
en överenskommelse om långfristig refinansiering eller om en långfristigt ändrad amorteringsplan träffas efter rapportperioden och innan de finansiella rapporterna godkänns för utfärdande.
Rättighet att senarelägga reglering i minst tolv månader (punkt 101 d)
B99.Ett företags rättighet att senarelägga reglering av en skuld i minst tolv månader efter rapportperioden måste ha ekonomisk innebörd och, såsom framgår av punkterna B100–B103, föreligga vid utgången av rapportperioden.
B100.Ett företags rättighet att senarelägga reglering av en skuld som följer av ett låneavtal i minst tolv månader efter rapportperioden kan villkoras av att företaget uppfyller vissa villkor som anges i det låneavtalet (nedan kallade avtalsvillkor). Vid tillämpning av punkt 101 d ska sådana avtalsvillkor
avgöra om denna rättighet föreligger vid utgången av rapportperioden, såsom beskrivs i punkterna B102–B103, om ett företag är skyldigt att uppfylla avtalsvillkoret vid eller före rapportperiodens utgång; ett sådant avtalsvillkor avgör om rättigheten föreligger vid utgången av rapportperioden även om uppfyllandet av det bedöms först efter rapportperioden (till exempel ett avtalsvillkor baserat på företagets finansiella ställning vid rapportperiodens utgång där uppfyllandet bedöms först efter rapportperiodens utgång),
inte avgöra om denna rättighet föreligger vid utgången av rapportperioden om ett företag är skyldigt att uppfylla avtalsvillkoret först efter rapportperioden (till exempel ett avtalsvillkor baserat på företagets finansiella ställning sex månader efter rapportperiodens utgång).
B101.Om ett företag vid utgången av rapportperioden har rättighet att förlänga en förpliktelse i minst tolv månader efter rapportperioden enligt en befintlig kreditlimit, klassificerar det förpliktelsen som långfristig även om den i annat fall skulle förfalla inom en kortare tidsperiod. Om företaget inte har någon sådan rättighet beaktar det inte möjligheten att refinansiera förpliktelsen och klassificerar den som kortfristig.
B102.Om ett företag bryter mot ett avtalsvillkor i ett långfristigt låneavtal vid eller före rapportperiodens utgång med effekten att skulden blir betalbar vid anfordran klassificerar det skulden som kortfristig även om långivaren, efter rapportperioden och innan de finansiella rapporterna godkänns för utfärdande, går med på att inte kräva betalning till följd av avtalsbrottet. Företaget klassificerar skulden som kortfristig eftersom det, vid rapportperiodens utgång, inte har rättighet att senarelägga skuldens reglering i minst tolv månader efter detta datum.
B103.Ett företag klassificerar emellertid skulden som långfristig om långivaren vid rapportperiodens utgång gått med på att bevilja anstånd i minst tolv månader efter rapportperioden, under vilket företaget kan korrigera avtalsbrottet och under vilket långivaren inte kan begära omedelbar återbetalning.
B104.Klassificeringen av en skuld påverkas inte av sannolikheten för att företaget kommer att utnyttja sin rättighet att senarelägga skuldens reglering i minst tolv månader efter rapportperioden. Om en skuld uppfyller kriterierna i punkterna 101–102 för att klassificeras som långfristig, ska den klassificeras som långfristig även om företagsledningen avser att eller väntar sig att företaget ska reglera skulden inom tolv månader efter rapportperioden, och även om företaget reglerar skulden mellan rapportperiodens utgång och den dag då de finansiella rapporterna godkänns för utfärdande. Under båda dessa omständigheter kan dock företaget behöva lämna upplysningar om tidpunkten för regleringen, för att göra det möjligt för användare av finansiella rapporter att förstå vilken inverkan skulden har på företagets finansiella ställning (se punkterna 6C c i IAS 8 och B105 d).
B105.Om följande händelser inträffar mellan rapportperiodens utgång och den dag då de finansiella rapporterna godkänns för utfärdande, lämnas upplysningar om dessa händelser som händelser efter rapportperiodens slut som inte beaktas i enlighet med IAS 10 Händelser efter rapportperioden:
Långfristig refinansiering av en skuld som är klassificerad som kortfristig (se punkt B98).
Korrigering av ett brott mot ett långfristigt låneavtal som klassificeras som kortfristigt (se punkt B102).
Långivaren beviljar ett anstånd för att korrigera ett brott mot ett långfristigt låneavtal som klassificeras som kortfristigt (se punkt B103).
Reglering av en skuld som klassificeras som långfristig (se punkt B104).
B106.Vid tillämpning av punkterna 101–102 och B96–B103 kan ett företag klassificera skulder som följer av låneavtal som långfristiga när företagets rättighet att senarelägga reglering av dessa skulder är villkorad av att företaget uppfyller avtalsvillkor inom tolv månader efter rapportperioden (se punkt B100 b). I sådana situationer ska företaget lämna upplysningar i noterna som gör det möjligt för användare av finansiella rapporter att förstå risken för att skulderna kan bli återbetalningsbara inom tolv månader efter rapportperioden, inbegripet
information om avtalsvillkoren (inbegripet typ av avtalsvillkor och när företaget är skyldigt att uppfylla dem) och det redovisade värdet av relaterade skulder,
fakta och omständigheter som tyder på att företaget kan ha svårt att uppfylla avtalsvillkoren, till exempel att företaget under eller efter rapportperioden har vidtagit åtgärder för att undvika eller mildra ett potentiellt avtalsbrott. Sådana fakta och omständigheter skulle också kunna inbegripa situationen att företaget inte skulle ha uppfyllt avtalsvillkoren om bedömningen av uppfyllandet skulle göras på grundval av företagets omständigheter vid utgången av rapportperioden.
Reglering (punkterna 101 a, c och d)
B107.Vid klassificering av en skuld som kortfristig eller långfristig avses med reglering en överföring till motparten som leder till att skulden utsläcks. Överföringen kan utgöras av
kontanter eller andra ekonomiska resurser, till exempel varor eller tjänster, eller
företagets egna egetkapitalinstrument, såvida inte punkt B108 är tillämplig.
B108.Villkor för en skuld som, om motparten så väljer, skulle kunna leda till att skulden regleras genom överföring av företagets egna egetkapitalinstrument påverkar inte dess klassificering som kortfristig eller långfristig om företaget med tillämpning av IAS 32 klassificerar optionen som ett egetkapitalinstrument och redovisar det separat från skulden som en egetkapitaldel i ett sammansatt finansiellt instrument.
Poster som ska presenteras i rapporten över finansiell ställning eller om vilka upplysningar ska lämnas i noterna
B109.Enligt punkterna 24 och 41 c ska ett företag presentera ytterligare radposter i rapporten över finansiell ställning om detta är nödvändigt för att tillhandahålla en användbar strukturerad sammanfattning av företagets tillgångar, skulder och egna kapital. För detta fastställande gör ett företag en bedömning (inbegripet huruvida de radposter som förtecknas i punkt 103 måste delas upp). Enligt punkt 41 ska företaget utgå från en bedömning av huruvida posterna har gemensamma egenskaper (liknande egenskaper) eller egenskaper som inte är gemensamma (olika egenskaper). Vid fastställandet av ytterligare radposter för tillgångar och skulder utgår ett företag från en bedömning av tillgångarnas eller skuldernas karaktär eller funktion. De egenskaper som förtecknas i punkt B110 c–k kan hjälpa ett företag att identifiera tillgångars och skulders karaktär eller funktion.
B110.Enligt punkterna 20 och 41 d ska ett företag dela upp poster för att ge väsentlig information i noterna. För detta ändamål utgår företaget från en bedömning av huruvida posterna har gemensamma egenskaper (liknande egenskaper) eller egenskaper som inte är gemensamma (olika egenskaper). Sådana egenskaper innefattar
karaktär,
funktion (roll) inom företagets affärsverksamheter,
varaktighet och tidpunkt för återvinning eller reglering (inklusive huruvida en tillgång eller skuld klassificeras som kortfristig eller långfristig eller om dess återvinning eller reglering ingår i företagets verksamhetscykel),
likviditet,
värderingsgrund,
osäkerhet i värderingen eller osäkerhet i utfallet (eller andra risker förknippade med en post),
storlek,
geografiskt läge eller regelverk,
typ, till exempel typ av vara, tjänst eller kund,
skatteeffekter, till exempel om tillgångar eller skulder har olika skattemässiga värden, och
begränsningar av användningen av en tillgång eller av möjligheten att överföra en skuld.
B111.Tillgångar, skulder och poster i eget kapital som kan ha tillräckligt olika egenskaper för att en presentation i rapporten över finansiell ställning krävs i syfte att tillhandahålla en användbar strukturerad sammanfattning eller för att upplysningar i noterna krävs i syfte att ge väsentlig information innefattar
materiella anläggningstillgångar uppdelade i olika slag i enlighet med IAS 16,
fordringar uppdelade i kundfordringar, fordringar på närstående parter, förskottsbetalningar och andra belopp,
varulager uppdelade, med tillämpning av IAS 2, i poster som handelsvaror, nödvändiga produktionsvaror, material, produkter i arbete och färdiga varor,
leverantörsskulder uppdelade, med tillämpning av IAS 7, för att separat ange beloppen för de skulder som ingår i leverantörsfinansieringsavtal,
avsättningar uppdelade efter karaktär, såsom avsättningar för ersättningar till anställda, nedläggningsskulder eller andra poster, och
eget kapital och reserver uppdelade i olika slag, såsom inbetalt kapital, överkurs och reserver.
Noter
Struktur
B112.Enligt punkt 114 ska ett företag, så långt det är praktiskt genomförbart, presentera noterna på ett systematiskt sätt. Exempel på systematisk ordning eller gruppering av noterna innefattar att
ge större vikt åt de verksamhetsområden som ett företag anser vara viktigast för en förståelse av företagets finansiella resultat och finansiella ställning, såsom att gruppera ihop information om vissa affärsverksamheter,
gruppera ihop information om poster som värderas på liknande sätt, såsom tillgångar värderade till verkligt värde, eller
följa radposternas ordningsföljd i rapporten eller rapporterna över finansiellt resultat och rapporten över finansiell ställning, till exempel
ett uttalande om att IFRS-redovisningsstandarder följts (se punkt 6B i IAS 8),
väsentlig information om redovisningsprinciper (se punkt 27A i IAS 8),
styrkande information för poster som presenteras i rapporten över finansiell ställning, rapporten eller rapporterna över finansiellt resultat, rapporten över förändringar i eget kapital och rapporten över kassaflöden, i den ordning i vilken varje rapport tillhandahålls och varje radpost presenteras, och
övriga upplysningar, inbegripet
eventualförpliktelser (se IAS 37) och oredovisade avtalsenliga åtaganden, och
icke-finansiella upplysningar, exempelvis ett företags mål och riktlinjer för hanteringen av finansiella risker (se IFRS 7).
Resultatmått som definieras av företagsledningen
Identifiering av resultatmått som definieras av företagsledningen
B113.I punkt 117 definieras resultatmått som definieras av företagsledningen. Ett företag kanske inte har några resultatmått som definieras av företagsledningen eller så har det ett eller flera sådana resultatmått. Exempelvis har ett företag som offentligt kommunicerar sitt finansiella resultat till användare av finansiella rapporter genom att endast ange totalsummor och delsummor som ska presenteras eller om vilka upplysningar ska lämnas enligt IFRS-redovisningsstandarder inte ett resultatmått som definieras av företagsledningen.
B114.För att motsvara definitionen av ett resultatmått som definieras av företagsledningen ska måttet informera användare av finansiella rapporter om företagsledningens syn på en aspekt av företagets finansiella resultat som helhet. Om exempelvis en delsumma av intäkter och kostnader som avser ett rapporterbart segment om vilket upplysningar lämnas i enlighet med IFRS 8 inte ger information om en aspekt av företagets finansiella resultat som helhet, kan denna delsumma inte motsvara definitionen av ett resultatmått som definieras av företagsledningen.
B115.Ibland kan dock en delsumma av intäkter och kostnader som avser ett rapporterbart segment ge information om en aspekt av företagets finansiella resultat som helhet. Om exempelvis ett rapporterbart segment innehåller en enda huvudsaklig affärsverksamhet för företaget och en delsumma av intäkter och kostnader som avser det segmentet presenteras i rapporten över resultat, skulle detta tyda på att delsumman ger information om en aspekt av företagets finansiella resultat som helhet. I sådana fall skulle en delsumma av intäkter och kostnader som avser det rapporterbara segmentet motsvara definitionen av ett resultatmått som definieras av företagsledningen, om den motsvarar övriga delar av definitionen av ett sådant resultatmått.
Delsummor av intäkter och kostnader
B116.Ett resultatmått som definieras av företagsledningen är en delsumma av intäkter och kostnader. Exempel på mått som inte är resultatmått som definieras av företagsledningen, eftersom de inte utgör delsummor av intäkter och kostnader, är
delsummor av endast intäkter eller endast kostnader (exempelvis ett separat mått på justerade intäkter som inte är en del av en delsumma som även omfattar kostnader),
tillgångar, skulder, eget kapital eller kombinationer av dessa delar,
finansiella nyckeltal (t.ex. avkastning på tillgångar) (se punkt B117),
mått på likviditet eller kassaflöden (t.ex. fritt kassaflöde), eller
icke-finansiella resultatmått.
B117.Ett finansiellt nyckeltal är inte ett resultatmått som definieras av företagsledningen eftersom det inte utgör en delsumma av intäkter och kostnader. En delsumma som är täljaren eller nämnaren i ett finansiellt nyckeltal är dock ett resultatmått som definieras av företagsledningen om delsumman skulle motsvara definitionen av ett sådant resultatmått om den inte ingick i en kvot. Följaktligen ska ett företag tillämpa upplysningskraven enligt punkterna 121–125 på en sådan täljare eller nämnare.
B118.En delsumma av intäkter och kostnader som motsvarar definitionen av ett resultatmått som definieras av företagsledningen enligt punkt 117 är ett resultatmått som definieras av företagsledningen oavsett om den presenteras i rapporten över resultat eller inte.
Offentlig kommunikation
B119.En delsumma motsvarar definitionen av ett resultatmått som definieras av företagsledningen endast om ett företag använder den i offentlig kommunikation utanför sina finansiella rapporter. I den offentliga kommunikationen ingår företagsledningens kommentarer, pressmeddelanden och investerarpresentationer. För definitionen av resultatmått som definieras av företagsledningen innefattar offentlig kommunikation inte muntlig kommunikation, skriftliga utskrifter av muntlig kommunikation och inlägg på sociala medier.
B120.Resultatmått som definieras av företagsledningen avser samma rapportperiod som de finansiella rapporterna. Närmare bestämt kan en delsumma
som avser finansiella rapporter för delår men inte finansiella rapporter för helår bara utgöra ett resultatmått som definieras av företagsledningen i de finansiella rapporterna för delår, och
som avser finansiella rapporter för helår men inte finansiella rapporter för delår bara utgöra ett resultatmått som definieras av företagsledningen i de finansiella rapporterna för helår.
B121.Vid identifieringen av resultatmått som definieras av företagsledningen för en rapportperiod ska ett företag endast beakta offentlig kommunikation avseende rapportperioden, såvida företaget inte som en del av sin finansiella rapporteringsprocess rutinmässigt utfärdar sådan offentlig kommunikation efter datumet för utfärdande av sina finansiella rapporter. Om så är fallet ska ett företag beakta offentlig kommunikation avseende den tidigare rapportperioden vid identifieringen av resultatmått som definieras av företagsledningen för den aktuella rapportperioden.
B122.Ett mått som används i offentlig kommunikation avseende den tidigare rapportperioden behöver dock inte identifieras som ett resultatmått som definieras av företagsledningen för den aktuella rapportperioden om det finns belägg för att det inte kommer att ingå i den offentliga kommunikation som ska utfärdas för den aktuella rapportperioden. Om ett sådant mått har angetts som ett resultatmått som definieras av företagsledningen för den tidigare rapportperioden och inte identifieras som ett sådant för den aktuella rapportperioden, utgör detta en ändring av eller ett upphörande med ett resultatmått som definieras av företagsledningen och en sådan ändring eller ett sådant upphörande omfattas av upplysningskraven enligt punkt 124.
Delsummor som liknar bruttoresultatet
B123.I enlighet med punkt 118 a utgör delsummor som liknar bruttoresultatet inte resultatmått som definieras av företagsledningen. En delsumma liknar bruttoresultatet när den anger skillnaden mellan en typ av intäkter och direkt relaterade kostnader som uppkommer för att generera dessa intäkter. Exempel på detta är
nettoränteintäkter,
arvodes- och provisionsintäkter netto,
resultat från försäkringstjänster,
finansiellt resultat netto (avkastning på investeringar minus finansiella intäkter eller kostnader från försäkringsavtal), och
nettohyresintäkter.
Presumtion om att företagsledningens syn förmedlas
B124.I punkt 119 anges att en delsumma av intäkter och kostnader som anges i offentlig kommunikation utanför företagets finansiella rapporter ska presumeras informera användare av finansiella rapporter om företagsledningens syn på en aspekt av företagets finansiella resultat som helhet. Med tillämpning av punkt 120 får ett företag motbevisa denna presumtion om det har rimliga och verifierbara uppgifter som visar att
delsumman inte informerar användare av finansiella rapporter om företagsledningens syn på en aspekt av företagets finansiella resultat som helhet (se punkterna B125–B128), och
företaget har ett skäl att använda delsumman i sin offentliga kommunikation, annat än att förmedla företagsledningens syn på en aspekt av företagets finansiella resultat som helhet (se punkt B129).
B125.Exempel på rimliga och verifierbara uppgifter som visar att en delsumma inte informerar användare av finansiella rapporter om företagsledningens syn på en aspekt av företagets finansiella resultat som helhet är att
ett företag anger delsumman utan att framhäva den (se punkt B126), och
företagsledningen inte använder delsumman internt för att bedöma eller övervaka företagets finansiella resultat (se punkterna B127–B128).
B126.Huruvida ett företag anger en delsumma utan att framhäva den är en fråga om bedömning baserad på ett antal faktorer, exempelvis
omfattningen av hänvisningar till delsumman – få hänvisningar tyder på att den inte framhävs, medan många hänvisningar tyder på ett framhävande, och
innehållet i kommentarer till eller analyser av delsumman eller i kommentarer eller analyser som bygger på delsumman, exempelvis
tyder en beskrivning av delsumman i informationssyfte som inte förmedlar företagsledningens syn och som bara ges som svar på frekventa förfrågningar från vissa användare av finansiella rapporter på att delsumman inte framhävs,
tyder en användning av delsumman för att stödja företagsledningens analys av och kommentarer till företagets finansiella resultat och förklaringar av orsakerna till förändringar i delsumman från period till period på ett framhävande, och
tyder en jämförelse mellan företagets delsumma och konkurrenternas delsummor eller branschriktmärken på ett framhävande.
B127.Företagsledningens användning av en delsumma för att bedöma eller övervaka en aspekt av företagets finansiella resultat som helhet visar att delsumman förmedlar företagsledningens syn på en aspekt av företagets finansiella resultat som helhet. Om företagsledningen använder en delsumma internt men inte i företagets offentliga kommunikation motsvarar delsumman dock inte definitionen av ett resultatmått som definieras av företagsledningen.
B128.Ett företag kan justera en delsumma som angetts i dess offentliga kommunikation så att företagsledningen kan använda den internt för att bedöma eller övervaka företagets finansiella resultat. I sådana fall ska företaget, vid tillämpning av punkt B127, göra en bedömning för att avgöra huruvida den delsumma som det använder internt är tillräckligt lik den delsumma som det anger i sin offentliga kommunikation. Ju mer delsummorna liknar varandra, desto mer sannolikt är det att den delsumma som anges i företagets offentliga kommunikation informerar användarna av finansiella rapporter om företagsledningens syn på en aspekt av företagets finansiella resultat som helhet.
B129.Exempel på rimliga och verifierbara uppgifter som visar att ett företag har ett skäl att ange en delsumma i sin offentliga kommunikation annat än att informera användare av dess finansiella rapporter om företagsledningens syn på en aspekt av företagets finansiella resultat som helhet är att delsumman
krävs i offentlig kommunikation enligt lag eller annan författning,
förmedlar resultat inom ramen för finansiella rapporter som upprättas i enlighet med en annan redovisningsram än IFRS-redovisningsstandarderna,
anges i offentlig kommunikation för att tillmötesgå en begäran från en extern part, eller
anges i offentlig kommunikation för att förmedla annan information än det finansiella resultatet.
B130.Punkt 120 är tillämplig på en delsumma och inte på enskilda intäkts- och kostnadsposter som innefattas i delsumman. Ett företag kan således inte hävda att en delsumma inte förmedlar företagsledningens syn på en aspekt av företagets finansiella resultat som helhet baserat på information som visar att en eller flera enskilda intäkts- eller kostnadsposter inom delsumman inte förmedlar en sådan syn.
B131.Ett företag kan ändra sin användning av en delsumma för att informera användare av dess finansiella rapporter om företagsledningens syn på en aspekt av företagets finansiella resultat som helhet. Härigenom kan en delsumma bli, eller upphöra att vara, ett resultatmått som definieras av företagsledningen. Det krävs en bedömning för att fastställa om ett mått som inte ursprungligen identifierats som ett resultatmått som definieras av företagsledningen har blivit ett sådant mått, eller om ett mått som tidigare identifierats som ett resultatmått som definieras av företagsledningen har upphört att vara ett sådant mått. Exempelvis kan en tillsynsmyndighet kräva att ett företag rapporterar en viss delsumma som, när den används för första gången, inte förmedlar företagsledningens syn på en aspekt av företagets finansiella resultat som helhet. Med tiden kan processen för att ta fram delsumman leda till att företagsledningen använder måttet internt för att bedöma och övervaka företagets finansiella resultat eller att den utvidgar kommentarerna och förklaringarna i sin offentliga kommunikation utöver kraven från tillsynsmyndigheter, med resultatet att måttet motsvarar definitionen av ett resultatmått som definieras av företagsledningen.
Upplysningar om resultatmått som definieras av företagsledningen
En enda not för information om resultatmått som definieras av företagsledningen
B132.Enligt punkt 122 ska ett företag i en enda not ange all den information om resultatmått som definieras av företagsledningen som krävs enligt punkterna 121–125. Om ett företag också lämnar andra upplysningar i den noten, ska upplysningarna i noten betecknas så att den information som krävs enligt punkterna 121–125 tydligt kan särskiljas från övriga upplysningar.
B133.Om ett företag exempelvis tillämpar IFRS 8 och upplysningarna om ett rapporterbart segment inbegriper ett resultatmått som definieras av företagsledningen, kan företaget ange den information som krävs för det resultatmåttet i samma not som de andra upplysningarna om det rapporterbara segmentet, förutsatt att företaget antingen
i den noten tar med den information som krävs enligt punkterna 121–125 för alla resultatmått som definieras av företagsledningen och, för att uppfylla kraven i punkt B132, betecknar upplysningarna i noten så att den information som krävs enligt punkterna 121–125 tydligt särskiljs från de upplysningar som krävs enligt IFRS 8, eller
anger en separat not som innehåller den information som krävs för alla resultatmått som definieras av företagsledningen, inklusive de för vilka företaget tar med informationen i upplysningarna om det rapporterbara segmentet.
Ett tydligt och begripligt sätt
B134.Enligt punkt 123 ska ett företag beteckna och beskriva varje resultatmått som definieras av företagsledningen på ett tydligt och begripligt sätt som inte vilseleder användare av finansiella rapporter. För att ge en sådan beskrivning ska ett företag lämna upplysningar som gör det möjligt för en användare av finansiella rapporter att förstå vilka intäkts- eller kostnadsposter som ingår i respektive undantas från en delsumma. Ett företag ska därför
beteckna och beskriva måttet på ett sätt som troget återger dess egenskaper i enlighet med punkt 43 (se punkt B135), och
ange information som är specifik för resultatmått som definieras av företagsledningen, dvs.
om företaget har beräknat ett mått på annat sätt än i enlighet med de redovisningsprinciper som det använt för poster i rapporten eller rapporterna över finansiellt resultat, ska företaget ange detta och de beräkningar som det har använt för måttet, och
om beräkningen av måttet dessutom skiljer sig från de redovisningsprinciper som krävs eller är tillåtna enligt IFRS-redovisningsprinciper, ska företaget också ange detta och, vid behov, förklara innebörden av de begrepp som det använder (se punkt B135 b).
B135.Vid beteckningen och beskrivningen av ett mått på ett sätt som troget återger dess egenskaper ska ett företag
beteckna måttet på ett sätt som representerar delsummans egenskaper (till exempel genom att använda beteckningen ”rörelseresultat före icke återkommande kostnader” endast för en delsumma som från rörelseresultatet utesluter alla kostnader som företaget identifierat som icke återkommande), och
förklara innebörden av de begrepp som företaget använder i sina beskrivningar vilket krävs för att förstå den aspekt av det finansiella resultatet som förmedlas (t.ex. förklara hur företaget definierar ”icke återkommande kostnader”).
Avstämning mot den mest direkt jämförbara totalsumman eller delsumman
B136.Enligt punkt 123 c ska ett företag göra en avstämning mellan varje resultatmått som definieras av företagsledningen och den mest direkt jämförbara delsumma som anges i punkt 118 eller den totalsumma eller delsumma som specifikt ska presenteras eller om vilken specifika upplysningar ska lämnas enligt IFRS-redovisningsstandarder. Exempelvis ska ett företag som i noterna lämnar upplysningar om ett av företagsledningen definierat resultatmått för justerat rörelseresultat stämma av detta mått mot rörelseresultatet. Vid aggregering eller uppdelning av de avstämningsposter om vilka upplysningar lämnas ska ett företag tillämpa kraven i punkterna 41–43.
B137.För varje avstämningspost ska företaget lämna upplysningar
om det eller de belopp som hänför sig till varje radpost i rapporten eller rapporterna över finansiellt resultat, och
som beskriver hur posten beräknas och bidrar till att det av företagsledningen definierade resultatmåttet ger användbar information (se punkterna B138–B140), vid behov för att ge den information som krävs enligt punkt 123 a och b.
B138.En beskrivning enligt punkt B137 b krävs om det finns mer än en avstämningspost och varje post beräknas med hjälp av en annorlunda metod eller bidrar på ett annorlunda sätt till att ge användbar information. Ett företag kan exempelvis från ett resultatmått som definieras av företagsledningen utesluta flera kostnadsposter, vissa eftersom de identifieras som att de ligger utanför företagsledningens kontroll och andra eftersom de identifieras som icke återkommande. I sådana fall krävs upplysningar om vilka poster som bidrar till respektive typ av justering för att förklara hur det resultatmått som definieras av företagsledningen ger användbar information.
B139.En enda förklaring kan gälla för mer än en post eller gälla för alla avstämningsposter tillsammans. Exempelvis kan ett företag vid beräkningen av ett resultatmått som definieras av företagsledningen utesluta flera intäkts- eller kostnadsposter baserat på en företagsspecifik tillämpning av begreppet ”icke återkommande”. I ett sådant fall kan en enda förklaring som inbegriper företagets definition av ”icke återkommande” och som gäller för alla avstämningsposter uppfylla kravet enligt punkt B137 b.
B140.Vid tillämpning av punkt 123 c får ett företag stämma av ett resultatmått som definieras av företagsledningen mot en totalsumma eller delsumma som inte presenteras i rapporten eller rapporterna över finansiellt resultat. I sådana fall
ska företaget stämma av denna totalsumma eller delsumma mot den mest direkt jämförbara totalsumma eller delsumma som presenteras i rapporten eller rapporterna över finansiellt resultat, och
behöver företaget inte lämna den information som krävs enligt punkt 123 d och e för avstämningen enligt led a i den här punkten.
Inkomstskatteeffekt för varje post som anges i avstämningen
B141.Enligt punkt 123 d ska ett företag lämna upplysningar om inkomstskatteeffekten för varje post som anges i avstämningen mellan ett resultatmått som definieras av företagsledningen och den mest direkt jämförbara delsumma som anges i punkt 118 eller den totalsumma eller delsumma som specifikt ska presenteras eller om vilken specifika upplysningar ska lämnas enligt IFRS-redovisningsstandarder. Ett företag ska fastställa inkomstskatteeffekten enligt punkt 123 d genom att beräkna inkomstskatteeffekterna av den eller de underliggande transaktionerna
till den eller de lagstadgade skattesatser som gäller för transaktionen eller transaktionerna i den eller de berörda skattejurisdiktionerna,
utifrån en rimlig proportionell fördelning av aktuell och uppskjuten skatt för företaget i den eller de berörda skattejurisdiktionerna, eller
med hjälp av en annan metod som ger en lämpligare fördelning under omständigheterna.
B142.Om ett företag vid tillämpning av punkt B141 använder fler än en metod för att beräkna inkomstskatteeffekterna av avstämningsposter, ska det lämna upplysningar om hur det fastställt skatteeffekterna för varje avstämningspost.
Bilaga C Ikraftträdande och övergångsbestämmelser
Denna bilaga är en del av IFRS 18 Presentation och upplysningar i finansiella rapporter.
Ikraftträdande
C1.Ett företag ska tillämpa denna standard för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2027 eller senare. Tidigare tillämpning är tillåten. Om ett företag tillämpar standarden för en tidigare period, ska det lämna upplysningar om detta i noterna.
Övergångsbestämmelser
C2.Ett företag ska tillämpa denna standard retroaktivt med tillämpning av IAS 8. Ett företag behöver dock inte presentera den kvantitativa information som anges i punkt 28 f i IAS 8.
C3.I sina finansiella rapporter för helår ska ett företag, för den jämförelseperiod som närmast föregår den period då denna standard tillämpas för första gången, lämna upplysningar om en avstämning för varje radpost i rapporten över resultat mellan
de omräknade belopp som presenteras med tillämpning av denna standard, och
de belopp som tidigare presenterats med tillämpning av IAS 1 Utformning av finansiella rapporter.
C4.Om ett företag tillämpar IAS 34 vid upprättandet av finansiella rapporter för delår i sammandrag under det första år då denna standard tillämpas, ska företaget i de finansiella rapporterna för delår i sammandrag presentera varje rubrik som det väntar sig att använda vid tillämpningen av standarden och de delsummor som krävs enligt punkterna 69–74 i denna standard, trots kraven i punkt 10 i IAS 34. Ett företag ska inte tillämpa kraven i punkt 10 i IAS 34 för rubriker och delsummor i finansiella rapporter för delår i sammandrag förrän det har utfärdat sina första finansiella rapporter för helår som upprättats i enlighet med denna standard.
C5.Om ett företag tillämpar IAS 34 vid upprättandet av finansiella rapporter för delår under det första år då denna standard tillämpas, ska företaget, som en del av den information som krävs enligt punkt 16A a i IAS 34, lämna upplysningar om avstämningar för varje radpost som presenteras i rapporten över resultat för de jämförelseperioder som närmast föregår den aktuella perioden och ackumulerat hittills för den aktuella perioden. Avstämningar krävs mellan
de omräknade belopp som presenteras med tillämpning av redovisningsprinciperna för jämförelseperioden och den ackumulerade jämförelseperioden när företaget tillämpar denna standard, och
de belopp som tidigare presenterats med tillämpning av redovisningsprinciperna för jämförelseperioden och den ackumulerade jämförelseperioden när företaget tillämpade IAS 1.
C6.Ett företag får, men behöver inte, lämna upplysningar om de avstämningar som beskrivs i punkterna C3 och C5 för den aktuella perioden eller tidigare jämförelseperioder.
C7.På den första tillämpningsdagen för denna standard får ett företag som är berättigat att tillämpa punkt 18 i IAS 28 ändra sitt val för värdering av ett innehav i ett intresseföretag eller joint venture från kapitalandelsmetoden till värdering till verkligt värde via resultatet i enlighet med IFRS 9. Om ett företag gör en sådan ändring ska företaget tillämpa ändringen retroaktivt med tillämpning av IAS 8. Ett företag som tillämpar punkt 11 i IAS 27 ska göra samma ändring i sina separata finansiella rapporter.
Upphävande av IAS 1
C8.Denna standard ersätter IAS 1.
[Bilaga D utgörs av ändringar av andra IFRS och återges ej här; red.anm.]