2021-05-17

Ränteavdragsbegränsning strider mot etableringsfriheten

Mattias Dahlberg, professor i finansrätt vid juridiska fakulteten vid Uppsala universitet, har skrivit en artikel om Sveriges ränteavdragsbegränsningar och EU-domstolens avgörande i mål C-484/19 Lexel AB mot Skatteverket.

I Sverige finns det begränsningar i reglerna för avdrag för ränteutgifter inom en intressegemenskap (24 kap. IL). Dessa reglar har kritiserats för att strida mot EU-rätten.

Artikeln handlar om Lexel AB som ingår i Schneider Electric-koncernen. Koncernen består av bolag både inom och utom EU. Lexel AB hade med lån från ett koncernbolag köpt en andel i ett annat koncernbolag. Lexel AB yrkade avdrag för sina räntekostnader för köpet. Frågan om de svenska reglerna om avdragsbegränsning för ränteutgifter hänsköts till EU-domstolen.

Nu har frågan prövats hos EU-domstolen som har kommit med sitt avgörande. De svenska reglerna prövades mot etableringsfriheten i artikel 49 i fördraget om den Europeiska unionens funktionssätt. EU-domstolen hade att ta ställning till om ränteavdragsbegränsningarna strider mot etableringsfriheten jämfört mot en rent intern situation. Därefter prövades om restriktionerna kunde rättfärdigas, antingen för att förhindra skatteundandragande och skatteflykt, eller för att säkerställa fördelningen av beskattningsrätten mellan medlemsstaterna. EU-domstolen konstaterade att de svenska reglerna om ränteavdragsbegränsning strider mot etableringsfriheten.

I artikeln diskuterar författaren EU-domstolens avgörande och försöker placera avgörandet i ett allmänt EU-skatterättsligt sammanhang. Författaren tar också upp hur avgörandet påverkar de svenska avdragsreglerna från 2009, 2013 och 2019. Högsta förvaltningsdomstolens dom i målet som kom i mars i år och som med beaktande av EU-domstolens svar gav Lexel AB rätt till avdrag för räntekostnader behandlas inte i artikeln.

Du kan läsa artikeln i dess helhet i senaste numret av Skattenytt i FAR Online.  

Här kan du läsa hela artikeln.