Benita Gullkvist (ekonomie doktor vid Hanken Svenska Handelshögskolan i Vasa, Finland) skriver i en artikel i Tidningen Balans fördjupningsbilaga att det, med tanke på utvecklingen inom området och en ökad användning av kryptovalutor, finns ett behov av en enhetlig reglering.
Artikelförfattaren konstaterar att det ännu saknas en svensk vägledning för hur kryptovalutor ska behandlas i redovisningen. Skatteverket har dock en anvisning om kryptovalutor i beskattningen. Det finns inte heller någon specifik redovisningsstandard på det internationella planet som reglerar frågan, utan praxis skapas utifrån existerande regler och standarder. I juni 2019 gav IFRIC ut en vägledning där man förtydligar hur befintliga IFRS-standarder och principer ska tillämpas på kryptovalutor. Där konstateras att det för närvarande varken finns en allmänt vedertagen definition eller en godkänd klassificering av kryptotillgångar, men att kryptovaluta är en av de mest kända underkategorierna. Enligt IFRIC ska redovisningen av kryptovalutor baseras på deras befintliga egenskaper. De viktigaste egenskaperna vid klassificeringen är
-
företagets huvudsakliga syfte med kryptotillgången och
-
hur kryptotillgången får sitt värde.
Artikeln baseras på IFRIC:s vägledning och fokuserar på kryptovalutor där artikelförfattaren diskuterar och kommenterar kommitténs ståndpunkt i frågan. Avslutningsvis nämns att revisorer står inför utmaningar, då en revision av kryptotillgångar inte bara kräver en förståelse av riskerna utan också av den nya tekniken.