I senaste numret av Balans är det fokus på hållbarhetsredovisning, vilket enligt vissa experter är det största som hänt inom redovisning.
Flera artiklar behandlar hur de nya reglerna om hållbarhetsredovisning kommer att påverka företagens rapportering av hållbarhetsfrågor. De nya reglerna innebär att hållbarhetsredovisning kommer bli mer enhetlig och därför mer jämför än tidigare. Disclosure-förordningen ska till vissa delar tillämpas sedan mars 2021, taxonomiförordningen ska tillämpas från och med den 1 januari 2022 och EU:s direktiv om icke-finansiell rapportering (CSRD) ska tillämpas från och med den 1 januari 2023. Experter menar att redovisning av hållbarhetsfrågor kommer bli allt viktigare och bli mer integrerade i den vanliga redovisningen. Kraven på hållbarhet kommer både från tvingande regler och från marknaden, som ställer allt större krav.
De nya reglerna ställer också nya krav på olika yrkesroller. I en artikel kan du läsa om hur olika yrkesroller kommer att påverkas att de nya reglerna. Revisorer kommer behöva öka sin bredd för att kunna granska hållbarhetsfrågor som lyfts in i förvaltningsberättelsen. Redovisningskonsulter kommer behöva hantera icke-finansiell information, om än inte i samma utsträckning som revisorer. Även skattekonsulter kommer att påverkas, när skatt mer och mer ses som en hållbarhetsfråga och ökad transparens efterfrågas.
Läs även
- Historiskt skifte – Det största som hänt inom redovisning
- Så påverkas du av nya lagkrav på hållbarhetsrapportering
- Hållbarhetsrelaterade upplysningar som ska lämnas inom den finansiella tjänstesektorn, förordning (EU) 2019/2088
- Inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar, förordning (EU) 2020/852
- Redovisningsdirektiv (2013/34/EU)