I artikel 267.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt åläggs medlemsländernas nationella domstolar att i sista instans begära ett förhandsavgörande, förutsatt att den korrekta tillämpningen av unionsrätten inte är så uppenbar att såväl EU-domstolen som övriga medlemsstaters domstolar skulle kommit till samma slutsats som den nationella domstolen. I en peer review-granskad artikel diskuterar och analyserar Richard Croneberg (juris doktor i finansrätt och universitetslektor vid Lunds universitet) hur HFD under perioden 2018–2021 hanterat frågan om att begära förhandsavgörande mot bakgrund av EU-domstolens senaste praxis.

I numrets andra peer review-granskade och därtill engelskspråkiga artikel skriver Mariya Senyk (Doctor of Laws and Senior Lecturer at Lund University) om rättsfallet Skellefteå Industrihus, som varit föremål för ett förhandsavgörande i EU-domstolen. Frågan i målet var om det strider mot unionsrätten att kräva tillbaka ett belopp motsvarande tidigare gjorda avdrag för ingående mervärdesskatt när en fastighetsägare som har beviljats frivillig skattskyldighet under uppförandet av en byggnad avbryter byggprojektet innan någon skattepliktig uthyrning har kommit till stånd.

Du kan även fördjupa dig i artiklar med följande teman:

• Vilka incitament har Skatteverket att yrka att skatteflyktslagen ska tillämpas först i andra hand? Frågan reds ut av Ida Larsson.
• Skatteverkets nya initiativ: lagändringar inom förfaranden och sekretess och nya samverkansformer står högt på agendan. Robert Påhlsson guidar dig genom de viktigaste rättsliga förutsättningarna som finns idag för samverkan mellan myndigheten och de skattskyldiga.
• En övergripande rapport från stiftelsen TOR/SkatteNytts forskarkonferens som ägde rum i Lund i augusti i år.