Frågan i målet var om ett kommanditbolags betalning för rådgivningstjänster som en kommanditdelägare utför enligt ett avtal mellan kommanditbolaget och en kund till kommanditbolaget avser en transaktion som är föremål för mervärdesskatt. Kommanditdelägarna var aktiebolag och det fanns inga anställda i kommanditbolaget.

Skatteverket ansåg att de tjänster som tillhandahölls var inom ramen för förvaltningen av kommanditbolaget, eftersom de tillhandahållna tjänsterna var inom ramen för kommanditbolagets verksamhet. Ersättningen till delägarbolaget skulle därför ses som en andel av resultatet.

HFD började med att konstatera att delägarbolaget självständigt bedriver ekonomisk verksamhet, eftersom det är delägarbolaget som avgör vilka uppdrag som ska tas, tillhandahåller egen personal och utrustning och står den ekonomiska risken.

Nästa fråga var huruvida delägarbolaget tillhandhöll skattepliktiga tjänster. Där konstaterade HFD att delägarbolaget får ersättning för faktiskt nedlagd tid och inte endast en andel av kommanditbolagets resultat. Det finns därmed ett faktiskt motvärde för de tjänster som tillhandahålls och ett ömsesidigt utbyte av prestationer.

Likt Skatterättsnämnden anser HFD att delägarbolaget i detta fall tillhandahåller skattepliktiga konsulttjänster till kommanditbolaget. För en utförligare beskrivning kan du ta del av domen som det länkas till i förhandsbeskedet nedan.