Utgångspunkten enligt nuvarande bestämmelser i bokföringslagen är att inte bara själva räkenskapsinformationen i sig utan även den ursprungliga informationsbäraren måste bevaras i sju år. Möjlighet finns att digitalisera informationen, men även om detta görs ska originalhandlingarna bevaras till det fjärde året efter utgången av det kalenderår då räkenskapsåret avslutades.

Enligt det förslag som regeringen nu presenterat tas kravet på bevarande av den ursprungliga formen bort. Detta under förutsättning att informationen överförs till en annan form och överföringen med hänsyn till tekniska metoder, organisatoriska åtgärder och övriga omständigheter inte innebär någon risk för att den förändras eller försvinner. Bakgrunden till denna förändring är att förenkla för företagen: kravet på bevarade originalhandlingar har ansetts betungande och kostsamt. Enligt utredningens beräkningar uppgår företagens samlade kostnader för att uppfylla bevarandekravet till 3,9 miljarder kronor per år. Sverige är sista land i Norden att ta bort kravet på bevarande av ursprungsinformation och förändringen gör att det öppnas större möjligheter att ta tillvara de digitaliseringsmöjligheter som teknikutvecklingen har inneburit.

Förslaget innehåller även vissa ändringar kopplade till s.k. kombiuppdrag, dvs. när ett företag anlitar samma revisionsbyrå både för biträde vid bokföringen och för revision. Huvudregeln är att den som yrkesmässigt biträder ett företag vid bokföringen inte samtidigt får vara revisor för företaget. De föreslagna ändringarna förtydligar undantaget för mindre företag, så att det uttryckligen står att en sådan person även får vara revisor för företaget om biträdet avser uppgifter som inte utgör en del av företagets interna kontroll och där utrymmet för bedömningar är begränsat, eller om biträdet avser avslutandet av den löpande bokföringen. 

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2024.