Redovisning och granskning av hållbarhetsinformation och hållbarhetsförklaringar är ett område i stor förändring. Vid årsskiftet trädde EU:s nya och omfattande hållbarhetsstandarder ESRS i kraft. Samspelet mellan ESRS och IFRS diskuteras i två fördjupningsartiklar i Balans.
I den första fördjupningsartikeln Studie: Starka kopplingar mellan hållbarhetsrapportering och finansiell rapportering presenteras en studie genomförd av FAR:s Strategigrupp Redovisning som visar att den direkta eller indirekta kopplingen mellan ESRS och IFRS kan vara så stor som fyrtio procent. Studien syftade till att uppmärksamma hur viktigt det är att hållbarhetsspecialister och redovisningsspecialister samarbetar för att lyckas uppnå en enhetlig och korrekt rapportering som speglar finansiella och hållbarhetsmässiga prestationer. Kraven på att företag ska ha tydliga hållbarhetsrelaterade mål samt högre krav på hållbarhetsrapporteringen är något som återspeglas i företagens årsredovisning. Konceptet benämns som ”connectivity” och kan handla om hur olika miljö- och klimatfrågor påverkar värdering av poster i balansräkningen. I övrigt handlar det om att hållbarhetsrapporteringen måste nå upp till samma höga krav som den finansiella rapporteringen vad gäller datakvalitet, processer och interna kontroller. Även förståelsen för hur den finansiella rapporteringen och hållbarhetsrapporteringen samspelar är en viktig del av ”connectivity”.
Den andra fördjupningsartikeln, Konceptuella likheter och skillnader mellan hållbarhetsrapportering och finansiell rapportering, syftar till att underlätta arbetet genom att jämföra regleringen av de två områdena. Vid framtagandet av ESRS fungerade strukturen bakom IFRS som en inspirationskälla, och många grundläggande konceptuella idéer är desamma. Regelverken har dock olika målsättningar till följd av att IFRS har ett strikt ekonomiskt perspektiv medan ESRS har ett politiskt hållbarhetsperspektiv. Det leder i sin tur till att regelverken till viss del har olika intressenter. Utöver detta skiljer sig väsentlighetsbedömningen åt i regelverken, där väsentlighetsbedömningen i ESRS ofta är subjektiv och baseras på en process, snarare än på en bedömning av storlek på ett enskilt belopp, vilket är fallet med IFRS.
Artiklarna läses med fördel tillsammans.