Skatteverket står fast vid sitt tidigare ställningstagande om överavskrivningar och uppdaterar det enligt gällande regler och ny praxis.
Fråga har uppkommit om ett företag som varje beskattningsår har redovisat ett lägre samlat värde på inventarier i räkenskaperna än vid beskattningen kan förlora rätten till räkenskapsenlig avskrivning.
Räkenskapsenlig avskrivning får tillämpas om företaget haft ordnad bokföring som avslutats med årsbokslut och om avdraget motsvarar avskrivningen i bokslutet (18 kap. 14 § IL). Om avskrivning gjorts med högre belopp än vad som godtagits vid beskattningen ska värdet på inventarierna enligt balansräkningen vid beskattningsårets utgång ligga till grund för nästa års beräkning av avskrivningsunderlag. Överskjutande belopp ska dras av genom avskrivning med 20 procent per år, den så kallade korrigeringsregeln (18 kap. 19 § IL). Enligt praxis från Högsta förvaltningsdomstolen krävs det att värdet på inventarierna vid beskattningen ska överensstämma med uppgivet värde av inventarierna i räkenskaperna.
Skatteverket anser att bestämmelserna i 18 kap. 19 § IL är avsedda för korrigeringar enstaka år då avskrivningen i bokslutet är större än avdraget i beskattningen. Bestämmelsen är inte tänkt att tillämpas systematiskt.
Skatteverket menar att om företag vartannat eller vart tredje räkenskapsår gör större avskrivningar än vad som godtas, så sker avskrivningarna med systematik. Företaget ska då inte längre anses uppfylla kraven för att få tillämpa räkenskapsenlig avskrivning. Eftersom rätten till räkenskapsenlig avskrivning då gått förlorad får företaget i stället använda sig av restvärdesavskrivning enligt 18 kap. 13 § IL.
Skatteverkets ställningstagande ersätter Riksskatteverkets svar på redovisnings- och skattefrågor 2003:10 Räkenskapsenlig avskrivning vid upprepad överavskrivning 2003-10-24, dnr 9110-03/100.