Diskrimineringsförbud i skatteavtal vid beskattning av företagsgrupper

Om internationella situationer särbehandlas negativt vid beskattning riskerar det att skada de ekonomiska banden mellan stater. Därför innehåller internationella skatteavtal ofta folkrättsliga åtaganden om diskrimineringsförbud, vilket syftar till att säkerställa att stater vid beskattning inte särbehandlar personer med anknytning till den andra avtalsslutande staten. Enligt svensk rättspraxis kan diskrimineringsförbudet i vissa fall tillämpas på regler rörande beskattning av internationella företagsgrupper. Det är däremot inte helt klart hur prövningen av diskrimineringsförbuden ska göras eller vad som är av avgörande betydelse för om exempelvis en företagsgrupp kan lämna och motta koncernbidrag.

I sin artikelserie om tre delar diskuterar Alexandra Johansson (universitetslektor i finansrätt, Stockholms universitet) den skatteavtalsrättsliga diskrimineringsprövningen. Artikelserien syftar till att öka förståelsen för skatteavtalens diskrimineringsförbud. Den första delen i serien avhandlar utgångspunkterna för diskrimineringsprövningen.

Bland övrigt innehåll i SkatteNytt nummer 5/2024:

• Förenkla och förbättra! I juni lämnade kommittén om förenklad beskattning av ägare till fåmansföretag in sitt betänkande (SOU 2024:34) till finansministern. Förslaget innehåller en ny och förenklad beräkningsmodell för gränsbeloppet, vilket skulle innebära att inslaget av schabloner ökar. Andra förslag från kommittén är bland annat ett införande av ett gemensamt takbelopp för utdelning och kapitalvinst, en begränsning av närståendebegreppet samt en sänkning av karensregeln och vissa andra tidsgränser.

• Rättsfamiljer och komparativa studier inom mervärdesskatt . Artikeln redogör varför och hur olika rättsfamiljer används i komparativa studier, därefter diskuteras särskilt rättsfamiljer inom mervärdesskatten. Till sist analyseras i vilken utsträckning dessa kan användas vid komparativa, mervärdeskattsliga studier och vilka begränsningar som finns.

• Samspelet mellan transfer pricing och mervärdesskatt. I artikeln diskuteras det osäkra rättsläget gällande transfer pricing-justeringars påverkan på mervärdesskattehanteringen mot bakgrund av att det på området råder brist på praxis och vägledning.

• Förhandsbeskedsinstitutets framtid. Antalet ansökningar om förhandsbesked hos Skatterättsnämnden har minskat markant de senaste åren. Nu har SRN i en skrivelse till Finansdepartementet begärt en utredning med syftet att förhandsbesked ska fungera som det en gång var tänkt: att ge snabba besked i komplicerade rättsliga skattefrågor och att skynda på prejudikatsbildningen. Artikeln lyfter några frågor som understryker behovet av förändring.