Skatteverket har publicerat ett nytt ställningstagande om huruvida finansiell leasing utgör leverans av vara. I och med att definitionen av leverans av vara har utökats så har myndigheten publicerat ett nytt ställningstagande i frågan.
Skatteverket menar att ett avtal om finansiell leasing utgör leverans av vara när avtalet innebär just en leverans av vara och inte en uthyrning som är en tjänst. Exempel som ges på denna situation är när äganderätten till varan övergår till köparen vid avtalets slut då köparen är skyldig att köpa varan.
Myndigheten menar även att det är fråga om leverans av vara om avtalet innehåller en köpoption och utköpspriset är så lågt att det enda ekonomiskt rationella alternativet är att köpa varan, eller om avtalet innehåller en säljoption och denna framstår som det enda ekonomiskt rationella alternativet. Dessa två scenarion innebär en viss utvidgning av hur Skatteverket tidigare sett på definitionen av när finansiell leasing utgör leverans av vara. Därför har Skatteverket ersatt sitt tidigare ställningstagande i frågan och även utökat avsnittet om leverans av vara i det nya ställningstagandet.
Vid leverans av vara utgörs beskattningsunderlaget av ersättningen som köparen betalar till säljaren. Skatteverket anser att vid finansiell leasing som är leverans av vara så är det fråga om en enda transaktion och ett enda beskattningsunderlag, även om köparen betalar något som i leasingavtalet benämns ränta. Krediten anses vara ett stöd för att varan ska kunna förvärvas och därför ingår även räntan i beskattningsunderlaget för leverans av vara.