Ett aktuellt förslag från regeringen består bl.a. av en ny lag om bostadsrättsregister, som ska innehålla uppgifter om bostadsrättshavare, bostadsrättsföreningar och eventuella pantsättningar.
Omkring 70 procent av alla bostadsrätter i landets cirka 30.000 föreningar är pantsatta och varje år sker ett stort antal överlåtelser och pantsättningar. Trots att det rör sig om betydande ekonomiska transaktioner, med objekt som på sina håll ökat markant i värde de senaste tjugo åren, finns det idag inget enhetligt register där uppgifter om bostadsrätter och pantsättare är registrerade. Mot bakgrund av detta går regeringen nu fram med ett lagförslag som innebär att alla bostadsrätter ska registreras i ett nationellt register, som Lantmäteriet får i uppgift att administrera.
Syftet med registret är att skapa ett tydligt och säkert system som minskar risken för dolda panträtter och gör det enklare att ge lån, köpa och sälja bostadsrätter samt för myndigheter att utföra sitt arbete. Regeringen menar att förslaget innebär bättre tillgång till information och säkrare hantering av pantsättningar. Det bidrar även till en minskad administrativ börda och minskade kostnader för bostadsrättsföreningar, mäklare och kreditgivare. Dock flaggas det i propositionens konsekvensbeskrivning för att föreningar initialt kan drabbas av vissa merkostnader och ökad administration kopplat till uppbyggnaden av registret, då de i samband med detta ska tillhandahålla uppgifter till Lantmäteriet.
De lagändringar som avser uppbyggnaden av registret föreslås träda i kraft den 1 januari 2027. Ändringarna i övrigt föreslås träda i kraft den dag som regeringen bestämmer. Bostadsrättsregistret planeras att införas successivt och förväntas vara fullt operativt omkring år 2030.