I ett aktuellt lagförslag införs en definition av begreppet stadigvarande vistelse i inkomstskattelagen. Syftet är att göra skattereglerna för utlandssvenskar tydligare och förslaget förväntas göra det enklare att avgöra när skatt behöver betalas i Sverige.
Begreppet stadigvarande vistelse, som utgör en av grunderna till obegränsad skattskyldighet i Sverige, har fram tills nu saknat en lagstadgad definition. Begreppet har dock definierats genom förarbeten och efterföljande rättspraxis, där vistelse under en sammanhängande tidsperiod på sex månader eller mer har räknats som stadigvarande. Det har också krävts att den skattskyldige tillbringat sin dygnsvila i Sverige. Tillfälliga avbrott i vistelsen har inte tillmätts någon betydelse. Av rättspraxis följer vidare att stadigvarande vistelse kan uppkomma även då en person återkommande vistas i Sverige i perioder som understiger sex månader. Trots omfattande praxis kan det vara svårt att bedöma om stadigvarande vistelse föreligger, även när omständigheterna i sak är klarlagda, eftersom de enskilda fallen kan variera stort gällande vistelsens längd och frekvens samt frågor om eventuella avbrott. Detta skapar en osäkerhet för såväl utomlands bosatta som arbetsgivare, vilket det aktuella lagförslaget försöker råda bot på.
En stor del av Skatterättsnämndens ärenden behandlar i dagsläget just detta. Du hittar både dessa ärenden och Högsta förvaltningsdomstolens slutliga avgöranden om dem i FAR Online, närmare bestämt här.
Den nya definitionen, som införs i den nya paragrafen 3 kap. 3 a § IL, bygger på antalet vistelsedagar per kalenderår och består av en huvudregel och en kompletteringsregel:
- Huvudregel: Med stadigvarande vistelse avses vistelse som under ett kalenderår omfattar fler än 160 vistelsedagar.
- Kompletteringsregel: Stadigvarande vistelse föreligger även om antalet vistelsedagar uppgår till fler än 120, om antalet vistelsedagar även under det närmast föregående kalenderåret översteg 120.
Som vistelsedagar räknas enbart dagar då personen i fråga haft sin dygnsvila i Sverige. Definitionen föreslås gälla vid tillämpning av samtliga bestämmelser i inkomstskattelagen där begreppet stadigvarande vistelse förekommer.
Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.
