Koncernredovisningarna i de noterade företagens helårsrapporter för 2016 upprättades för tolfte året enligt International Reporting Standards (IFRS). Björn Gauffin och Sven-Arne Nilsson har åter studerat särskilt hur dessa företag identifierar immateriella tillgångar. Dessutom även goodwill i den efterföljande redovisningen, särskilt nedskrivningar.
Ett viktigt inslag i IFRS 3 Rörelseförvärv är utvecklade regler för identifiering av immateriella tillgångar. Meningen är att ett reducerat belopp för goodwill gör sättet att redovisa goodwill mindre viktigt. Vidare att företags resultat förfinas genom att immateriella tillgångar med olika nyttjandeperioder skrivs av över dessa var för sig, eller värdenedgångsprövas. Slutligen ändrades IAS 36 Nedskrivningar inför 2005 så att goodwill, och identifierbara immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod, inte skrivs av utan endast prövas för värdenedgång minst årligen.
Vår studie av 2016
De elva föregående undersökningarna har vi alltså nu följt upp, genom att undersöka samtliga 280 företag noterade på Stockholmsbörsen1. Av dem genomförde 119 företag minst ett rörelseförvärv under 2016 enligt vad som kan utläsas av koncernredovisningarna, och vi har analyserat 1112 av de företagen. Liksom i den elfte undersökningen har vi med nedskrivningar av goodwill, av varje av de 267 företagen med goodwill i balansräkningen.
Noteras kan att andelen företag som genomförde förvärv ökade 2016 till 40 %, från 35 % 2015 (34 % 2014, 28 % 2013, 35 % 2012 och 36 % 2011). Det totala förvärvsbeloppet ökade kraftigt 2016 till cirka 108 miljarder, från cirka 52 miljarder 2015. Dock var det cirka 181 miljarder 2014, och endast cirka 82 miljarder 2013.
Vi ser allt fler större förvärvsbelopp: förvärvande företag med förvärv totalt under året över 500 MSEK ökade 2016 till 40 företag, från 22 företag 2015 och 27 företag 2014. (Det var 21 företag 2010, ökade till 26.2011 men minskade till 22.2012 och minskade ytterligare till 18.2013.)
Fördelning på finansiella och materiella tillgångar, immateriella tillgångar och goodwill
I studien av tolfte året fortsätter vi att som elfte året relatera tillgångskategorierna enligt förvärvsanalyserna, inklusive goodwill, till summan av dessa tillgångar, i stället för att relatera goodwill, identifierade immateriella tillgångar och ”netto materiella tillgångar” till köpeskillingarna i varje företags förvärv. Det gör vi för att undvika dels att statistiken påverkas av skuldsättningsgraden i förvärven och därmed den relativa köpeskillingen, dels det svårbegripliga begreppet: netto materiella tillgångar. Hela tiden är vi främst intresserade av identifieringen av immateriella tillgångar, och därmed goodwill som den resterande delen.
Studien av 2016 visar bland annat att av förvärvsanalysernas totala förvärvade tillgångar utgjorde i genomsnitt (figur 1)3:
Finansiella och materiella tillgångar 20 %.
Immateriella tillgångar (med avdrag för uppskjuten skatt), såsom varumärken, kundrelationer, patent, pågående forskning och utveckling, 24 %.
Goodwill (resterande del) 56 %.
Figur 1 – Fördelning av köpeskilling 2016
Utifrån vårt fokus på identifieringen av immateriella tillgångar visar vi att fördelningen på identifierade immateriella tillgångar och goodwill ser ut enligt följande under alla tolv åren:
Figur 2 – Utveckling 2005–2016 för alla förvärvande företag respektive år
Även 2016 var ett år med förvärv med en relativt genomsnittlig nivå av identifierade immateriella tillgångar, med konsekvensen att andelen goodwill också var relativt genomsnittlig. Vi noterar även att 2016 ser nästan lika ut som 2005, och att de verkligt avvikande åren var 2007, 2009 och 2013. Den låga andelen immateriella 2007 kan förklaras av uppdrivna priser på förvärv före finanskrisen, utan att värdena på immateriella drevs upp motsvarande, och den höga andelen 2009 i så fall av nedtryckta priser under finanskrisen. Året 2013 skiljer sig dock från 2007 genom väsentligt högre andelar för immateriella.
Relationen mellan immateriella tillgångar och goodwill hos olika förvärvare
Ett annat sätt som vi tidigare analyserade förvärven på var relationen mellan å ena sidan goodwillvärdet och å den andra totalt värde på identifierade immateriella tillgångar och goodwill. Vi har även analyserat förvärven 2016 på detta sätt och grupperat 107 av de 111 analyserade företagen i respektive tioprocentsintervall. Övriga 4 företag, 3 med negativ skillnad och 1 med inga identifierade immateriella tillgångar, är ej med. Det senare identifierade alltså enbart materiella tillgångar, men inga immateriella tillgångar, och fick inte heller någon goodwill.
Figur 3 – Goodwill/identifierade immateriella tillgångar och goodwill
Alltså redovisade 17 förvärvare 2016 (eller 16 %) goodwill men ej alls några identifierade immateriella tillgångar. Dessutom fanns det 5 företag (5 %) som hade netton av förvärvade tillgångar (materiella, finansiella och immateriella) och övertagna skulder som precis motsvarade köpeskillingen och därmed inte fick någon goodwill.
Gruppen 100 %, goodwill men inga identifierade immateriella tillgångar, utgör fortfarande en stor del av de analyserade företagen, se vidare figur 4 med alla tolv åren. Dock ligger de senaste fyra åren på en lägre nivå än 2008 – 2012, utom den låga andelen 2010.
Figur 4 – Andel 100%, goodwill men inga identifierade immateriella tillgångar
Gruppen 100 % kan, som tidigare år, förklaras med att en del av företagen gör begränsade insatser för identifiering av immateriella tillgångar vid mindre förvärv. I IFRS 3 finns inget undantag från att göra egentliga förvärvsanalyser även av mindre förvärv, och det är ett problem att föreställningsramens egenskap avseende väsentlighet inte verkar ha någon enhetlig tillämpning för förvärvsanalyser. Möjligen kan man av IFRS 3 (2008 punkt B 65) om upplysningar dra slutsatsen att om det under rapportperioden är ett enda oväsentligt förvärv, eller flera förvärv som även tillsammans är oväsentliga, behövs ingen egentlig förvärvsanalys. Dock har vi, som sagt inledningsvis, ur hela undersökningen exkluderat 8 företag med förvärv där antingen företaget angett att förvärvet eller förvärven ej är väsentliga, varför det inte lämnar mer information, eller vi ej kunnat utläsa tillräcklig information ur förvärvsnoten.
Beskrivning av förvärvade immateriella tillgångar
Vi ser att trenden med en försämring vad gäller att specificera vilka immateriella tillgångar som identifierats förbättrades något 2016. Under 2014 var det 45 utav 68 företag med immateriella tillgångar (66 %) som ej närmare specificerade vad förvärvade immateriella tillgångar bestod av och hur det verkliga värdet för immateriella tillgångar fördelade sig mellan de olika beståndsdelarna. Dessa 45 angav alltså i noten enbart att immateriella tillgångar identifierats och dessas totala verkliga värde. Under 2015 blev det 48 av 73 företag (66 %) och under 2016 så 57 av 92 företag (62 %). Alltså enligt figur 5 kraftiga variationer mellan åren och försämring de senaste åren. De saknade specifikationerna förefaller vara en snäv tolkning av att upplysning ska lämnas om: ”De belopp som redovisats per förvärvstidpunkten för varje större slag av förvärvade tillgångar och övertagna skulder” (IFRS 3.2008 B 64 i), särskilt som upplysningarna ska hjälpa användare ”att bedöma karaktären på och den finansiella effekten av ett rörelseförvärv [...]” (IFRS 3.2008 p. 59)4. Ett exempel på en långtgående tolkning av varje större slag är Consiliums förvärv av Micropack: ”Värdet av redovisad goodwill och övriga immateriella tillgångar, som ett resultat av förvärvet, inklusive reserv för resultatbaserad köpoption och köpeskilling, uppgår till 284,4 MSEK.”
Figur 5 – Saknar specifikation av immateriella
Värdenedgångar på och nedskrivningar av goodwill
Vi har alltså precis som förra året undersökt alla företag med goodwill i balansräkningen5: vilket beloppet av goodwill var och gjorda nedskrivningar 2014, 2015 och 20166. Summan av goodwill före nedskrivningar var 2014.702,2 Gkr, 2015.725,1 Gkr och 2016.753,6 Gkr. Antalet företag som gjorde nedskrivningar 2014 var 32, och de skrev tillsammans ner med 6,3 Gkr eller 0,9 %. Under 2015 var det endast 23 företag som skrev ner goodwill, med tillsammans 6,4 Gkr eller likaså 0,9 %. Under 2016 gjorde endast 17 företag nedskrivningar med tillsammans 4,8 Gkr eller 0,6 %. Reduceringar av goodwill till följd av avyttringar ingår i princip inte i beloppen 6,3, 6,4 och 4,8 Gkr.
Figur 6 – Goodwill och nedskrivningar
Figur 6 illustrerar hur små nedskrivningarna är i förhållande till totalt redovisad goodwill, mellan 0,6 och 0,9 % av goodwillposten, och i den takten kommer det att ta långt mer än hundra år innan all nu redovisad goodwill är nedskriven. Som framgår ovan fylls dessutom total goodwill på varje år med betydligt mer än vad som skrivs ner.
Vid en jämförelse med en tidigare undersökning av dessa belopp framgår dessutom att andelen bolag där goodwillposten utgör mer än koncernens egna kapital ökat kraftigt sedan 2008 och 2009. De senaste tre åren har det dock hela tiden varit 36 bolag som haft goodwillposter överstigande 100 % av det egna kapitalet.
Immateriellt allt större andel i de stora börsföretagen
Som en komplettering till analyserna av förvärvsnoter visar vi att goodwill och övriga immateriella tillgångar blir allt viktigare i börsföretagen. Utvecklingen av tillgångarnas andelar i 28 företag på Nasdaq OMX Stockholm Large Cap-lista, exkluderat för så kallade tillgångsbolag (fastighets-, investment- samt gruv- och oljebolag) framgår i figur 7:
Figur 7 – Bolagens totala tillgångar
Utvecklingen av de olika tillgångskategoriernas andelar i de 28 företagen är ju en ökning i andelen goodwill och immateriella tillgångar från cirka 23 % 2013 till ungefär 24 % 2014, 2015 och 2016, för att inte tala om från knappt 18 % 2006.
Sammanfattning av studien av 2016
Efter att ha studerat även helårsrapporterna för 2016 kan vi konstatera:
En ökning av summerat förvärvsbelopp till det dubbla jämfört med 2015 men fortfarande avsevärt lägre än beloppet 2014, efter mer än fördubblat från 2013 till 2014. För de tidigare åren se figur 8.
Figur 8 – Förvärvsbelopp börsbolagen
Fortsatt återgång av andelen identifierade immateriella tillgångar till ungefär genomsnittet de första åtta åren (utom 2007); den kraftiga ökningen av andelen 2013 upprätthölls alltså inte.
Ungefär genomsnittlig andel av förvärvarna som redovisar goodwill utan att alls identifiera immateriella tillgångar, men klart bättre än 2009, 2011 och 2012.
Andelen som inte närmare anger vilka immateriella tillgångar som identifierats bättre 2016 (62 %) än 2015 och 2014, 66 %, men en försämring jämfört med åren 2009–2011.
Närmast försumbara nedskrivningar av goodwill, ned 2016 till 0,6 % från såväl 2014 som 2015 knappt 0,9 % av totalt redovisad goodwill.
Debatt och andra undersökningar
Post-implementation Review (PiR) är numera ett systematiskt inslag i vad IASB sysslar med. Då PiR av IFRS 3 inleddes 2014 ställdes frågor bland annat mot bakgrund av att IASB, vid utarbetandet av IFRS 3 (2004), ansåg att användbarheten av rapporter skulle höjas om immateriella tillgångar skiljdes från goodwill. Den skulle höjas eftersom sådana tillgångar antingen har bestämda nyttjandeperioder, och ska skrivas av över dessa, eller har obestämda nyttjandeperioder, och ska utsättas för värdenedgångsprövning. Alltså en komponentansats rörande immateriella tillgångar. Denna PiR avslutades sommaren 2015 med en återföring i vilken IASB rapporterade vad de iakttagit och angav möjliga svar på dessa iakttagelser7.
Redan i februari 2015 lade IASB på sin forskningsagenda till bland annat identifiering och verkligtvärdevärdering av immateriella tillgångar som kundrelationer och varumärken. Det aktuella projektmålet är att behandla följande tre områden:
preliminärt att överväga att säkerställa att goodwills värdenedgång redovisas i rätt tid,
preliminärt att inte överväga att återinföra avskrivning av goodwill och
undersöka huruvida vissa identifierbara immateriella tillgångar skulle kunna inordnas i goodwill.8
Projektet var senast vid mötet i januari 2018 ett av ämnena, och då diskuterades dels huruvida beräkning av nyttjandevärde kan förenklas, utan att göra värdenedgångsprövningen i IAS 36 mindre robust, dels att i IAS 36 ta bort det uttryckliga kravet att använda indata före skatt och att upplysa om diskonteringssatser före skatt. Vid framtida möten kommer IASB att såväl diskutera huruvida de ska överväga att inordna vissa immateriella tillgångar i goodwill som besluta huruvida nästa steg ska bli en diskussionsrapport eller ett utkast (till ändringar i standarder).9 Jämfört med stabens förslag i oktober 2015 att ge ut en diskussionsrapport i mitten eller slutet av 2016 får detta åter ses som en påtaglig temposänkning.
Närmare bestämt om framtiden föreslår staben att till mötet i mars 2018 analysera om det finns sätt att förenkla identifiering av förvärvade immateriella tillgångar skilda från goodwill. Alltså närmast motsatsen till den uppdatering som staben presenterade inför mötet i juni 201610. Huvudsyftet i den är att överväga om det finns nyttokostnadsskäl för att i goodwill inordna några identifierbara immateriella tillgångar.
Vid mötet i december 2017 beslutade IASB preliminärt att överväga att lägga till krav att varje år upplysa om:
oredovisat headroom (det belopp varmed återvinningsvärdet överstiger det redovisade värdet) i en kassagenererande enhet till vilken goodwill är allokerad,
en nedbrytning av goodwill på tidigare förvärv, med förklaring av varför det redovisade värdet på goodwill är återvinningsbart och
skälen till betalning av ett premium som överstiger värdet av nettot av identifierbara tillgångar, nyckelantaganden eller mål som stödde övervägandena vid förvärvet och en jämförelse av utfall med dessa antaganden eller mål.11
Särskilt skälen i c. får sägas gå påtagligt längre än kravet i IFRS 3 B 64 e) på en kvalitativ beskrivning av de faktorer som utgör redovisad goodwill. Detta krav är sprunget ur motsvarande krav i den amerikanska standarden (ursprungligen SFAS 141), och motiveringen till det kravet kan vara av intresse: Som en följd av att avskrivning av goodwill avskaffades togs motsvarande upplysningskrav bort, men FASB drog slutsatsen, bland annat baserat på synpunkter av analytiker, att en beskrivning av de faktorer som ledde till en köpeskilling som blev så hög att förvärvsanalysen slutade med goodwill, för varje väsentligt förvärv, skulle vara användbar för att uppskatta belopp och tidpunkter för potentiella belastningar med värdenedgångar i goodwill. Mot denna bakgrund är det givetvis avgörande att beskrivningen är så fyllig, att det går att uppskatta framtida värdenedgångar baserat bland annat på den.
Sådana beskrivningar undersökte Henrik Rahm och Niklas Sandell, med deras ord hur goodwillformuleringar legitimerar förvärv och förvärvsbeslut12. De införde nyckelordssamspel, samband mellan 589 goodwillformuleringar i årsredovisningar från företag noterade på Nasdaq OMX och regelverkets centrala begrepp. Sådana samspel legitimerar förvärv bland annat genom att förvärven rationaliseras med nyckelorden. Avslutningsvis fann de dock att många av formuleringarna är en oreflekterad reproduktion av textpassager, och inte det som regelverket kräver: en kvalitativ beskrivning av de faktorer som utgör redovisad goodwill.
Hur företag, noterade på Stockholmsbörsen och som gjorde förvärv under 2015, beskrev de faktorer som utgjorde förvärvad goodwill undersökte Sandra Fogenstad Renard och Joachim Wegman, liksom om det fanns samband mellan beskrivningen och förvärvande företags bransch, segmentsstorlek respektive andel goodwill av totala tillgångar i förvärvet13. De delade in beskrivningar av 170 förvärv i tre klasser och fann att 12 % var informativa, 51 % något informativa och 37 % närmast intetsägande. Beträffande samband saknades sådant mellan i vilken klass beskrivningen hamnade och andelen goodwill. Alltså inte så att, som man kanske kunde vänta sig, förvärv med större andel goodwill beskrevs på ett mer informativt sätt.
Duff & Phelps gjorde 2017 sin femte studie av redovisade värdenedgångar i noterade företag i 18 europeiska länder (STOXX(r) Europe 600 Index)14. Förvärvsaktiviteten under 2016 var mycket stark vilket medförde det högsta tillägget till goodwill under de år som de studerat. Totalbeloppet av reducering av goodwill gick ner med en fjärdedel från 2015 till 2016, reduceringen i förhållande till total goodwill var 1,8 %. Av 42 svenska bolag minskade antalet som reducerade goodwill från sex till fyra men beloppet mer än fördubblades. SEB hamnade som tionde bolag i hela studien vad det gällde belopp av reducering av goodwill.
Duff & Phelps i USA studerade 2017 för nionde året trenderna vad det gäller värdenedgång för goodwill, generellt och branschvis15. Bland många iakttagelser finns att den totala goodwillreduceringen i amerikanska noterade företag halverades från 2015 till 2016 (dock mer än fördubblades den från 2014 till 2015). Denna djupdykning fann de vara konsistent med allmänna trender på finansiella marknader. Procentuellt föll reduceringen 2016 tillbaka till andelen 2014, 1,0 %, från 2,1 % under 2015. Antalet företag med reduceringar föll men endast från 350 till 288, varför genomsnittlig reducering per företag minskades med nära 40 %.
Nedskrivningen i förhållande till total goodwill var alltså i Sverige under 2016 endast 0,6 %, en tredjedel av kvoten i Duff & Phelps undersökning av europeiska företag. Det leder tankarna till vad Peter Gyllenhammar hävdar rörande IFRS: att utrymmet för godtycke i vissa fall är alldeles för stort, att i en perfekt och transparent värld hade IFRS sannolikt kunnat fungera väl men att vi inte lever i en sådan värld16. Gyllenhammar hävdar till och med att IFRS i detta avseende har ekonomiska effekter, genom att uppmuntra ”bildandet av högbelånade koncernstrukturer späckade med goodwillposter vars kvalitet inte sällan är tveksam”.
Peter Malmqvist replikerade Peter Gyllenhammars kraftiga kritik av IFRS men delar denna kritik vad det gäller goodwillhanteringen17. Goodwill är enligt Malmqvist ”den del av köpeskillingen vid ett företagsförvärv, som överstiger bokfört värde på det köpta dotterföretagets nettotillgångar”, men det är länge sedan detta stämde. Redan RR 01:91 Koncernredovisning innebar övergång i Sverige till en direkt eller omgående verkligtvärdeövning, goodwill som ”skillnaden mellan anskaffningsvärdet för dotterbolagsaktierna och marknadsvärdet på förvärvade tillgångar och övertagna skulder” (RR 01:91 p. 26). Vidare förbiser Malmqvist betydelsen av identifiering av immateriella tillgångar, typiskt utöver de som eventuellt redovisas i dotterföretaget. Amerikanarna, som under 1990-talet utvecklade förebilden till goodwillhanteringen i IFRS 3, ansträngde sig mycket för att tillmötesgå analytiker och andra användare genom att göra kravet redan 1970 på identifiering av immateriella tillgångar uttryckligare. Givet att det kravet uppfylls reduceras betydelsen av den ena eller andra efterföljande redovisningen av goodwill. Det är bland annat därför som vi finner det viktigt att fortsatt undersöka hur identifieringen går till och peka på problemet om kravet inte uppfylls tillräckligt.
I Börsens rapport om övervakning av finansiell information under 2017 anges i påpekanden och övriga kommentarer rörande IFRS 3 fyra olika upplysningar som ofta saknades eller var knapphändiga, dock inget om vad vi konstaterar rörande identifiering av immateriella tillgångar eller angivande av vilka immateriella tillgångar som identifieras18. Ett av besluten (08/17) gäller bristande tillämpning av IFRS 3, som att goodwill angavs vara en effekt av att uppskjuten skatt redovisas till nominellt värde (i förvärvsanalysen) och att ingen information gavs om att det fanns en annan faktor som utgjorde goodwill, enligt kravet i B64 e). I likhet med föregående år noterade Börsen i ett stort antal fall brister i upplysningar om värdenedgångsprövningar eller nedskrivningar. Omständigheten att nedskrivningar av goodwill inte utgör ens nära 1 % berörs dock inte heller denna gång.
Vidare enligt rapporten blir ett av fokusområdena vid granskningen av årsredovisningar för 2017 ett antal specifika punkter avseende IFRS 3, utifrån ESMA:s prioriterade tillsynsområden. ESMA bland annat påminner företag om betydelsen av att utföra analysen av immateriella tillgångar i överensstämmelse med kriteriet för avskiljbarhet i IFRS 3 B 33 och att, där det är relevant, upplysa om de betydande bedömningar som ligger till grund för slutsatsen huruvida avskiljbarhet bedömdes nödvändig19. Denna formulering visar väl hur sofistikerat ESMA ser på identifieringen.
Avslutning
IASB rör sig sakta men säkert framåt, med bland annat betydligt mer långtgående upplysningskrav om den efterföljande redovisningen av förvärvad goodwill, och ett av projektmålen är som sagt att säkerställa att goodwills värdenedgång redovisas i rätt tid. Under tiden tickar emellertid förvärven på, ytterligare betydande goodwillbelopp tillkommer och inte i närheten lika stora belopp kostnadsförs. Kanske ska man, trots utförligheten och noggrannheten i IASB:s beredningar, se de nuvarande reglerna som ett provisorium som får vara så länge som möjligt. I så fall har det likheter med ett paradigm, som ju skiftar först när anomalier blir så kraftiga att de utlöser en kris.
Björn Gauffin är verksam vid Kanton AB.
Ek. dr Sven-Arne Nilsson är verksam vid Deloitte och gästprofessor vid Linköpings universitet.
Fotnoter
1) Samtliga svenska aktiebolag med aktier noterade på Stockholmsbörsen (OMX Nordic Exchange Stockholm) 2017–08–02, utom de som inte var noterade även 2016–12–31.
2) Alltså har vi exkluderat 8 företag med förvärv där antingen företaget angett att förvärvet eller förvärven ej är väsentliga, varför det inte lämnar mer information, eller vi ej kunnat utläsa tillräcklig information ur förvärvsnoten.
3) Liksom i studierna av de föregående elva åren ovägda genomsnitt.
4) Det står kontrast mot att upplysningar ska lämnas för varje slag av immateriell tillgång, enligt IAS 38 Immateriella tillgångar p. 118. Likaså i kontrast mot hur detaljerat staben på IASB ser på gruppering av immateriella tillgångar, enligt nedan.
5) I år 267 svenska aktiebolag med aktier noterade på Stockholmsbörsen (OMX Nordic Exchange Stockholm) 2017–08–02, utom de som inte var noterade även 2016–12–31, och med goodwill i balansräkningen. De följande beloppen för 2014 och 2015 från undersökningen ifjol.
6) Dock undersökte Björn Gauffin och Anders Thörnsten goodwillnedskrivningarna under 2008 och 2009, även då begränsade till 1–2 % (trots mitt under finanskrisen): Gauffin, B., & Thörnsten, A. (2010). Goodwillnedskrivningar 2009, en svårbedömd historia. Balans, (8–9), 49–52
7) IFRS Foundation. (2015). Report and Feedback Statement Post-implementation Review of IFRS 3 Business Combinations. Tillgänglig 2018–02–15: http://www.ifrs.org/-/media/project/pir-ifrs-3/published-documents/pir-ifrs-3-report-feedback-statement.pdf
8) IFRS Foundation. (2018). Work Plan for IFRS Goodwill and Impairment. Tillgänglig 2018–02–13: http://www.ifrs.org/projects/work-plan/goodwill-and-impairment/
9) IASB Update January 2018. Tillgänglig 2018–02–15: http://www.ifrs.org/news-and-events/updates/iasb-updates/january-2018/
10) IFRS. (2016). Goodwill and impairment project. June 2016. IASB Agenda ref 18A. Tillgänglig 2018–02–15: http://www.ifrs.org/-/media/feature/meetings/2016/june/iasb/goodwill-and-impairment/ap18a-goodwill-impairment.pdf
11) IASB Update December 2017. Tillgänglig 2018–02–15: http://www.ifrs.org/news-and-events/updates/iasb-updates/december-2017/
12) Rahm, H., & Sandell, N. (2018). Att legitimera priset på förvärvat företag. Intertextuella förhållanden i goodwillformuleringar. Tidsskriftet Sakprosa Bind 8, Nummer 3. Tillgänglig 2018–02–15: https://www.journals.uio.no/index.php/sakprosa/article/view/3614
13) Fogenstad Renard, S., & Wegman, J. (2017). Beskrivningen av de faktorer som utgör goodwill. Kandidatuppsats i företagsekonomi. Linköpings Universitet.
14) Duff & Phelps. (2017). 2017 European Goodwill Impairment Study. Tillgänglig 2018–02–15: https://www.duffandphelps.com/-/media/assets/pdfs/publications/valuation/gwi/2017-eu-goodwill-impairement-study.ashx
15) Duff & Phelps., & FERF. (2017). 2016 U.S. Goodwill Impairment Study. Tillgänglig 2018–02–16: https://www.duffandphelps.com/insights/publications/goodwill-impairment/2017-us-goodwill-impairment-study
16) Tapper, G. (2018–02–19). ”Vi lever inte i Utopia” Peter Gyllenhammar tar strid med revisorerna om IFRS. Dagens industri.
17) Malmqvist, P. (2018–02–22). Felaktig kritik av IFRS. Dagens industri.
18) Nasdaq Stockholm. (2017). NASDAQ STOCKHOLM ÖVERVAKNING AV REGELBUNDEN FINANSIELL INFORMATION 2017. Tillgänglig 2018–02–16: http://business.nasdaq.com/media/2017-Arsrapport-Redovisningsovervakning_tcm5044–55583.pdf
19) ESMA. (2017). PUBLIC STATEMENT European common enforcement priorities for 2017 IFRS financial statements. ESMA32–63–340. Tillgänglig 2018–02–20: https://www.esma.europa.eu/press-news/esma-news/listed-issuers-must-focus-new-ifrs-standards-in-2017-annual-financial-reports