Utbildning – praktik – uppföljning

Sambandet mellan teori och praktik bör vara ett väsentligt inslag i all vidareutbildning.

I den här artikeln redogörs för en effektiv men arbetskrävande modell för revisionsutbildning. Erfarenheterna har hämtats från den kontinuerliga utbildning av statliga revisorer som riksrevisionsverket (RRV) bedriver.

TREDELAD REVISIONSUTBILDNING

I RRVs utbildning för revisionskontor och interna revisionsenheter vid affärsverk ingår tredelade kurser. Efter en förberedande utredning genomförs undervisningen (del 1), därefter tillämpas de nya kunskaperna i praktiken (del 2), avslutningsvis sker uppföljningen (del 3) i seminarieform.

FÖRBEREDANDE UTREDNING

Deltagarna förbereder kursen genom att göra en utredning som skall ge underlag för en bedömning av rutinens väsentlighet och riskmoment. Utredningen utmynnar i ett arbetsprogram för den efterföljande granskningen. Det är inte nödvändigt att all informationsinsamling är klar före kursen – men behållningen ökar avsevärt om så är fallet.

För att underlätta erfarenhetsutbytet och möjliggöra effektiva arbetsgrupper under del 1, skall varje deltagare presentera sin förberedande utredning och praktikuppgift.

UNDERVISNINGSDELEN

Undervisningsdelen består av föreläsningar, praktikfall och förberedelser inför den egna granskningen. Syftet är att ge deltagarna kunskaper om ämnesområdet samt färdigheter att tillämpa väsentliga metoder och tekniker inom området. Som ett exempel kan nämnas uppläggningen av del 1 i kursen ”revision av ADB-baserade redovisningssystem”. På programmet upptogs följande punkter:

• Deltagarnas granskningsområden

• Generell beskrivning av ADB-revision

• Granskning av system i drift

• Beskrivning av genomförd revision

• Registeranalys

• Analys av KR-1 i system S

• Förberedelse för egen granskning

GENOMGÅENDE REVISIONSMODELL

Ett viktigt underlag för undervisningen är metodanvisningarna för redovisningsrevision. I dessa presenteras revisionsmetoder för olika granskningsområden. Revisionen inom statsförvaltningen består normalt av följande åtgärder: (se figur 1).

PRAKTIKDELEN

Praktikdelen ger deltagarna egna erfarenheter om den aktuella revisionsmetodiken. Var och en i kursstaben fungerar under denna del som handledare för vissa namngivna deltagare. Såväl handledare som deltagare känner på detta sätt ett gemensamt ansvar för praktikuppgiften. Just nu pågår inom ramen för den tredelade utbildningen granskning av rutiner vid statliga förvaltningsmyndigheter och affärsverk.

UPPFÖLJNINGSDELEN

Cirka tre veckor före uppföljningsdelen skickar deltagarna in resultatet från praktikperioden. Detta består dels av revisionsrapporter och dels av PM som sammanfattar metoderfarenheter. Detta material distribueras genom kursstabens försorg till samtliga deltagare. Vid uppföljningsseminariet presenterar deltagarna sina granskningsresultat och utbyter metoderfarenheter. Deltagarna fördjupar på detta sätt sina kunskaper och RRV får ett värdefullt underlag för det fortsatta utvecklingsarbetet.

KURSSTABENS SAMMANSÄTTNING

Vid kurserna medverkar som lärare personal från RRV, revisionskontoren, internrevisionsenheterna samt auktoriserade revisorer från den privata sektorn. Det är värdefullt att erfarenheter från såväl privat som offentlig sektor kan tillföras utbildningen.

ERFARENHETER

Tidigare erfarenheter tyder på att flertalet deltagare lyckas väl med sina praktikuppgifter. Misslyckanden kan normalt hänföras till ofullständig avgränsning av revisionsområdet i samband med den förberedande utredningen.

ÄVEN FÖR PRIVATA REVISORER?

Den tredelade revisionsutbildningen har utvärderats. Man har därvid konstaterat att utbildningen utgör ett värdefullt led i de statliga revisorernas kompetensutveckling.

Jag tror att en motsvarande uppläggning kan vara värdefull även i den vidareutbildning som sker av revisorer inom den privata sektorn. Naturligtvis måste metoden anpassas till de särskilda förutsättningar som gäller privat verksamhet.

Ulf Nersing