Artiklar och föredrag som behandlar granskning av ADB-system är ofta inriktade på granskningens syfte och allmänna bakgrund. Mera undantagsvis diskuteras metodfrågor. För att i någon mån råda bot mot detta tänkte jag beskriva en metod som kan användas när transaktioner samlas upp via terminaler för senare batchbearbetningar.
Riksförsäkringsverket har ett stort antal system där de tre största är sjukförsäkring, pension och bidrag. Transaktionerna matas in från landets försäkringskassor under kontorstid. Under natten bearbetas transaktionerna i batch-körningar (med undantag för några typer som är direktuppdaterande).
När en uppdateringstransaktion matas in loggas den omedelbart varefter den genomgår olika kontroller. Det som kontrolleras i denna första omgång är personnummer, olika värden, om alla erforderliga uppgifter finns med samt behörighet. Om transaktionen ej kan accepteras meddelas terminaloperatören detta så att ett nytt inmatningsförsök kan göras efter rättning. Accepteras transaktionen loggas den ännu en gång varefter terminaloperatören får ett meddelande om detta.
I ett första undersökningssteg har jag räknat ut andelen inmatningar till pensions- och bidragssystem som lyckats i första försöket. Undersökningen omfattar alla transaktioner under en vår- och höstvecka 1980. Under denna period har 121 000 transaktioner matats in till pensionssystemet och 56 000 till bidragssystemet.
Av resultatet framgår:
Misslyckade inmatningsförsök är betydligt vanligare än vad man väntade sig (revisorn gissade dock ganska bra).
Det är en klar skillnad i andelen misslyckade försök mellan pensions- och bidragssystemen.
Skillnaden mellan hur de olika kassaområdena lyckas med sina inmatningar är mindre för systemet med den högre genomsnittssiffran och större för det andra systemet.
Antalet transaktionskoder som ingått i undersökningen är 13 för pension och 22 för bidrag. Skillnaderna mellan andelen misslyckade försök på transaktionskodsnivå är mycket stora.
Orsakerna till att man misslyckas med ett inmatningsförsök kan vara:
Behörighetsfel (försumbart i detta fall).
Stansfel.
Felaktigt ifyllt inmatningsunderlag. Detta kan i sin tur t ex bero på dålig utbildning, obegripliga handboksavsnitt eller slarv.
Olikheter i kontrollernas omfattning.
Tekniska orsaker (dessa har jag försökt isolera).
Vinsten med att höja andelen framgångsrika inmatningar är mindre irritation samt lägre resurskrav. För att åstadkomma detta krävs en noggrann analys av siffermaterialet. Denna analys pågår nu vid riksförsäkringsverket.
En felanalys av ovanstående modell torde vara en användbar metod i många system. Saknas t ex en transaktionslogg av den typ som krävs kan den temporärt införas under mätperioden. De svårigheter man ställs inför kan t ex vara att transaktionerna loggas olika många gånger beroende på om det är sträng- eller formulärinmatning. Begäran av ett formulär loggas ofta särskilt, varför man måste dividera med två vid denna typ av inmatning.
Lycka till med egna försök!
Tommy Blomberg, verksam vid revisionsavdelningen, Sveriges Riksbank