Fusionsraseriet grasserar – volymsjuka?

Revisionsbyråerna växer i storlek och erbjuder klienterna bättre service genom att anställa specialister på olika områden. Är det risk för att revisorernas oberoende ifrågasätts?

KORT STATISTIK OM REVISIONSBYRÅER

(källa: FAR)

Byråer med mer än 50 anställda:

(Inom parentes anges procent av totalen)

Kommentar:

Såväl antalet auktoriserade revisorer som antalet övriga anställda ökar mer i byråer med mer än 100 anställda än totalökningen i branschen mellan 1980 och 1981. Denna tendens förstärks ytterligare under 1982 genom samgåenden.

Kan detta verkligen vara en sund och riktig utveckling? Personligen tror jag det inte och jag vill peka på några väsentliga risker.

REVISORNS OBEROENDE

Man framhåller ofta att ju större en revisionsbyrå är desto mindre känslig är den för att förlora ett stort uppdrag. Därmed skulle också revisorerna kunna ha mer ”råg i ryggen” när de framför sina krav i redovisnings- och revisionsfrågor. Jag är mycket tveksam till denna generalisering. Stora byråer är känsliga för förlust av uppdrag och alldeles speciellt börsuppdrag. Orsaken är naturligtvis inte enbart av kortsiktig ekonomisk natur i form av exempelvis svårigheter att omplacera personal. Stora klienter tenderar dessutom att bli än större genom bl a fusioner och därmed kvarstår också riskerna för ekonomiskt beroende, relativt sett.

Expansionen inom vår bransch hänför sig framförallt till konsulttjänster. Större byråer anser sig kunna erbjuda sina klienter bättre service genom att ha anställda specialister på olika områden. Samtidigt ökar naturligtvis beroenderiskerna. Under senare år har dessa risker diskuterats av olika intressentgrupper i samhället. Varningssignaler har också sänts ut (se bl a Balans nr 9/81, Sören Mannheimer och nr 7/82, Ulf Gometz).

KLIENTSERVICE

Som ovan nämnts anser man sig kunna erbjuda sina klienter bättre service genom dels specialister och dels både riks- och världstäckande verksamhet. Även mindre byråer anser sig kunna ge bättre klientservice. Man utnyttjar specialister utanför revisionsbyråns ram, har en mindre byråkratisk uppbyggnad och kommer därigenom närmare klienten. Geografisk täckning nås både nationellt och internationellt genom olika samverkansformer.

UTLÄNDSK PÅVERKAN

Det finns en oskriven regel i USA (hos SEC) som kräver att företag som vill noteras på börsen i New York måste ha en s k principal auditor. Detta innebär att den svenska revisionsbyrån tillsammans med den internationella samarbetspartnern måste revidera minst hälften av den koncern i vilket företaget ingår.

En stor fusion i svenskt näringsliv kan alltså komma att medföra en ”följdfusion” inom svensk revision bl a på grund av regler för börsintroduktion i andra länder. Kan detta vara rimligt? Om inte, hur skall vi kunna möta denna påverkan?

REVISION – VAD BLIR DET?

Utvecklingen i vår bransch speglar naturligtvis i mångt och mycket näringslivet i övrigt.

Med större och större koncernbildningar följer oftast centralisering av viktiga funktioner som t ex finansiering, juridik, ekonomi, redovisning, valutaplanering, produktutveckling. Detta innebär i sin tur att fler och fler icke fullfjädrade dotterbolag och företagsenheter kräver sin tribut av revisionsinsatserna.

Följden kan bli att allt fler kvalificerade revisorer får en icke fullfjädrad praktik.

Inom jättebyråerna ökar riskerna för att revisorsansvaret för de stora uppdragen koncentreras till ett fåtal ledande revisorer inom byråernas ”toppskikt”.

Revisionsarbetet ute bland dotterföretagen standardiseras och tenderar alltmer att övergå i serieproduktion med tjänstemannaansvar istället för revisorsansvar.

Yrkesinnehåll och yrkesansvar riskerar att utarmas vilket kan medföra ökade svårigheter vid nyrekrytering till yrket.

Dessutom – och inte minst viktigt – kan det bli ”lägre i tak” inom storbyråerna. Olika åsikter får ej tillräckligt utrymme.

VAD SÄGER FAR?

Av naturliga skäl kommer de större byråerna att öka trycket mot vidareutbildningen inom FARs ram för att tillvarata sina intressen. Kommer utbildningens utformning att styras av de större byråerna? Dessa förlitar sig redan på internt utvecklad vidareutbildning på alla nivåer. Vad blir då av FARs vidareutbildning? Kommer den att uteslutande utnyttjas av små byråer?

Resonemanget och frågeställningarna kan överföras till snart sagt varje delområde inom FARs kommitté- och styrelsearbete.

Hur kommer man att kunna tillvarata de mindre byråernas intressen?

VAD TYCKER NÄRINGSLIVET?

Jag kan inte tänka mig att näringslivet är intresserat av färre alternativ till val av revisionsbyrå. Genom de allt starkare koncentrationstendenserna bäddar man dock för utvecklingen mot färre och större revisionsbyråer.

I Affärsvärlden nr 49/82 betecknar man stämningen i vår bransch som ”förvirrad” just nu.

VAD TYCKER SAMHÄLLET?

Man skulle kunna tänka sig en situation där samhället anser att utvecklingen inom vår bransch i alltför hög grad speglar näringslivet i övrigt. Det skulle kunna tolkas som om beroendet är för starkt. Kan detta då bli avgörande för om samhället helt tar över revisionsfunktionen på grund av att

• revisorernas oberoende ifrågasätts?

• den övervägande delen av företagsrevisionen ligger samlad inom ett mycket litet antal jättestora byråer?

VAD KAN VI GÖRA SJÄLVA?

Vi har i stor utsträckning själva hjälpt till att påskynda utvecklingen genom senare års allt ivrigare försök att utmanövrera varandra från uppdragen. Konkurrens i all ära men syftar vi till en utveckling mot oligopol även i vår bransch?

Kan verkligen stordriftsfördelar i vårt yrke väga tyngre än stordriftsnackdelar?

För att söka motverka risker och negativa effekter borde vi istället sälja idén med ”joint audits” ute bland de större företagen. Skulle det kunna vara ett av medlen för att hindra samhällsövertagande, åtminstone på grund av misstänkt starkt beroende?

Per Strandin, auktoriserad revisor, Bo Bexelius Revisionsbyrå AB