Flit och sparsamhet genom Finansiell strategi

– Finansiell strategi låter så teoretiskt och svårbegripligt... Fabrikörn ser på mig över glasögonen. Vi är gamla vänner, han hör till mina äldsta klienter. Med sex års folkskola och ett livs småländsk idoghet är han själv en skicklig strateg, även om han inte använder ordet.

–Flit och Sparsamhet! Det är det det handlar om! Det är det som är Finansiell Strategi!

Naturligtvis finns det mer i begreppet Finansiell Strategi är enbart Flit och Sparsamhet. Visst finns det situationer där strategin mera handlar om att våga ta en kalkylerad risk och likt Carlsson i Hemsöborna våga slänga näten i sjön för att håva in den stora vinsten.

Men som konsult eller revisor möter man också situationer där den strategi som saknas är insikt om Flit och Sparsamhet. Vi har en mängd företag i mogna situationer som klienter. Den mogna situationen kännetecknas ofta av att konkurrensläget endast tillåter vinst för de största, mest rationaliserade enheterna. Som konsult eller revisor är man då skyldig att så lättfattligt som möjligt påvisa hur verksamheten måste bygga på egna, internt tillförda medel, hur man måste snåla på kapitalbindningarna, hålla en hög likviditet och en hög effektivitet, d v s – Flit och Sparsamhet!

Vi möter också situationer där man inte ser en nekad kredit som en signal till eftertanke. Man har inte förstått att undre gränsen för överlevande soliditetsmässigt snarare går över än under 15 % i många tillverkningsbranscher. Enda botemedlet är samtidig satsning på egenfinansiering genom internt tillförda medel och bantning av – balansräkningen. Personligen ser jag inte någon nackdel med soliditeter runt 40 % i tillverkningsbranscher. Med den förräntning vi på senare år haft på överlikviditet är det utomordentligt billigt att ha en låg skuldsättning och en hög likviditet. Dessutom har vi i många fall låtit en god likviditet hjälpa fram nya affärer. Byggmästare som själva kan finansiera byggnadskreditivet, grosshandlare som kan göra storinköp från trängda fabrikanter är inte bara likvida, de brukar vara lönsamma också.

En hög likviditet är ett sätt att tjäna pengar. Den är också ett sätt att virka sin egen fallskärm. Småföretagen bland våra klienter kan inte räkna med att bli räddade av omvärlden om de gör en felbedömning. Snarare är det så att omvärlden aktivt uppmuntrar expansion utan hänsyn till hur riskexponeringen för den enskilde företagaren förändras. Här har olika ekonomiska rådgivare ett stort ansvar att hjälpa till med utvärderingen.

Hög effektivitet i användningen av ett företags olika resurser i form av kapital, personal och energi är naturligtvis en självklar sanning. Ändå finner jag alltför ofta företag som i godan ro kör sin faktureringsrutin en gång i veckan utan att den aktuelle revisorn reagerat. Naturligtvis kan det finnas skäl för att köra en gång i veckan. Men jag tror nog att det alltid finns skäl att göra en kritisk granskning. Med 40 mkr i årsomsättning är dagsomsättningen 200 kkr/dag. 2,5 dagars genomsnittlig försening är 500 kkr i kapital och 80–100 kkr i extra räntekostnad. Man kan alltså räkna hem en halvtidstjänst på att snabba upp rutinen. Kunden har inte ens förstånd på att vara tacksam för en kredit som han inte ser, så där finns inget motstånd...

Det här exemplet är enkelt. Vi konsulter och revisorer måste vara beredda att sätta sökarljuset även på mer komplicerad ineffektivitet. Föreslå klienterna att jämföra kostnaden för personliga sekreterare med kostnaderna för en skrivpool t ex! Låt åkerifirmor lägga offerter på övertagande av hela distributionsapparaten! Jag har nästan aldrig träffat på en firmabil som går ihop sig.

Naturligtvis är jag medveten om att revisorn har en mängd lagstadgade arbetsuppgifter att fullgöra. Det är lika naturligt att företagsledningen har det fulla ansvaret för företagets drift och förvaltning. Men inom rollen som ”sparringpartner” finns det många idéer som borde planteras, många internutredningar inom klientföretaget som borde initieras. Vi vinner på två sätt. Klienten blir ett effektivare, stabilare och lönsammare företag. Och klienten börjar tycka att revisionsgenomgångar är nyttiga reningsbad, väl värda sitt pris.

Det behöver på mindre klientföretag inte röra sig om komplicerade teoretiska verktyg eller tidskrävande insatser. Låt företaget självt arbeta med det klassiska ”du Pont-diagrammet”, det räcker långt. Sälj in Flit och Sparsamhet som en ledningsfilosofi. Gör det nyttiga roligt. (Själv delar jag ut tryckta kort med Flit och Sparsamhet till alla jag träffar. Ring bokförlaget och få en bunt till Era egna klienter – gratis! 042/929 50.)

Den klassiska ”du Pontmodellen” kan fortfarande ge underlag för mycket eftertanke i ett mindre företags ekonomiska planering.

Börja jobba med Finansiell Strategi NU! Vi vet att många klientföretag är i början på en efterlängtad expansion. Vi vet också att deras rörelsekapitalbehov är 20–30 % på omsättningsökningen. De har alltså i många fall en svårartad finansiell växtvärk framför sig. De är i många fall omedvetna om detta. Nu om någonsin behövs en finansiell planering och en stram Finansiell Strategi. Flit och Sparsamhet hjälper oss inkassera framgången.

Lycka till!

En god del av de strategipunkter som framförs i den här artikeln kan illustreras i en finansieringsanalys. Örjan Hallgrens bok ”Finansiell

Strategi och Styrning” är uppbyggd runt de fyra strategipunkterna

(se mitten av figuren [red. anm. ]).

AV VERKSAMHETEN INTERNT TILLFÖRDA MEDEL:

KAPITALKÄLLOR:

KAPITALANVÄNDNING:

DIFFERENS = FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL

SPECIFIKATION AV RÖRELSEKAPITALETS FÖRÄNDRINGAR

Örjan Hallgren, civilekonom, Helsingborg