Det går hett till på Stockholms Fondbörs just nu. Olika affärer avlöser varandra, minoriteter körs över, prognoser ifrågasätts och samtidigt växer börsen åt olika håll.
Utländska företag introduceras på Stockholmsbörsen medan svenska företag söker notering och finansiering utomlands. På fem år har den svenska aktiemarknaden vuxit något alldeles enastående.
Mycket talar för att det också kommer att ge återverkningar för revisorskåren, skriver Björn Davegårdh, börskrönikör och delägare i Dagens Börsnyheter.
Revisorer i börsbolag har onekligen en mer utsatt position än andra. När ”Leo-affärer” dyker upp så ifrågasätts revisorernas arbete. När Fermentas prognoser ifrågasätts så är det många som vill att revisorerna också ska uttala sig om prognosernas realism. Och när svenska börsföretag söker sig utomlands så ökar det kunskapskraven på revisorerna.
Börschefen, Bengt Rydén, sitter just nu själv och funderar på hur börsens regelsystem ska förändras mot bakgrund av den senaste händelseutvecklingen. Han har en del synpunkter på revisorernas arbete.
”Jag har en känsla av att revisorerna inte har diskuterat sin verksamhet särskilt mycket sett från börsens utgångspunkt vilket är olyckligt. Även i revisorernas utbildning saknas de specifika börsfrågorna. Många börsbolag är intressebolag till andra börsnoterade företag. I sådana företag kan det t ex finnas skäl för revisorerna att särskilt ta hänsyn till interna transaktioner så att inte minoriteter kommer i kläm. Det kan f ö påpekas att FAR i dagarna tagit beslut om ökad utbildning för revisorer i börsnoterade bolag.
På börsen är det ganska vanligt att bolag inte lyckas uppnå sina officiella prognoser. Märkligt vore det annars. De senaste åren har dock avvikelserna i flera fall varit anmärkningsvärt stora. Gambro t ex blev stämt för sitt USA-prospekt. Consafes prognos visade sig vara helt verklighetsfrämmande. Och nu senast har Fermenta inom loppet av några veckor lämnat två helt skilda bedömningar för resultatet 1986 – en på 700 Mkr och en på intervallet 1,2–1,6 Mdr. Då är det inte lätt att vara aktieplacerare.
Många skulle känna sig lättade om revisorerna tog ett ökat ansvar för prospekt och årsredovisning och särskilt för prognosavsnittet. Bengt Rydén är dock lite skeptisk: ”Om även prognoserna ska granskas och revideras så finns det en risk att företagen i stället slopar prognoser. Det vore inte bra för aktiemarknaden. Däremot skulle det kanske vara möjligt för revisorerna att uttala sig om själva prognosunderlaget.” Han tycker också att revisorerna borde kunna trycka på bolagen så att de inte döljer väsentlig information t ex i fotnoter vilket inträffar då och då.
Stockholmsbörsen håller snabbt på att internationaliseras. Förra året investerade utländska placerare ca 4 Mdr i svenska aktier. Många svenska aktier har samtidigt introducerats på utländska börser. Bolagen blir över huvud taget alltmer internationella. Detta ökar kunskapskraven på revisorerna. Flertalet stora byråer har också samarbetsavtal med internationella revisionsföretag. Men det ökar också kravet på en förändring av det svenska redovisningssystemet.
Bengt Rydén: ”Redovisningen i utlandsnoterade och andra större svenska bolag måste nu anpassas till internationell praxis. Nyckeltal måste utformas så att det går att jämföra med utländska bolag. Här har revisorerna en viktig uppgift.” Bengt Rydén betonar att det är i USA man ska hämta förebilder. USA ligger långt före Europa i kraven på börsföretagens informationsplikt och redovisning. Tyskarna t ex ligger ljusår efter i öppenhet, likaså Frankrike. Det finns däremot ingen anledning att ta efter allt.
”Amerikanerna kräver en oerhörd detaljrikedom som vi inte har någon anledning att efterlikna. Det amerikanska näringslivet lever i någon sorts symbios med den offentliga sektorn – där finns en byråkrati som föder sig själv. Advokater och revisorer är ofta en del av denna process och det ska vi inte ta efter.”
Handeln med aktier, även svenska, pågår numera dygnet runt – från New York till Tokyo. Detta kan komma att ställa ökade krav på informationsgivningen i de svenska företagen. Bengt Rydén: I första hand är det kanske börsens regler som skall anpassas till den här utvecklingen. Men från börsens synpunkt vore det t ex önskvärt att revisorerna även godkände företagens delårsrapporter. Eller åtminstone att revisorerna arbetade löpande under året i stället för som nu slutspurtar i samband med bolagsstämman på våren.
Björn Davegårdh, börskrönikör och delägare i Dagens Börsnyheter