I ett utkast till rekommendation om granskning av prospekt föreslår revisionskommittén en viss utökning av revisorns granskningsplikt. All information i prospektet skall gås igenom och rimlighetsbedömas till den del den ligger inom revisorns naturliga kompetensområde.
Olle Gunnarsson, ledamot i FARs revisionskommitté, presenterar utkastet i denna artikel.
FARs Revisionskommitté låter i detta nummer av Balans för diskussionsändamål publicera ett utkast till rekommendation avseende GRANSKNING AV PROSPEKT.
Arbetet med utkastet har bedrivits jämsides med Näringslivets Börskommittés framtagande av ”Rekommendation om utformning av prospekt”.
Ökning av granskningsplikten
Den blivande rekommendationen är tänkt att ersätta det avsnitt om granskning av prospekt som ingår i Revisionskommitténs uttalande (från år 1981) om ”revisorns yttranden enligt aktiebolagslagen andra än revisionsberättelse och revisorspåteckning enligt 10 kap. 9 och 10 §§”.
I förhållande till det tidigare uttalandet innebär innehållet i utkastet en viss utökning av granskningsplikten. All information i prospektet föreslås nu bli föremål för genomgång i någon form av revisorn. Sådan information som ej skall granskas på sedvanligt sätt skall läsas igenom och, till den del det ligger inom en revisors naturliga kompetensområde, rimlighetsbedömas. Denna uppfattning överensstämmer med den inriktning om granskning av s k övrig information i årsredovisningen som diskuterats inom revisionskommittén och som behandlades vid de senaste FAR-dagarna.
Ett viktigt undantag från ovanstående krav på rimlighetsbedömning gäller fortfarande prognosuppgifter och andra framtidsbedömningar som intagits i prospekt. Härvidlag uttalas att granskningen av framtidsbedömningar kan begränsas till att avse det tekniska upprättandet och att någon skyldighet att bedöma de affärsmässiga förutsättningar som ligger till grund för framtidsbedömningarna ej skall finnas. Bakgrunden till detta ställningstagande är anvisningen till regel 4 av FARs ”Regler för god revisorssed” som anger att ledamot icke får ”tillåta att hans namn används på sådant sätt att det ger anledning att antaga att han styrker sannolikheten hos framtidsbedömningen”. Revisionskommittén har övervägt att föreslå att kravet på rimlighetsbedömning även skall gälla prognoser och andra framtidsbedömningar men funnit det lämpligt att i stället som ett särskilt projekt generellt behandla frågan om granskning av prognoser. Kommittén har även ifrågasatt om inte den ovan refererade anvisningen till regel 4 borde bli föremål för översyn. Möjligheterna att i praktiken granska prognosuppgifterna blir beroende av i vilken utsträckning förutsättningar och beräkningar dokumenterats av företaget. Vi ser gärna att de viktigaste förutsättningarna för prognoserna redovisas i prospektet. Detta anser vi dock vara en förutsättning för den föreslagna granskningen.
Granskningen av information i prospekt motsvarande uppgifter i delårsrapport har blivit föremål för ingående överväganden. Revisionskommittén föreslår att uppgifterna skall bli föremål för översiktlig genomgång för bedömning av om de är rimliga och om de framtagits med tillräcklig omsorg. Detta ställningstagande stämmer väl överens med revisionskommitténs uttalande från år 1977 ”Om revisorns granskning av delårsrapport”.
Resultat- och balansräkningar
Anledning har bedömts föreligga att särskilt behandla förfarandet vid granskning då prospektet innehåller resultat- och balansräkningar etc som hämtats ur årsredovisningar som granskats av annan revisor. Utkastet föreskriver skyldighet att inhämta information från denne för att revisorn skall kunna bedöma huruvida kravet på jämförbarhet blivit tillgodosett. Det krävs normalt ej att revisorn i efterhand reviderar ifrågavarande bokslut. Normalt behöver upplysning i granskningsberättelsen ej heller lämnas om att annan revisor granskat information som utnyttjats i prospektet.
Kort berättelse
Granskningsberättelsen föreslås, när ingen anmärkning eller erinran framförs, bli mycket kort. Beträffande granskningens omfattning och inriktning föreslås att hänvisning görs till god revisionssed. Kommittén övervägde även en något längre variant av en granskningsberättelse varvid närmast av pedagogiska skäl innebörden av god revisionssed skulle anges genom ett tillägg med exempelvis följande formulering:
”Därvid har de uppgifter i prospektet som motsvarar delårsrapporten blivit föremål för översiktlig genomgång med särskild inriktning på att tillämpade principer överensstämmer med dem som använts vid upprättande av de årsbokslut som intagits i prospektet. Prognosuppgifter har endast granskats med avseende på tillämpad metodik vid framtagandet.”
Denna längre variant har ej intagits i utkastet men bör kunna användas i de fall då revisorn känner särskild anledning att utveckla beskrivningen av den granskning som utförts.
Slutligen vill revisionskommittén påminna om att revisorn för att utföra granskningen enligt god revisionssed behöver längre tid till sitt förfogande än som i dag ofta förutsätts vid planeringen. Kommittén anser att den minimitidsfrist om två veckor som gäller granskning av årsredovisning bör vara vägledande.
Olle Gunnarsson är ledamot i FARs Revisionskommitté