Jan Blomberg, vice VD, Procordia, och Bertil Edlund, auktoriserad revisor, Öhrlings Revisionsbyrå, svarade liksom tidigare år för FINFORUMS uppdatering på redovisningsområdet.

Bertil Edlund beskrev inledningsvis vad som hänt under det senaste året hos de centrala utgivarna av redovisningsrekommendationer (standard setters) FAR, BFN, NBK, börsen och internationella organisationer.

Redovisningskommitténs ställningstagande

FARs redovisningskommitté, där Bertil Edlund själv ingick, hade inte arbetat fram några nya rekommendationer under året, men hade i sitt traditionella höstuttalande (återgivet i Balans nr 10/86) redovisat ett antal intressanta ställningstaganden:

Sale/leaseback-rekommendationen skulle omarbetas eftersom rekommendationen ej hade följts och någon olägenhet härav inte observerats. Kravet på skuldföring när transaktionen till sitt verkliga innehåll utgör en lånetransaktion hade släppts. Dock krävs reservering av överhyror, skuldföring om priset avviker från marknadspris och om skyldighet finns att återköpa. Rolf Rundfelt, som just avslutat en undersökning vid Stockholms Fondbörs om redovisning vid förvärv kunde inte avhålla sig från att kritisera FAR. Rundfelt menade att FAR gav upp i stället för att hålla fast vid principer som accepterats i många andra länder.

Närståendetransaktioner där FAR stödjer börsens uttalande och menar att det bör vara vägledande för alla slag av bolag.

Vederlagsfri pantsättning där FAR nu reagerat på de redovisningsproblem professor Rodhe aktualiserat. Svårigheter finns att avgöra om pantsättning är affärsmässigt betingad eller ej. I alla fall är ställande av pant för annans gäld en eventualförpliktelse och skall särredovisas, dvs. inom linjen. Skuldföring sker när ersättning är sannolik och den kan beräknas.

Upplösning av ackumulerade överskrivningar där restriktioner till följd av tidigare investeringsfondsutnyttjande strukits.

Nukostnadsredovisning där rekommendationen skulle tas bort ur FARs Samlingsvolym. Jan Blomberg, vän av riktig information om inflationens effekter, framhöll att han förstod att FAR drog in rekommendationen, men poängterade att det är viktigt att information lämnas om den lönsamhet och soliditet som behövs för tillväxt.

Bokföringsnämnden

Bokföringsnämndens arbete med en anvisning om fordringar och skulder hade misslyckats och projektet nedlagts. Nämnden hade fått ny kanslichef, Per Thorell (som presenterades i Balans 1/87). BFN hade fått ökade resurser, varför vi kunde vänta oss ökad aktivitet, men det är oklart hur inriktningen blir. Man kan befara att BFN mera vill göra samma saker som FAR, vilket kan öka förvirringen.

NBK

Näringslivets börskommitté, NBK, i vilken Bertil Edlund också satt, avvaktade hur redovisningen av skatter skulle utvecklas. Under året hade en rekommendation om prospekt angivits.

Börsen

Börsstyrelsen hade givit ut en rekommendation som avsåg transaktioner med närstående.

IASC och FASB

Internationellt observerades att IASC utgivit ett flertal nya rekommendationer, vilket lett till att Sverige numera ligger efter IASC på vissa områden. Beträffande FASB är det ur svensk synvinkel av särskilt intresse att följa det arbete som pågår med omarbetning av rekommendationen om redovisning av latent skatt och koncernbegreppet inom koncernredovisningen.

IASC har givit följande anvisningar under året:

E 27 Retirement benefit plans.

E 25 Investments. Medger uppvärdering till market. Överföring av tillgångar/skulder från långfristiga till kortfristiga.

E 24 Related party transactions. Delvis modell för börsens rekommendation.

E 23 Capitalization of borrowing costs. Anvisar aktivering.

E 22 Business combinations. Motsvarar FARs rekommendation, men tillåter två alternativ: goodwill som tillgång eller omedelbar avskrivning mot eget kapital. Begreppet ”useful life” vägledande vid avskrivning.

Årsredovisningspraxis 1986

Claes Holmberg, Öhrlings Revisionsbyrå, hade undersökt redovisningspraxis för de börsbolag som över åren erhållit flest utmärkelser i tävlingen om Bästa årsredovisningen, den s k Eliten. Undersökningen är ett komplement till FARs bok om Årsredovisningspraxis 1984, där samma Elit introducerades. Av tidsskäl avkortades detta avsnitt och intresserade hänvisades till en sammanställning av materialet som delades ut vid Finforum. Undersökningen kommer att återges mera utförligt i ett kommande nummer av Balans.

Några iakttagelser från undersökningen sammanfattas redan här:

Omräkning av utländska dotterbolag: fortsatt övergång till dagskurs.

Inflation: begränsad minskning av lämnad information.

Minoriteter: fortfarande några bolag som drar av från raden för nettovinst.

Intressebolag: inget påtagligt genomslag av FARs nya utkast (kom sent 1985).

Årsredovisningens omfattning: antalet sidor synes likformas. Oklart i många fall vad som är förvaltningsberättelse.

Resultatprognoser: tre lika stora grupper inom Eliten; de som lämnar beloppsprognos, enbart prognos över resultatets riktning respektive ingen prognos alls.

Likvida medel: posten redovisas på olika sätt och har olika innehåll.

Nyckeltal: många ändrar sina definitioner av redovisade nyckeltal. Klar riktning mot NBKs definitioner, men många anger ytterligare nyckeltal. NBKs redovisning av full skatt har ökad acceptans.

Goodwill/badwill

Bertil Edlund konstaterade att frågorna har ett praktiskt samband – valet av metod och tillämpningen påverkar storleken av den avskrivning på goodwill som kommer att belasta framtida resultat samt redovisad soliditet.

Uppslutningen kring FARs rekommendation har varit nästan fullständig, men internationella koncerner är otillfredsställda för att inte säga irriterade över att svenska rekommendationer avviker från internationella standards. Några inhemska koncerner har även avvikit från FARs rekommendation.

Bertil Edlund hade förståelse för att affärsmän var irriterade om redovisningsmetoderna orättvist påverkade affärssituationen. FAR och näringslivet måste snarast bestämma sig för om FARs rekommendation skall tillämpas oförändrad. Därefter krävs en solidarisk uppslutning.

Apportemission

Börsen hade med hjälp av Rolf Rundfelt låtit utreda hur apportemissioner redovisas av noterade bolag. 34 bolag hade under 1985 genomfört en eller flera apportemissioner av totalt undersökta 225 bolag. Han presenterade utredningsresultatet översiktligt:

Värderingen av de utgivna aktierna och de förvärvade tillgångarna var de centrala frågorna. 16 bolag syntes tillämpa principen att redovisa till marknadsvärde, medan pooling förekommit i 2 fall. Övriga bolag har använt andra principer, t ex bokförda värden, eller inte lämnat de upplysningar som erfordras för bedömning av redovisning av apportemissioner, vilket Rolf Rundfelt fann anmärkningsvärt.

Avskrivning på goodwill

Bertil Edlund fann det besvärande att så vitt skilda metoder för goodwillavskrivning tillåts internationellt och med skilda argument. FASB tillåter avskrivning över ”useful life” som kan vara upp till 40 år. Samtidigt är man restriktiv mot pooling-metoden. England fortsätter att tillämpa direktavskrivning mot kapital som huvudmetod, men tillåter liksom EG även avskrivning enligt metoden useful life. IASC accepterar numera båda metoderna.

För våra internationella företag kan det vara en svårighet att tillämpa vår relativt stränga modell, dvs att skriva av över maximalt 10 år. I Sverige har koncernredovisningen också funktionen att bestämma nivån på moderbolagets maximala utdelning, varför direktnedskrivning medför svårigheter.

Latent skatt

I Rolf Rundfelts utredning finns tendenser att schablonskatten sänks för förvärvade obeskattade reserver i syfte att minska goodwill-posten. Enligt Bertil Edlund är det inte ovanligt att diskontera skattebetalningarna i förvärvskalkylen. FAR tillåter diskontering betr övervärden i anläggningstillgångar, men i princip ej för obeskattade reserver. Övergång i andra länder till en nettobeskattning enligt US Tax Reform, dvs begränsade möjligheter att skjuta på skattebetalningarna kopplad med relativt låg nominell skattesats, kommer att göra det mer motiverat att tillåta diskontering i Sverige. Detta trots att man i USA nu avvisat diskonteringsmetoden.

Den svenska modellen

Jan Blomberg anknöt till Per Lindbergs appell ”Experter i alla läger, förenen Eder” och konstaterade att samma budskap framförts vid varje FINFORUM. Detta gav honom anledning att kritiskt gå igenom den svenska modellen för standardsetting på redovisningsområdet.

– Det finns för många standard-setters med åtföljande risk för rekommendationer som inte hänger ihop, ansåg han.

– Det saknas en brist på konceptuell ram – vad är egentligen bra/dåligt och vad är syftet med olika regler/principer?

– BFN går i fel riktning – borde vara lagtolkare, men lyssnar för mycket till fiskala intressen. Skatterna borde bort från årsredovisningen.

– NBK har aktiverat sig och fungerar som spjutspets i vissa frågor.

Han kritiserade också en artikel i Balans (nr 4/86), som borde kunna uppfattas som att FAR inte ville leda redovisningsutvecklingen. I artikeln hade Bo Fridman, ordförande i redovisningskommittén, uttalat att FARs rekommendationer ej skall utveckla god sed utan mer stadfästa praxis. Han hade där också ansett det viktigt att kraven på enhetlighet vägs mot möjligheten till utveckling.

Jan Blomberg höll med om att rekommendationerna i sig inte skall vara det dynamiska momentet, men ville ändra FARs arbetssätt för att få till stånd ökad dynamik och acceptans. FAR borde sätta sig i framsätet i redovisningsutvecklingen, med ökade resurser. Redovisningskommittén skulle utarbeta utkast, ansåg han, som skulle behandlas vid offentlig hearing med deltagande av alla berörda intressenter. FAR skulle på denna bas utarbeta ett förslag som efter t ex sex månader skulle antagas om inte allvarliga invändningar framkom.

Bertil Edlund gjorde en avslutande jämförelse med andra länder och framhöll att Sverige är unikt med flera standard-setters. Han delade Jan Blombergs uppfattning att FAR bör fortsätta sitt arbete, men flytta sig till framsätet, vilket kräver en vidgad förankringsprocess – i första hand mot producenterna.

Blick framåt

Bertil Edlund sammanfattade de diskuterade punkterna och betonade bl a att vi snarast måste komma till punkt beträffande redovisningen vid förvärv för att förhindra en förvirring lik den som inflationsredovisningen skapade i England. NBKs nyckeltal och fullskattemodell är på väg att slå igenom. Minoritetsredovisningen förbättras. Man väntade otåligt på genombrottet för NBKs resultaträkningsmodell. Den internationella harmoniseringen kommer att fortsätta – främst genom de internationella företagen. FASB blir därvid ledstjärna – antingen man vill det eller inte – om inte Europa handlar mycket snabbt. Är vi som redovisare beredda på de omvärldsförändringar som synes sannolika: ökad handel med aktier, internationaliseringen fortgår och övergång till information om bolagen via databaser? Klarar våra normer de krav som denna utveckling innebär? Vem kommer i praktiken att sätta standards? Vilka skapar enhetligheten?

Claes Holmberg