Årsredovisningen ska informera aktieägarna om förhållanden som är väsentliga för företagets utveckling. Nu är det kanske dags att ta in miljökraven i årsredovisningen. På FINFORUM diskuterades frågan bl. a. av Miljöcentrums Björn Gillberg, ASSIs ekonomidirektör Ulf Kilander och auktor revisor Siv Berlin.
– Vi arbetar i domstolarna med att sätta pris på miljön genom att stämma företagen å offrens vägnar. Vi har tvingat fram mångmiljonbelopp i ersättning för dem som skadats. Detta bör företagen tänka på. Följ miljöprocesserna noga och för in miljökostnaderna i årsredovisningen. Det skapar respekt för miljöproblematiken. Och det behövs. Det kan förhindra bakslag. Nyligen tog Bofors över ett företag i USA. Det skedde utan skryt här hemma. Ty på platsen stod representanter för USAs naturvårdsverk med den mindre glada överraskningen att miljöfarligt avfall fanns dumpat på området. Bofors ålades att sanera för miljoner.
Det säger Miljöcentrums Björn Gillberg. Han och Ulf Kilander, som är vice VD och ekonomidirektör i ASSI, ledde ett seminarium om miljökrav på årsredovisningen vid FINFORUM 88 i Stockholm i december.
Samma sak som en skuld
Miljöcentrum har t.ex. stämt Höganäs AB på 15,5 Mkr för nedsläpp av stoff av bly och andra metaller i omgivningen.
– När vi lämnade in stämningen så medgav de inom någon vecka att det hela faktiskt var besvärande. De tog på sig 40 Mkr i sanering. Ulf G Lindén betalade m.a.o. 40 Mkr för mycket för företaget. Det hade kanske inte varit så dumt om någon form av miljöredovisning hade ingått i årsredovisningen, säger Björn Gillberg. Det är samma sak som att skulderna står i årsredovisningen. Höganäs satt med en skuld som man krävdes på betalning för.
– Förslaget om miljörevisorer ligger på is, säger Björn Gillberg. Men jag förutsätter att revisorerna blir involverade i det här ändå. Miljön är en del av företagets ekonomi. Historien har redan visat att det kan bli dyrt att strunta i miljön. Vi vet redan att många företag har gamla lik i garderoberna. Det kan till slut bli tal om miljardsatsningar för att sanera efter gamla försyndelser.
Väsentligt för utvecklingen
ASSIs Ulf Kilander menar att man i sammanhanget inte ska glömma bort årsredovisningens grundläggande syfte. Den ska vara en årsrapport till aktieägarna och berätta om alla faktorer som är väsentliga för företagets utveckling:
– Är miljökraven väsentliga för utvecklingen ska de finnas med. Kraven på att vara saklig och korrekt i årsredovisningen är också stora. Man kan diskutera om man ska använda årsredovisningen för debatt. Men om jag hade ett företag som för sin existens var beroende av om det får ett miljöföreläggande eller ej – då skulle jag inte tveka att använda årsredovisningen för debatt. Jag skulle föra ut min uppfattning om vad som är nödvändigt för att hävda företagets möjligheter att fortsätta.
Auktor revisor Siv Berlin, Bohlins, Stockholm, deltog i seminariet och sa bl.a.:
– När vi diskuterar det här måste vi komma ihåg att det är en chimär att årsredovisningar är korrekta. De är bara rimliga redovisningar av företagens resultat och ställning. Att detta uttrycks i form av bestämda antal kronor ger möjligen ett förvirrande intryck av exakthet.
Vill inte bli miljörevisor
Hon fortsatte:
– Men hur mycket ska då årsredovisningen påverkas av miljöfrågorna? Jag tror att kunskaperna om miljöförbrukningen i företagen fortfarande är mycket dålig. Vi vet för lite om vad vi håller på med. Kunskapen ändras hela tiden. Nya rön görs. Nya upptäckter visar på olika slags miljö som förbrukas. Många insatser görs i industrin, men att t.ex. korrekt fånga upp effekten av de investeringarna är ogörligt. Men det är viktigt att rapporter görs. Om sådana miljörapporter visar att ekonomin kan påverkas ska de tas med i årsredovisningen.
Därmed inte sagt att Siv Berlin är beredd att bli s.k. miljörevisor, verkligen inte:
– Frågan om miljörevisorer är en klar kompetensfråga. På revisionsbyråerna använder vi oss redan i dag av olika slags medarbetare. Vi revisorer ska dock kunna stå upp och ansvara för vad samtliga medarbetare på byrån gör. Jag kan absolut inte tänka mig att ansvara för rapporter från t.ex. biokemister. Vi har inte den kunskap som krävs för att exempelvis kontrollera utsläpp av olika slag. Det ligger helt utanför vårt område. Det måste bli ett helt nytt yrke som tar hand om den uppgiften.
– Men, fortsätter Siv Berlin, när man sedan kommer till ekonomiska värderingar av vad en sådan miljörevisor har kommit fram till – då kan vår ekonomiska kunskap komma till bruk.
Anställ miljörevisorerna
Ulf Kilander:
– Jag tycker det vore fel om det skulle skapas en speciell miljörevisorsgrupp. Jag menar att ni skulle kunna anställa de här personerna inom byrån. Med era kunskaper om effektivt revisionsarbete och den koppling du själv gör till de ekonomiska frågorna skulle det kunna gå. Det vore bra för företagen att ha en och samma grupp att tala med.
Siv Berlin:
– Rent administrativt har idén vissa poänger. Men vi måste som sagt ta ansvar för våra medarbetare. Vi har konsulter på byråerna i dag. Men de arbetar inom ramen för vårt kompetensområde. Det gör inte biokemister.
Åter till den direkta miljörapporteringen i årsredovisningen.
– Några har redan försökt, säger Ulf Kilander. Nobel gjorde en broschyr med riktlinjer för miljöarbete inom Nobel Industrier. Den bladades in i årsredovisningen för 1987. Själva har vi gett ut broschyren ”ASSI Miljö” som beskriver vad vi gör för miljön inom olika områden av vår verksamhet. Vi har också beslutat att i årsredovisningen för 1988 ta in en sida om miljön. Den ska in därför att det är väsentligt för företaget. För ett företag i skogsindustrin är det självklart att en hel del miljöfrågor är aktuella att ta tag i.
Börjar med policyfrågor
ASSIs första miljösida i årsredovisningen kommer att koncentreras på policyfrågor. Kanske går man in på vissa uppenbara utsläpp som är lätta att mäta och där man har gjort analyser. Ungefär där stannar redovisningen den här gången.
I ASSI diskuteras också med försäkringsbolagen. Planer finns på att lägga upp en försäkring som gäller långsiktig miljöpåverkan.
Inge Wennberg