Auktoriserade revisorer som tvingas läsa in 20 extra akademiska poäng bara för att de varit borta från yrket i något år. Andra som riskerar sin auktorisation för att de skaffar sig värdefull utlandspraktik hos byråns internationella samarbetspartner. Det är problem som belysts i Balans under senare tid. Nu kommer nya, generösare signaler från avdelningsdirektör Inger Blomberg vid tillsynsmyndigheten Kommerskollegium.
Med anledning av olika artiklar i Balans önskar jag härmed informera om ändrad praxis vid handläggning av vissa ärenden vid Kommerskollegium samt dessutom lämna aktuell statistik. Jag avser att återkomma med information om tillsynsverksamheten, den nya utformningen av kvalificerad revisors ansvarsförsäkring samt resultatet av enkätundersökningen om revisorsrollen – konsultrollen.
Få tillbaka auktorisationen
Huvudregeln är att revisor som ansöker om auktorisation skall, oavsett om han tidigare varit auktoriserad, uppfylla de krav på teoretisk och praktisk utbildning som gäller vid ansökningstidpunkten. Undantag från denna regel har medgetts ytterst restriktivt. Det bör påpekas att regeln inte gäller för revisor som varit auktoriserad i fem år och som ansöker om fortsatt auktorisation i direkt anslutning till föregående auktorisationsperiod (förnyelse). Sådan revisor anses uppfylla fordringarna på teoretisk utbildning även om hans utbildning inte överensstämmer med de krav som gäller vid ansökningstidpunkten.
Det nu gällande kravet, att den teoretiska utbildningen för auktorisation som revisor skall omfatta sammanlagt minst 140 högskolepoäng eller motsvarande vid handelshögskola, har gällt sedan 1983. Med stöd av övergångsbestämmelser har dock revisor som före den 1 juli 1983 påbörjat teoretisk utbildning enligt tidigare gällande utbildningskrav (120 poäng) fått åberopa den som kvalificerande för auktorisation till och med utgången av 1988. Eftersom övergångsbestämmelserna således nu upphört att gälla har frågan aktualiserats hur man skall se på utbildningskravet i de fall en revisor tillfälligt ”avbryter” sin auktorisation för att pröva annan verksamhet.
Värdefull erfarenhet
Kommerskollegium diskuterade frågan i början av februari 1989 med representanter för Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR. Från båda håll ansåg man att det kan vara av värde att revisorer under viss tid får erfarenhet av andra arbetsuppgifter än de för revisorsyrket typiska men ändock med anknytning till verksamhetsområdet. Det kan gälla t.ex. arbete som ekonomichef. Mot den bakgrunden fann man det rimligt att revisor, som tidigare varit auktoriserad och som åter ansöker om auktorisation, i vissa fall skall kunna medges undantag från gällande utbildningskrav.
Om följande förutsättningar föreligger är kollegiet därför berett att medge undantag från gällande utbildningskrav för en tidigare auktoriserad revisor som åter ansöker om auktorisation.
– Revisorn får inte ha varit borta från revisorsyrket (revisionsverksamhet) i mer än högst tre år.
– Den tjänst som revisorn innehaft skall ha haft viss anknytning till revisorsyrket.
– Ansökan om (åter)auktorisation skall ha getts in till Kommerskollegium senast inom ett år efter det att revisorn återgått till revisorsyrket.
I sammanhanget bör följande noteras.
Revisor som varit borta från revisorsyrket i mindre än två år anses utan vidare uppfylla de praktikkrav som uppställts för auktorisation. Om revisorn däremot varit borta mer än två år måste han arbeta inom revisorsyrket i sex månader innan han kan ansöka på nytt. Den halvårslånga praktiken skall till väsentlig del ha avsett kvalificerad och allsidigt sammansatt extern revision i företag.
Bosättning utomlands
Enligt 1, 15 och 24 §§ revisorsförordningen (SFS 1973:221) skall revisor vara bosatt här i riket för att erhålla auktorisation/godkännande och för att behålla denna/detta. I 14 § har regeringen dock lämnat möjlighet för kollegiet att ”om särskilda skäl föreligger, meddela revisor tillstånd att med bibehållen auktorisation vara bosatt utomlands under viss tid”. Enligt 17 § skall nämnda bestämmelse tillämpas även i fråga om godkänd revisor.
Kravet på att auktoriserad/godkänd revisor skall vara bosatt i riket motiveras bl.a. av att tillsyn över utomlands bosatta revisorer ofta skulle möta avsevärda svårigheter. Vidare kan det vara problem att hålla sig à jour med ändringar av de lagar och andra förhållanden som är väsentliga för att upprätthålla fullgod kompetens som kvalificerad revisor. Vad som skall innefattas i begreppet ”särskilda skäl” framgår inte vare sig av revisorsförordningen eller av förarbetena till denna. Kollegiet har ansett särskilda skäl föreligga om revisorn under viss tid tjänstgör på utländsk revisionsbyrå som drivs av motsvarighet till svensk auktoriserad/godkänd revisor. Om nämnda villkor är uppfyllda har kollegiet tidigare lämnat tillstånd för två år med möjlighet till ytterligare ett års förlängning. Under 1988 har praxis ändrats så att tillstånd regelmässigt ges för tre år med möjlighet till förlängning ett till två år.
Dubbla dispenser
Utöver vad som ovan nämnts tillkommer ytterligare en komplikation när en kvalificerad revisor flyttar utomlands. Även om kollegiet – med stöd av 14 § revisorsförordningen – lämnat revisorn tillstånd att bo utomlands för viss tid måste dessutom enligt 10 kap 2 § aktiebolagslagen varje enskilt företag som vill anlita denne revisor söka särskilt tillstånd från kollegiet. Enligt kollegiets mening är detta dubbla tillståndskrav onödigt. Vi har därför redan 1987 i skrivelse till regeringen föreslagit ett slopande av aktiebolagslagens krav att auktoriserade och godkända revisorer skall vara bosatta i Sverige. Förslaget gällde även motsvarande bestämmelse i lagen om ekonomiska föreningar och lagen om årsredovisning m.m. i vissa företag.
Som skäl för vårt förslag anförde vi bl.a.: ”De auktoriserade och godkända revisorerna måste anses vara mycket seriösa och tillförlitliga yrkesutövare. Redan av det skälet kan dessa revisorer ges ansvaret att själva avgöra om de kan utföra ett revisionsuppdrag även om de vistas i utlandet. Om revisorn ändå skulle missbruka det förtroendet och brista i sin revision av ett aktiebolag riskerar han att träffas av en disciplinär åtgärd från kollegiet.” Tyvärr har trots påstötningar ännu inget hänt i denna fråga.
Flest auktoriserade
Först kan konstateras att antalet auktoriserade revisorer nu är större än antalet godkända revisorer. Sålunda var per den 28 februari 1989 antalet auktoriserade revisorer 1.836 och godkända 1.717. Av dessa är 279 resp 320 kvinnor. I åldersgruppen upp till 30 år utgör dock kvinnorna 40 % av det totala antalet revisorer inom gruppen. Det kan slutligen nämnas att antalet tillsynsärenden varierat mellan 40 och 45 under flera år. Under 1988 ökade dock antalet till 60. Hittills i år har redan inkommit 15 anmälningar. Ökningen synes främst bero på att fler klienter än tidigare anmäler sin revisor. Ärendena har också blivit mer omfattande och komplicerade än tidigare.
Avdelningsdirektör Inger Blomberg är chef för revisionsenheten vid Kommerskollegium