Utbildning är högaktuellt i Norden just nu. Det framkom när världens äldsta internationella revisorsorganisation – Nordiska Revisorsförbundet från 1931 – nyligen höll årsmöte på Island.
Danmark
En mer ändamålsenlig uppläggning av Danmarks utbildning av revisorskandidater (cand.merc.aud) planeras.
Undervisningsministeriet har gett en kommitté i uppdrag att snabbt se över utbildningen. Foreningen af Statsautoriserede Revisorer (FSR) är med i kommittén som kommer med ett betänkande kring årsskiftet. Utbildningen kan sedan ändras fr.o.m. 1992.
FSR har beslutat att med start i höst erbjuda medlemsföretagen en målinriktad utbildning för assistenter. Utbildningen går över tre terminer utlagda över en femårsperiod.
Lagen om årsredovisning ändras. Smärre ändringar har också skett i lagarna om aktiebolag och anpartsselskab. Vissa ändringar har också gjorts i skattelagstiftningen. Ett förslag till långtgående ändringar av bokföringslagen väntas.
Revisionsteknisk Udvalg i FSR har inlett ett treårsprojekt för att se över alla revisionsrekommendationer.
Under läsåret 89/90 deltog 2.439 auktoriserade revisorer och 721 andra personer i kurser anordnade av FSR. 480 personer deltog i grundutbildningen mellancand.mer.aud. och auktoriserad revisor.
Man satsar nu hårt på fortbildningen av auktoriserade revisorer. Ett område där det på senare år visat sig svårt att dra till sig medlemmarnas intresse har varit redovisning. Debatten om bra eller dålig redovisning har intresserat massmedierna. Därför väntar man sig nu också ett växande intresse för redovisningskurserna.
Danska FSR ger ut tre tidningar. Revisor posten kommer tre gånger om året i en upplaga på cirka 75.000 ex. FSR nyt har ändrat karaktär. Tidningen utkommer var tredje vecka och redaktionen försöker få innehållet mer aktuellt, informativt och spännande.
Tidskriften Revision og Regnskabsvæsen fortsätter sin redaktionella linje, d.v.s. att tidningen vänder sig framför allt till auktoriserade revisorer, deras medarbetare, advokater, företagsledare, ekonomi- och finansfolk.
FSR har också gett ut boken Revision og revisorer – den statsautoriseret revisors opgaver och ansvar. Man hoppas ha täckt ett länge närt behov från såväl auktoriserade revisorer som studerande att få en samlad framställning av fackområdet revision – helt enklet ett nytt standardverk för branschen.
I februari utkom ”FSR’s skattelove med noter 1990”. Det är en skattelagsamling utarbetad efter ett nytt koncept. Tanken är att kombinera lagtextsamling och praxis. Väsentliga och principiella avgöranden presenteras i korta sammandrag. Verket innehåller också en fyllig litteraturlista.
Andra nya skrifter är ”Revisoransvar” samt fortsättningen på FSRs årsskriftsserie. För 1990 är den uppdelad på tre band: ”Skatteret”, ”Erhvervsret” och ”Revision – erhvervsekonomi.”
Danmark redovisar 2.537 (2.490 år 1989) auktoriserade revisorer. Av dem är 95 (96) procent med i FSR. 1.976 av medlemmarna är yrkesverksamma.
Finland
I Finland finns på revisorshåll planer på att starta utbildning i revision i samarbete med högskolorna. Både internrevisorernas förening och de auktoriserades, Föreningen CGR, är intresserad (CGR betyder av Centralhandelskammaren godkänd revisor).
En arbetsgrupp tillsatt av finska undervisningsministeriet har föreslagit en särskild examen före revisorer i offentlig sektor. Föreningen CGR och Centralhandelskammaren tycker att detta är onödigt. Kostnaderna ökas. Redan små resurser splittras.
Enligt Finlands värdepappersmarknadslag måste revisorer numera tala om för sina börsbolag vilka andra revisorsuppdrag de har.
I Finland diskuteras tillsyn och auktorisation av revisorer. Arbetet har sedan 20-talet skötts av handelskammare. Några omskrivna konkursfall har lett till krav på att staten tar över kontrollen.
Konkurserna gav ekonomiska förluster för bl.a. staten och många små investerare. Tills vidare har Centralhandelskammaren bildat en arbetsgrupp som ska revidera revisorsstadgan och precisera innebörden av god revisionssed. CGRs ordförande Pekka Nikula är med i arbetsgruppen.
Finland har fått en lag som förenar aktiebolagets och dess ägares beskattning, Lagen om bolagsskattens gottgörelsesystem. Skatten bygger på aktieägarens inkomstskattegrad. Dubbelbeskattningen tas bort genom att aktieägaren från sin skatt drar av skatten som bolaget redan betalat.
Bokföringslagen har ändrats, särskilt med tanke på datatekniken. Fler ändringar planeras. I Finland, liksom i Sverige, ska aktiebolagslagen ses över.
Finland planerar att gå över från omsättningsskatt till en mervärdeskatt. En arbetsgrupp utreder fram till årsskiftet.
Finska CGRs revisionskommitté ska på nytt granska de tidigare förberedda rekommendationerna om kvalitetskontroll och om revision av småföretag.
CGRs bokföringskommitté har utrett skillnaden mellan Finlands bokföringslagstiftning och internationella bokföringsprinciper. Man vill utveckla bokföringstekniken så att IASCs rekommendationer kan beaktas i lagstiftningen. (IASC = International Accounting Standards Committee.)
CGRs ADB-kommitté fortsätter arbetet med att översätta och i viss mån omarbeta och kommentera IFACs rekommendationer på ADB-området. (IFAC = International Federation of Accountants.)
CGR fortsätter sina kurser inom ramen för dotterbolaget Föreningen CGR:s service Ab. Det centrala målet är att stärka grundutbildningen och utöka fortbildningen på revisionsområdet.
CGR ger som tidigare tillsammans med två andra revisorsföreningar ut tidskriften Tilintarkastus-Revision med sex nummer per år.
”CGR-kalendern” har kommit ut för första gången. Den delas ut till klienter och affärsvänner som en påminnelse om revision och revisionsservice. I övrigt har man bl.a. kommit ut med den femte omarbetade upplagan av ”Modell för aktiebolagsbokslut”.
Den finska föreningen har också börjat sända ut och sälja FARs Samlingsvolym, The FAR International Omnibus och FARs ordlista (engelsk/svensk, svensk/engelsk).
Finland har 410 (381) CGR-revisorer. 51 procent arbetar på auktoriserade revisionsbyråer, 18 procent arbetar som heltidsanställda revisorer på andra ställen. Övriga är icke heltidsanställda och seniormedlemmar.
Island
Island fick förra året en lag om revisorsexamen, berättar den isländska föreningen Félag Löggiltra Endurskodenda (FLE). Före auktorisation måste revisorn klara fyra praktiska prov i revisionen, avancerad redovisning, skatt och olika konsultuppdrag. Vid prov i november 1989 hade 17 deltagare möjlighet att klara alla fyra proven. Sju gjorde det och har därmed kunnat bli auktoriserade i år. Man får försöka tre gånger på varje prov.
I Islands Allting föreslogs förra året undersökning av revisorerna och deras arbete. Det sades att kvaliteten var dålig. Det var för stor skillnad mellan bokslut i bolag som var ganska lika.
Begreppet god redovisningssed ifrågasattes. Det hävdades att läsare av årsredovisningar inte hade tilltro till den redovisning som låg till grund för årsredovisningen och revisorns arbete, revisionen. Bakgrunden var fallet med en statlig bank som 1985 undgick konkurs endast tack vare statligt kapitaltillskott. Staten stämde bl.a. bankens revisor.
Idén att syna revisorerna i sömmarna gick ut på remiss. Av alla som yttrade sig var det bara två som tyckte att revisorerna inte gör sin plikt.
Förslaget diskuterades inte mer på alltinget.
Islands aktiebolagslag har ändrats. Minsta aktiekapital är 400.000 ISK, förut 20.000. Beloppet höjs i takt med inflationen.
Sedan årsskiftet har Island mervärdeskatt i stället för försäljningsskatt. Skatteuttaget är 24,5 procent på nästan allt.
Regnskapsteknisk udvalg i FLE har utarbetat ett förslag till standard för årsredovisningar. Förslaget bygger bl.a. på IASCs standard nr. 29 om ”Financial Reporting in Hyperinflatory Economies”.
FLE arbetar också med att försöka skapa en organisation som behandlar och godkänner redovisningsstandarder.
På Island bedrivs fortbildning bl.a. genom konferenser och seminarier, där ämnen som t.ex. Island och Europa 1992 och den isländska aktiemarknaden har diskuterats.
Utbildning sker också genom månatliga lunchmöten, där bl.a. unga FLE-medlemmar talar om olika internationella räkenskapsstandarder.
FLEs tidskrift om revision och redovisning heter Alit och kommer ut med 2–3 nummer om året. Därutöver ger man också ut medlemsbladet FLE-fréttir.
FLE har 185 (180) medlemmar. 162 av dem arbetar på revisionsbyråer. Nio är revisorer i den offentliga sektorn och 14 arbetar inte med revision.
Norge
I Norge har ju Norsk RegnskapsStiftelse (NRS) påbörjat sitt arbete med att utveckla norska redovisningsstandarder, berättar Norges Statsautoriserte Revisorers Forening (NSRF).
NSRFs kursverksamhet samlar på ett år ungefär 2.500 kursdeltagare.
Planer finns på att försöka omarbeta fortbildningen av norska revisorer. Ett försök att samla resurserna har gjorts genom kontakter med de stora revisionsbyråerna.
De var något reserverade till att utveckla gemensamma kurser. De kan dock tänka sig att mot ersättning ställa resurser till förfogande så att NSRF kan skapa ett bra fortbildningsutbud.
Ett sådant är nödvändigt. I framtiden väntas myndigheterna ställa krav på fortsatt utbildning när auktorisationerna ska förnyas vart femte år.
I Norge revideras ”NSRFs Revissjonsmetodikk”, som används i undervisningen vid olika lärosäten.
Den norska föreningen har 1.178 (1.106) medlemmar. Det betyder att 92 procent av landets auktoriserade revisorer är med i föreningen. 128 (105) är kvinnor. Två tredjedelar av de auktoriserade revisorerna är under 50 år. 77 procent arbetar med extern revision. 12 procent är pensionärer.
Sverige
I Sverige förbereder Linköpings universitet en tvåårig forskarlinje efter civilekonomexamen. Utbildningen inriktas på revisions- och bankverksamhet. För revisorernas del ska utbildningen ske parallellt med praktik som kvalificerar till auktorisation, berättar Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR.
FAR-byråerna har kritiserat Riksrevisionsverkets metoder för att upphandla revision i de statliga affärsverken. Kritiken gäller bl.a. att revision inte behandlas som en professionell tjänst utan som ett antal inköpta timmar.
Tidigare har berättats om hur Riksskatteverket satte igång s.k. tredjemansrevisioner hos revisionsbyråer.
En tredjemansrevision är en taxeringsrevision i syfte att hämta information om någon annan än den som utsätts för revisionen.
RRV ville genom dessa aktioner på revisionsbyråer skaffa upplysningar om s.k. skalbolagsaffärer som byråernas klienter kunde ha gjort. En byrå vägrade dock att lämna ut något material och var beredd att överklaga besluten om revision till högsta instans. RSV upphävde då sina beslut om tredjemansrevisioner hos revisionsbyråer. Lagligheten kom därför aldrig att prövas.
Kommerskollegiums undersökning om de svenska revisionsbyråernas konsultverksamhet visade att konsulter och specialister svarade för en fjärdedel av byråernas fakturering. Läget ansågs då inte så ”alarmerande” som man tidigare förmodat.
Den svenska revisionsbranschen har koncentrerats genom ytterligare fusioner. FAR har haft systematiska överläggningar med storbyråerna för att försäkra sig om att de stöder FARs centrala policy. En arbetsgrupp har studerat de många mindre byråernas behov och inflytande i FAR.
En särskild grupp har utrett FARs framtida policy när det gäller rätten för utländska revisorer att vara delägare i svenska revisionsbyråer.
Gruppen har föreslagit en långtgående liberalisering. Förslagen har mött varierande grad av instämmande. Något beslut har inte fattats.
På lagstiftningsområdet har stora förändringar skett i person- och företagsbeskattningen. Skattereformen träder i kraft 1991.
Justitiedepartementet låter en utredning se över aktiebolagslagen mot bakgrund av det s.k. Fermenta-fallet. Departementet har också tillsatt en referensgrupp för associationsrättslig harmonisering med EG. FAR är med i gruppen.
Kommerskollegium har föreslagit en översyn av revisorsförordningen. Föreskrifterna som kan ändras gäller bl.a. utbildningskraven med tanke på EGs åttonde direktiv, kraven för delägarskap i revisionsbyråer och konsultrollen. Det är ännu inte bestämt om någon utredning ska tillsättas.
Förslaget till statlig auktorisation och kontroll av svenska redovisningskonsulter genomförs inte. I stället kan det bli tal om en frivillig, branschadministrerad auktorisation.
Det nya Redovisningsrådet med staten, FAR och Industriförbundet som huvudmän har bildats.
Aktuella projekt är bl.a. redovisning av goodwill och redovisning av räntelösa fordringar och skulder.
FAR har tillsatt en arbetsgrupp som ska utreda vilka möjligheter FAR har att stödja forskning och utbildning inom redovisnings- och revisionsområdena. En annan grupp utreder frågan om en föreningsadministrerad kvalitetskontroll.
En försöksverksamhet med frivillig revisorsexamen har genomförts under 89/90. Resultatet har varit mycket gott.
Under 89/90 hade IREV 62 kurser vid 126 kurstillfällen. Det totala antalet elevutbildningstimmar under läsåret var 122.894. I samband med den fortgående koncentrationen i revisionsbranschen sköter numera ännu fler byråer basutbildningen internt. Det har påverkat efterfrågan på IREVs tjänster negativt.
FARs tidning Balans som kommer ut tio gånger per år hade 1989 en upplaga på 15.338 exemplar, en ökning med fyra procent jämfört med föregående år.
Hösten 1989 fastställdes en ny arbetsordning som skulle garantera stor självständighet åt redaktionsledningen. Efter problem med påtryckningar i redaktionella frågor från andra FAR-organ avgick redaktionsledningen i och med juninumret och föreslog FARs styrelse att ge tidningen en mer oberoende organisatorisk ställning.
Ett dotterbolag till FAR ger ut klienttidningen Revisorn Informerar. Tidningen har en upplaga på 111.800 exemplar.
FAR har kommit med en ny informationsskrift, Frågor/svar om revision. Den ger på ett journalistiskt sätt svar på de vanligaste frågorna om revision. Skriften har haft en strykande åtgång. I övrigt har bl.a. utgetts FARs Samlingsvolym 1990, The FAR International Omnibus 1990, FARs ordlista, en omarbetad upplaga av läroboken Revision I, Key to Understanding Swedish Financial Statements 1990 liksom också en kortversion av samma ”nyckel” för utländska läsare av svenska årsredovisningar.
Revisorskalendern 1990 är med en upplaga på 163.000 exemplar en av de största almanacksprodukterna i Norden. Upplagan köps till största delen av FAR-byråerna och lämnas som gåva till klienter.
FAR redovisar 1.718 (1.544 år 1989) ledamöter. Det betyder att 89 (82) procent av de auktoriserade revisorerna är med i yrkesorganisationen. 99,9 procent av FAR-ledamöterna är verksamma i revisionspraktik. Övriga, två personer, finns på FARs kansli.
Inge Wennberg