Konsultuppdragen blir inte fler, men den hjälp som företagen önskar har förändrats. Idag gäller råden investeringar och produktionsomläggningar.
Tack vare konsulttjänsterna får revisorn mer kunskap om företaget, vilket gynnar det vanliga revisionsarbetet.
Bättre ge råd och hjälpa till än se på när en dålig företagsledning gör felaktigheter, säger en revisor i debatten om revisorn och hans konsultuppdrag.
Debatten har varit livlig och det har ibland verkat som om revisorn i allt större utsträckning ägnar sig åt konsultuppdrag, vilket antagits inverka negativt på hans oberoende.
Men den myten är det dags att avliva. Maria Breitholtz Nilsson, som numera finns hos Ernst & Young Nyköping, gjorde under hösten 1989 ett examensarbete vid Uppsala universitet om ”Revisorn som konsult”.
Uppsatsen bygger på en enkätundersökning bland 200 av Sveriges auktoriserade revisorer, och visar att de flesta revisorer anser att konsultverksamhet har en positiv inverkan på det konventionella revisorsarbetet.
Får mer information
Denna positiva inverkan beror på att revisorerna, genom att utföra konsultuppdrag, får mer och kompletterande information om företaget. Den positiva effekten uppfattas som störst vid stora företag där det annars kan vara svårt att få tillräcklig insikt.
– En revisor ska granska resultat- och balansräkning, och förutsättningen är att vi kan relatera detta till företagets verksamhet. Vid ett konsultuppdrag kommer man in i problemen från ett annat håll, och får andra perspektiv, säger Bo Ribers, ordförande i FARs revisionskommitté. Den informationen är svår att få på annat sätt, och kräver framför allt mer tid och arbete än vad den är värd.
Har inte ökat
Tvärtemot vad de flesta tror visar undersökningen vidare att konsultuppdragen inte ökat de senaste åren. I jämförelse med en undersökning som gjordes 1980 blir skillnaden i tid ägnad åt konsultation så liten att den måste räknas in i felmarginalen. Det är fortfarande runt 50 procent av revisorns tid som ägnas åt konsultation, en siffra som alltså legat still de senaste tio åren.
Annan typ av hjälp
Däremot kan vi se att konsultuppdragens karaktär ändrats. Konsultation som gäller ADB-tjänster och upprättande av attesteringsdirektiv har minskat, medan hjälp som gäller produktionsomläggning och upprättande av prognoser har ökat. Detta beror troligen på att företagen i högre grad väljer att kalla in specialister när det gäller problem i de först nämnda områdena.
Samtidigt har företagens intresse för investeringar och omläggningar ökat inför de omvälvningar som sker och kommer att ske i Europa under 90-talet, vilket i viss mån kanske kan förklara ökningen där.
Oberoende ifrågasätts ej
De flesta revisorer – närmare bestämt 71 procent – anser ej att deras oberoende ifrågasätts oftare nu än 1980, så även detta påstående kan nu avfärdas.
En stor majoritet av revisorerna anser att deras oberoende ej påverkas av konsultationsuppdrag. Endast en procent uppger att konsultationsuppdrag kan ha en stor negativ effekt på revisorns oberoende, och 14 procent tycker att uppdragen kan ge en liten negativ effekt.
Dessa siffror är dock högre hos stora företag, och det är även antal avböjda konsultationsuppdrag. Maria Breitholtz-Nilsson tror att detta kan bero på att dessa revisorer är mer medvetna om sin roll, samtidigt som dessa företag säkerligen har mer komplexa problem, och därför kräver mer av revisorerna.
Saknar kompetens
Något annat som pekar på att revisorerna ej känner sig beroende när de utför konsultationsuppdrag är deras svar på frågan om varför de ibland avböjer uppdrag: de anser sig inte ha rätt kompetens!
– Som revisor har man inte kunskap att agera som företagsledning och skall därför inte verka på det sättet, kommenterade en av revisorerna.
Ytterligare en vanlig orsak till att tacka nej var personliga relationer.
Några andra, mer väntade, svar var bokföringsjäv och att uppdraget skulle ha inneburit en för stor inblandning i företagets styrelse.
Omvärlden påverkas
Många revisorer tycker dock att omvärldens syn på deras oberoende påverkas av att de sysslar med konsultationsuppdrag. 57 procent av revisorerna anser att konsultation har en negativ effekt när det gäller hur utomstående ser på deras oberoende, och endast 7 procent tycker att effekten blir positiv.
Bo Ribers uppger att detta inte påverkar revisorernas arbete, så länge de själva känner sig säkra på sitt oberoende.
Mycket få revisorer tycker dock att företagets ledning och styrelse ifrågasätter dem och deras oberoende, utan de uppfattar stat och kommun som mest kritiska.
Viss tveksamhet
Detta kan bero på att de konsultuppdrag revisorerna ägnar sig mest åt – förutom allmänna redovisningsproblem – är skattebesvär, upprättande av skattedeklarationer och skatteplanering.
En viss tveksamhet mot konsultationsuppdrag finns dock hos de flesta revisorer. 69 procent uppger att de avböjer uppdrag vid några enstaka tillfällen, 12 procent avböjer ibland, men mindre än en procent tackar nej ofta.
Aldrig fatta beslut
I teorin verkar de flesta revisorer ha en klar bild av vad de anser att de kan syssla med, tycker Maria Breitholtz-Nilsson.
– Revisorn kan med bakgrund av sin breda erfarenhet delta i utredande och planering av aktiviteter men får aldrig fatta beslut eller delta i förvaltningen, svarade en revisor i undersökningen, och en annan menar att:
– För att värna om sitt oberoende måste man dra upp gränser för sin roll som konsult och kanske i stället rekommendera andra konsulter.
I teorin blir detta naturligtvis betydligt svårare, och det är väl just att dra gränsen som är knivigt och framför allt subjektivt.
Inverkar inte
Uppdrag som gäller identifiering och precisering av problemsituationer samt kartläggning av alternativa handlingsåtgärder anser så gott som alla tillfrågade revisorer inte inverkar på deras oberoende.
Bland de uppdrag som de flesta revisorer anser att de bör avstå ifrån märks val av alternativ lösning och verkställande, övervakning och kontroll av fattat beslut.
Kåren är delad
När det gäller uppdrag där revisorn ska uppskatta intäkter och kostnader för olika alternativ eller beräkna de olika alternativens förväntade resultatutfall och den subjektiva sannolikheten för händelsernas inträffande är revisorskåren delad. De som anser att de kan syssla med sådana uppdrag är ungefär lika många som de som väljer att inte göra det.
Få engagerar sig
– För att den kompetens som revisorn behöver ska hållas levande måste man få engagera sig i rådgivande verksamhet, säger FARs ordförande Göran Tidström. Att göra en revision utan att få komma med förslag till förbättringar är ett onaturligt förhållande. Och de allra flesta revisorer tycker att konsultuppdrag inverkar positivt på revisionen.
Samtidigt visar en undersökning i USA att ju mer folk vet om revisorer och deras arbete, desto större förtroende får de för dem.
Detta leder, enligt Bo Ribers, fram till två metoder för att bekämpa den fördom som nu råder.
Dels internt, genom att strikt hålla sig inom de ramar som finns för en revisor, framför allt genom att aldrig delta i beslutsfattande, dels externt, genom att arbeta för ökad kunskap och informera intressenter om hur en revisor arbetar.
Mia Skoog