Björn Edgren är numera bankdirektör i S-E-Banken med inriktning på att minimera kreditförlusterna. I grunden är han jurist och var tills banken tidigare i år kallade på honom i våras välkänd advokat. Bland annat arbetade han med det omfattande Fermenta-målet. Nu är det alltså S-E-Bankens kreditförluster som är hans uppgift och han rapporterar direkt till bankens nye VD Björn Svedberg.
Hur har dina kontakter varit med revisorer genom åren?
– Jag har haft oerhört mycket kontakter med revisorer under årens lopp och jag har stor aktning för revisorskåren. Däremot har jag har litet svårt för att acceptera branschens inställning att en revisor aldrig kan ha fel.
Vad, menar du med detta?
– Även om en viss debatt nu kommit igång inom kåren är den officiella inställningen fortfarande mycket rigid.
– Problemen kommer ofta upp i konflikten mellan styrelsens och revisorns ansvar. Låt mig ta ett exempel: Revisorn ska granska företaget och räkenskaperna och även om revisorn till exempel inte är formellt ansvarig för internkontrollen, är det revisorn som rent praktiskt är den som kan kontrollera även internkontrollen för styrelsens räkning. Men revisorerna kan då skylla ifrån sig och hävda att det är styrelsens fel att internkontrollen inte varit bra.
Men rent formellt...
– Jovisst, men vad ska man då med revisionen till? Det är här förväntningsgapet kommer in, dvs. skillnaden mellan vad styrelsen/företaget förväntar sig av revisorn och vad revisorn enligt egen åsikt ska göra. Revisorerna måste tala om att det finns ett gap här, och detta gap måste definieras bättre så att det fylls på ett eller annat sätt.
Hur ska då en bra revisor vara, enligt din åsikt?
– Han eller hon ska vara revisor och inte konsult. Det har gått snett när konsultingen blivit viktigare än revisionen på vissa håll. Jag vill ha en renässans för den klassiska revisorsrollen, där revisorn är revisor och inget annat. Och för den klassiska revisorn är konsultuppdraget inte förenligt med revisionsuppdraget.
Sitter revisorn ibland i knäet på VD?
– Ärligt talat borde antalet avsägelser som revisor vara mycket större än det är. Revisorn sitter kanske inte i knäet på VD utan i knäet på uppdraget och en viss cirkulation skulle vara bra. Ta det här med offertgivning i revisionssammanhang, till exempel. Jag tycker detta är helt fel och det borde vara helt oförenligt med revisionsuppdraget.
– Närmandet till Europa kommer nog av andra skäl att skapa en viss cirkulation av uppdragen.
Låt oss då komma in på finanskrisen, som faktiskt för dig förde med sig att du slutade som fristående advokat och blev bankdirektör. Är finanskrisen revisorernas fel?
– Med facit i hand är det enkelt att kritisera alla inblandade parter, både revisorer och andra.
Men levde revisorerna under åren 1988–1991 upp till de krav man ska kunna ställa på en auktoriserad revisor?
– Nej, det kan diskuteras. Men den revisor som inte såg omvärlden som en risk, hade naturligtvis svårt att se vad som höll på att hända de här åren. Om revisorerna hade haft en annan syn på till exempel företagens fastighetsvärderingar och ställt större krav på företagens bokslutsposter hade dagens finansiella kris kanske varit mildare.
När det gäller fastighetsvärderingarna var det många märkliga värderingar som såg dagens ljus?
– Ja, som gammal advokat har jag sett en hel del fall av vårdslösa värderingsintyg och jag har också sett för höga köpeskillingar i köpekontrakten. Här var det en grå sektor där man lurade långivaren/banken och det var naturligtvis svårt att se igenom detta, både för banken och för revisorerna.
Hur ska en revisors kontakt med styrelsen se ut?
– Jag tycker hela styrelsen ska få fullödig information från revisorn, inte bara VD eller styrelsens ordförande. Jag tycker revisorn ska ge täta signaler om tillståndet i företaget, så att styrelsen får besked. Det ska inte vara så att styrelsen får ta allt ansvar när det går snett utan att ha fått veta något. Revisorn är viktig för styrelsen. Revisorn måste använda sin kompetens till styrelsens (och företagets) fromma.
Det diskuteras om s.k. audit committees kan vara något för Sverige?
– Ja, det är jag för. Det kan vara så att revisorn tycker att vissa frågor är känsliga eller för besvärande att ta upp inför en samlad styrelse eller med VD. Då kan en underkommitté inom styrelsen vara rätt forum.
Har du personligen lätt för kontakter med revisorerna?
– Under alla de år jag suttit i styrelserna för små och medelstora företag har jag haft täta kontakter med revisorerna. Och det har säkert förhindrat en och annan olycka.
En viss självkritik tycker du att revisorerna borde göra efter de senaste åren?
– Ja, och det tror jag också man gör. För visst kan en revisor göra fel, lika väl som en advokat eller en annan yrkesman. Det är förvånande att den haft så svårt att ta upp känsliga frågor i en branschdebatt.
– Jag tror att den debatt, som nyligen kommit upp inom kåren, om revisorerna och deras insatser under de senaste åren är till fromma inte bara för revisorerna själva och deras egen status utan också för det näringsliv, som revisorerna ska tjäna. Och kontrollera.
Lennart Hagman