Normgivning på redovisningsområdet riskerar att bli den svaga delen i det som FAR har att erbjuda sina ledamöter vid revision av små och medelstora klienter. Det är en slutsats som dras av FARs ”småklientgrupp”.
I den inledande artikeln nämnde vi FARs ”småklientgrupp”. Den huvudsakliga uppgiften för den gruppen är att undersöka om FAR tillräckligt beaktar de frågor som blir aktuella när ledamöterna arbetar med små och medelstora företag. Gruppen räknar med att lämna sin rapport till FARs styrelse i början av 1993.
Gruppen har utgått från att det ska vara en självklarhet att FAR beaktar dessa frågor eftersom en alldeles övervägande del av FARs medlemmar arbetar med just små och medelstora företag. FAR måste dock också beakta medlemmarnas och branschens intressen i de större, publika företagen. Till den allra största delen är frågorna desamma, men ibland diskuteras avvägningen och inriktningen i FARs arbete utifrån småklientgruppens frågeställningar.
Behöver normer
Arbetsgruppen anser att FARs uppgift är att underlätta och främja medlemmarnas arbete och intressen. Detta sker bl.a. genom att FAR både i sitt medlemsinriktade och samhällsinriktade arbete skapar normer (god sed), lämnar stöd så att medlemmarna och branschen kan leva efter normerna i sitt praktiska arbete samt följer upp medlemmarnas synpunkter och branschens utveckling i syfte att anpassa normerna och stödverksamheten.
Arbetsgruppens ordförande auktor revisor Lars Lundberg ritar en figur för att visa hur normskapande, stödverksamhet och uppföljning ständigt leder till förbättring och anpassning. Den ser ut så här: (Se sid. 17 i Balans nr 12/92.)
Revisionskommitténs arbete med god revisionssed får högt betyg. Revisionsrekommendationen ”Revisionsprocessen” innehåller två saker som är särskilt nyttiga för mindre företag. Det ena är att ansvarig revisor ska engagera sig i revisionsarbetet och signera revisionsplanen. Det ger kvalitet åt revisionen. Det andra är reglerna om analytisk granskning.
– Den erfarna revisorn som känner sin klient har alltid utfört analytisk granskning, säger auktor revisor Lars Lundberg, ordförande i FARs ”småklientgrupp”. Han kan företagets kalkyler, prissättningen, riskerna etc. Han kan göra revision genom analyser och förlitar sig inte bara på en medhjälpare som bläddrar verifikationer. Han funderar på hur företaget utvecklas och pratar med företagsledaren om det.
Den svaga länken
God redovisningssed riskerar att bli den svaga delen av normerna vid revision av små och medelstora klienter. Under tidigare år har FARs redovisningskommitté varit tongivande för utveckling av god redovisningssed. Men numera finns Redovisningsrådet och det sysslar med redovisningen i börsbolag.
– Det betyder att det numera inte finns någon utom bokföringsnämnden som sysslar med god redovisningssed för icke-börsbolag, säger Lars Lundberg. FAR har minskat sina insatser för god redovisningssed i sådana bolag. Om inte FAR får med sig övriga intressenter så uppstår ett vakuum som försämrar arbetsförutsättningarna vid revisionen i de mindre företagen. Detta är allvarligt.
Ingen skada skedd
– Än så länge är antagligen ingen skada skedd, säger Lars Lundberg. I den miljö av små och medelstora företag som jag själv arbetar i har det varit väldigt gott gehör för FARs gamla rekommendationer. I den stora del av svenskt näringsliv som består av små och medelstora företag, sker knappast de avvikelser från god redovisningssed som ibland kan ske i storföretag, där revisorerna inte varit tillräckligt tuffa. De mindre och medelstora företagen har i regel bra årsredovisningar därför att de verkligen vill penetrera hur det går för dem – inte för att underhålla aktiekurserna. Och de allra minsta – de gör som revisorn säger.
Men FARs redovisningskommitté finns kvar, eller hur?
– Ja, men den är inte vad den har varit. Och den har en liten budget eftersom Rådet tar betydande resurser.
Få skillnader mellan stora och små
FARs generalsekreterare Björn Markland säger beträffande den här kritiken på redovisningsnormområdet:
– Att Redovisningsrådet kom att inriktas på publika företag var en nödvändig uppdelning i förhållande till bokföringsnämnden. Emellertid kan man ha den invändningen att det inte går att skilja på redovisningsproblem i stora och små företag. Väsensskillnaderna är få. Problemens natur är densamma. Då är det också naturligt att säga att Redovisningsrådets rekommendationer kommer att gälla för alla företag.
För detta talar också att bokföringsnämndens framtid är under utredning.
– Om bokföringsnämnden läggs ner blir konsekvenserna, som vi ser dem, att Redovisningsrådet tar över alltihop, säger Björn Markland.
FAR-regler gäller
Han påpekar också att FARs gamla redovisningsrekommendationer inte har upphört att existera bara för att Redovisningsrådet kommit till. Så länge Redovisningsrådet på ett visst område inte kommit med någon rekommendation så har FAR-rekommendationerna samma status som förut. Därmed är en ganska stor del av redovisningsområdet täckt av någorlunda aktuella rekommendationer. FARs redovisningskommitté har också gjort vissa uppdateringar av gällande rekommendationer.
– Tyvärr har Redovisningsrådet varit lite långsamt i starten, säger Björn Markland. Nu förefaller det som om man skulle kunna producera rekommendationer lite fortare. Sammantaget kan man dock säga att det finns en brist på resurser. Det finns i dag ingen instans dit man kan vända sig med en besvärlig redovisningsfråga och få ett auktoritativt svar inom rimlig tid.
En stödverksamhet är utbildningen. På det området har arbetsgruppen funnit att IREV (Institutet för Revisorsutbildning) har kurser som, åtminstone vad gäller praktikfallsmaterialet, är anpassade till revision av även mindre och medelstora företag.
Kvalitetsstödet – igen!
För att följa upp att revisionsnormerna efterlevs har ett föreningsbaserat kvalitetsstöd diskuterats.
Ett förslag om detta lades fram för två år sedan men har ännu inte avsatt några spår. De stora byråerna anser att deras egna kvalitetskontrollprogram räcker.
– Om de stora byråerna inte anser sig ha råd att betala för ett föreningsbaserat kvalitetsstöd kan de väl få stå utanför, säger Lars Lundberg. Men många av oss som arbetar på mindre byråer skulle gärna se ett frivilligt kvalitetsstöd i form av att FAR ställer en grupp erfarna revisorer till förfogande som de mindre byråerna får anlita om de vill. En sådan uppföljning skulle säkert ge en effektiv feed-back som FAR kunde använda för att utveckla normer och för att anpassa och förbättra stödet och servicen till medlemmarna och deras byråer. Det skulle vara särskilt positivt för revisionsarbetet i mindre och medelstora klienter.
Inge Wennberg