Redovisningens inverkan på de finansiella marknaderna, extern redovisning, ekonomistyrning och utformningen av ekonomisystem är huvudområdena för redovisningsforskningen på Handelshögskolan i Stockholm. – Integration i forskningen är ett varumärke för oss, säger professor Lars Östman. Vi har en tradition att integrera ämnen finansiering, extern redovisning och intern redovisning.

Handelshögskolan i Stockholm forskar i dag framför allt kring de här fyra områdena inom redovisning och finansiering:

  • redovisningens betydelse på de finansiella marknaderna

  • extern redovisning och redovisningsteoretiska frågor, bl.a. mätfrågor och deras betydelse

  • principer för ekonomisk styrning i företag

  • ekonomisystemens utformning.

Redovisningens roll på de finansiella marknaderna är ett stort område. Där finns en också utomordentligt omfattande forskning i de anglosaxiska länderna, särskilt i USA, där den är nästan helt dominerande.

Två olika ”gäng”

– Ta en tidning som t.ex. Accounting Review, säger professor Lars Östman på Handelshögskolan. Där följer artikel på artikel om oerhört kvantitativa statistiskt orienterade studier om redovisningens roll på de finansiella marknaderna. Typiskt sett handlar det om någon redovisnings effekt på aktiekurser i något speciellt avseende. Vi gör också sådant men inte riktigt på samma sätt. Vi har delvis andra utgångspunkter, främst mer betoning på betydelsen av hur redovisningen utformas.

Handelshögskolan har också andra projekt inom ramen för det här området, med annan metodik.

– Det finns en tendens i dagens forskning att ett gäng ägnar sig benhårt åt den väldigt statistiskt orienterade redovisningsforskningen, säger Lars Östman. Ett annat gäng ägnar sig benhårt åt annan typ av forskning.

Och aldrig mötas de två. Mellan dem finns egentligen inga kontaktytor.

– Jag har en långsiktig vision om att bidra till en kontakt, säger Lars Östman. Men jag ska inte överdriva möjligheterna att lyckas. Visst finns det mycket positivt i de kvantitativa resonemangen men det finns också annan forskning om användning av redovisning – dvs. mera kvalitativa resonemang. De två olika synsätten behöver föras ihop. Till sist är det ändå så att de skildrar en och samma värld.

Integration är viktig

Docent Kenth Skogsvik håller på med flera arbeten med kapitalmarknadsteoretiska utgångspunkter, bl.a. ett om normgivning och ett om redovisning av pensioner. Stina Skogsvik gör en avhandling betitlad Market Efficiency with Respect to the Information Content of Financial Ratios. Mikael Runsten gör en avhandling om aktiekurser och redovisningsinformation.

– De är exempel på studier där vi närmar oss den amerikanska modellen men där vi också drar nytta av vår tradition att integrera ämnena finansiering, extern redovisning och intern redovisning, säger Lars Östman. Integration är ett varumärke för oss. Samhälle och företagande hänger ihop på ett sådant sätt som gör indelningarna i olika ämnen något godtyckliga. Vad jag menar här är att vi försöker tillföra mera av ingående konkret redovisningskunskap än vad man gör i USA. Amerikanerna har mindre betoning på redovisningsfrågor. Och vi har börjat ett projekt på det här området som snarare kan komma att bygga på intervjuer än på statistisk metodik. Det går alltså att använda andra metoder.

– Med godtyckligt satta traditionella ämnesgränser blir det ofta så att projekt avgränsas på ett bestämt sätt och ofta väl snävt. Det är alltid svårt att göra den rätta avvägningen. Men jag tycker att vi i åtminstone några projekt ska ha bredd och relativt vida perspektiv. Vi kan sammanföra synsätt som normalt inte förs ihop. Vi ska inte bara ha en massa väldigt specialiserade djupa projekt.

Diger lunta om mätfrågor

Inom området extern redovisning händer en hel del. Inte minst kommer professorerna Sven-Erik Johansson och Lars Östman i höst ut med en tjock bok som bygger på deras 60-70 år långa sammanlagda erfarenhet. Lönsamhetskrav – Redovisningsmått – Styrning är titeln. Tonvikten ligger på mätfrågor.

– Vi gör dock inte distinktionen mellan extern och intern redovisning, säger Lars Östman. Vårt grundläggande synsätt är att i grund och botten spelar det inte så stor roll i vilket av sammanhangen man gör en bedömning. Upp till en viss nivå är det samma grundläggande bedömning av kassaflöden, avkastning osv. som ska göras, även om det sedan tillkommer en del på slutet i det enskilda fallet. Vi ser på internt kravställande, normgivning, mätsystem. Vi penetrerar alla möjliga interna och externa frågor.

Walter Schuster (som medverkade i Balans nr 6–7/92) forskar om redovisning av nya finansiella instrument. Han söker sig både till klassisk redovisningsteoretisk litteratur och presenterar nya idéer om hur man ska tolka och redovisa nya finansiella instrument.

Bankers redovisning

Peter Jädersten forskar om bankers internationella redovisning. Med banker är det ju så att redovisningen har en osedvanligt stor affärsmässig betydelse. I det ögonblick den uppställda kapitaltäckningsgraden inte längre uppnås kan man ju egentligen inte ha någon bankverksamhet.

Intresset för internationella redovisningsfrågor ökar. Handelshögskolan har ett samarbete med andra skolor ute i Europa inom ramen för CEMS, Community of European Management Schools. Därigenom finns möjligheter att öka intresset för forskning på det internationella området. Att identifiera skillnader mellan länder är en bra utgångspunkt för att forska om redovisningsteoretiska frågor. Dessutom har det ett självändamål att kartlägga förhållandet i de olika länderna.

Till området extern redovisning kan man också lägga inflationsforskning. Det har Handelshögskolan arbetat med i flera decennier och det pågår fortfarande ett antal projekt.

Fyra styrningsfrågor

Att forska om principerna för intern styrning är ett slags utlöpare av Lars Östmans tidigare arbeten, böcker som han skrev på 70-talet.

Bl.a. skrev han Styrning med redovisningsmått (1977), en bästsäljare på Handels på den tiden. Den visade hur några stora svenska koncerner använder resultat- och räntabilitetsmått i sin interna styrning. Boken följdes upp av en ny, Beteendeinriktad redovisning (1980).

På basis av vad han dittills hade gjort identifierade Lars Östman då fyra olika specialfrågor inom området intern styrning. Man kan sammanfatta dem så här.

  • Hur ska den ekonomiska styrningen göras för två på varandra följande led i en verksamhet: t.ex. tillverkning och försäljning? Hur ska samspelet mellan dessa processer ske?

  • En annan styrningsfråga var den förr så populära ”bolagiseringen” i form av divisioner som utrustades med egna balansräkningar, eget kapital etc. utan att dessa enheter egentligen hade någon autonomi.

  • En tredje fråga är ägarskapets betydelse för den interna styrningen? I vilken utsträckning fortplantar sig ägarens krav ner i en organisation och hur ser samspelet ut?

  • Till sist: många företags affärsidéer gör att de har både produktområden och geografiska områden. På något sätt ska båda styras. Men hur? Typfallet är multinationella företag. Man kan också tänka på filialorganisationer, banker, försäkringsbolag m.m.

Flera projekt klara

Så i början av 80-talet stimulerade Lars Östman till ett antal projekt inom de här fyra områdena. En del är numera slutförda. Exempelvis presenterade Per Ewing i våras en avhandling om samspelet mellan produktions- och försäljningsenheter. Det multinationella problemet är också avhandlat.

Klart är dock att skolan kommer att fortsätta forska om principerna för intern styrning. Just nu har man under ledning av professor Lars A Samuelson ett intensivt samarbete med Stockholms läns landsting när det gäller ekonomistyrningsfrågor.

Inom det forskningsområde som behandlar ekonomisystemens utformning pågår flera olika projekt. Ett handlar om hur funktionschefer i företag använder formella ekonomiska data och vilken roll de spelar i förhållande till annan information.

Det mest intressanta inom området är kanske det samarbete som man har med sektionen för informationsbehandling på Handels. Lars Östman, Lars Samuelson och Mats Glader från redovisning och finansiering slog sig ner tillsammans med professor Mats Lundeberg och adjungerade professorn Bo Sundgren från informationsbehandling och började diskutera. Nu pågår ett antal gemensamma forskningsprojekt, som bl.a. inkluderar olika slags problemformulering tillsammans med svenska storföretag.

Ingen forskar om revision

Någon forskning kring revision bedrivs inte vid Handelshögskolan i Stockholm. Inte där heller, alltså.

– Jag har funderat mycket över det, säger Lars Östman. Forskning om revision skulle höra hemma här. Jag är själv intresserad, inte minst därför jag ju har en del uppdrag.

Men det finns svårigheter med forskning om revision, t.ex. sekretess och tystnadsplikt. Vissa forskningsmetoder skulle inte gå att använda. Dessutom är det ont om forskningsintresserade som vill ägna sig åt just revision.

– Sedan är det också en fråga om vilken inriktning en revisionsforskning ska ha, säger Lars Östman. Jag har sett en del utomlands som jag är ganska tveksam till och som jag tror att många praktiskt verksamma revisorer skulle vara tveksamma till.

Två professurer

Sektionen för redovisning och finansiering vid Handels i Stockholm har två permanenta professorstjänster. En innehas sedan tio år av Lars Östman. En är ännu inte besatt efter Sven-Erik Johanssons pensionering. Lars A Samuelson är adjungerad professor och under det här läsåret även tillförordnad professor.

Adjungerad professor vid Handels i Stockholm är även auktor revisor Bo Fridman – på samma som auktor revisorerna Ulf Gometz och Sven-Erik Johansson är adjungerade vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

Inge Wennberg