Såväl stat och kommun som det privata näringslivet ska följa god revisionssed. Redovisningsrevisionen genomförs i stort på samma sätt. Däremot skiljer sig granskningsuppgifterna vid förvaltningsrevision.
Det framkom vid seminariet ”God revisionssed i offentlig förvaltning”. I den nya kommunallagen framgår att revision ska genomföras i ”den omfattning som följer av god revisionssed”.
Departementet visste inte
– Vad är nu det, frågade sig Lars Munters, Komrevs VD, och berättade till auditoriets förtjusning att när han ringt departementet och ställt samma fråga hade han fått svaret:
”Ja, säg det”.
Av lagens förarbeten framgår att man ska beakta den kommunala verksamhetens särart. – Men faktum kvarstår, konstaterade Lars Munters. Uttrycket ”god revisionssed” riktar sig i det här fallet till förtroendevalda revisorer som i första hand är politiker, inte ekonomer. Dessutom skiljer sig den kommunala verksamheten från det privata näringslivet – hos kommunerna är pengarna medlet att uppnå en god verksamhet, men hos den privata företagaren är verksamheten medlet att uppnå ett gott resultat. Där är pengarna målet.
Lars Munters egen tolkning av begreppet ”god revisionssed” i kommunal verksamhet är att revisionen ska ligga på en hyfsad nivå. Lagstiftaren har velat lägga en ekonomisk ribba.
Kommun- och landstingsförbundet kommer nu under året att ta fram ett material – God revisionssed inom kommunal verksamhet – som kan vara ett stöd för kommunal revision.
”Bara råd, inga direktiv”
– Det är bara råd, inga direktiv, förtydligade Lars Munters. Margareta Bojéus, avdelningsdirektör från RRV, berättade att även staten arbetar fram revisionsinstruktioner. RRVs heter VÅR, det vill säga Vägledning Årlig Revision i staten. I den presenteras statens revisionsfilosofi och revisionsprocess tillsammans med en tillämpningsdel.
– De statliga myndigheterna har fått nya regler för sin ekonomiska redovisning, förklarade hon. Där ingår nya revisionsplaner, baskontoplaner och en annorlunda ekonomisk styrning. Syftet med VÅR är att ge vägledning för en god revision beträffande effektivitet, kvalité och det mervärde revision kan medföra.
Leif Anjou, auktoriserad revisor från Öhrlings Reveko, konstaterade att uppdraget när det gäller redovisningsrevision inte skiljer sig nämnvärt mellan offentlig verksamhet och privat näringsliv.
– Däremot finns det betydande likheter när det gäller förvaltningsrevisionen, fortsatte han. Men likheterna är större mellan RRVs och kommunernas förvaltning än mellan de offentliga myndigheterna och det privata näringslivet.
Inriktning på effektivitet
Inom offentliga sektorn ska nämligen förvaltningsrevisionen vara effektivitetsinriktad på ett annat sätt än inom privat företagssamhet, förklarade Leif Anjou.
– Revisorn ska bedöma kvalitén och om målen för verksamheten har uppfyllts. Margareta Bojéus tillade att myndigheterna har en hel del uppdragsverksamhet som kanske inte finns inom privata näringslivet i lika stor omfattning.
Från publiken framfördes bland annat att det inom många kommuner rader missuppfattningen att revisorn ska stå för det faktiska arbetet av den interna kontrollen.
En annan aktuell fråga är det förväntningsgap som kan uppstå, inte minst i kommunerna, med tanke på den nya kommunallagen.
– Det är nästan orimliga krav som ställs på den förtroendevalde revisorn, avslutade Lars Munters.
Bengt Holmquist och Pär Trehörning